Hur dyrbar är sanningen för dig?
Hur dyrbar är sanningen för dig?
”Ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” (JOHANNES 8:32)
1. Hur använde Pilatus av allt att döma ordet ”sanning” på ett annat sätt än Jesus?
”VAD är sanning?” När Pilatus ställde den här frågan, förefaller hans intresse, sådant det nu var, ha gällt sanningen i allmänhet. Jesus, å andra sidan, hade just sagt: ”Till detta har jag fötts, och till detta har jag kommit i världen: att jag skulle vittna om sanningen.” (Johannes 18:37, 38) Till skillnad från Pilatus använde Jesus den bestämda artikeln och sade ”sanningen”. Han syftade på den sanning som kommer från Gud.
Världens inställning till sanningen
2. Vilket uttalande av Jesus visar sanningens värde?
2 Paulus sade: ”Tron är inte allas egendom.” (2 Thessalonikerna 3:2) Man kan säga samma sak om sanningen. När människor får möjlighet att lära känna den sanning som är grundad på Bibeln, är det ändå många som medvetet ignorerar den. Men hur dyrbar är den inte! Jesus sade: ”Ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” (Johannes 8:32)
3. Vilken varning angående bedrägliga läror bör vi lyssna till?
3 Aposteln Paulus sade att sanningen inte står att finna i mänskliga filosofier och traditioner. (Kolosserna 2:8) Sådana läror är i själva verket bedrägliga. Paulus sade varnande till de kristna i Efesos att om de satte tro till sådant, skulle de vara lika andliga spädbarn ”som kastas av och an liksom av vågor och förs hit och dit av varje lärdomsvind genom människors knep, genom slughet i att finna medel till förvillelse”. (Efesierna 4:14) I vår tid främjas ”människors knep” genom propaganda från dem som är motståndare till sanningen från Gud. ”Propaganda” definieras i Nordisk Familjebok (1994) som ”medel att ... ensidigt påverka en individs eller en grupps inställning, åsikter och handlingar”. Sådan propaganda förvränger listigt sanningen till osanning och främjar lögner som sanning. För att finna sanningen trots sådana försåtliga påtryckningar måste vi flitigt rådfråga Bibeln.
De kristna och världen
4. För vilka görs sanningen tillgänglig, och vilken förpliktelse har de som får den?
4 Med hänsyftning på dem som hade blivit hans lärjungar bad Jesus Kristus till Jehova: ”Helga dem med hjälp av sanningen; ditt ord är sanning.” (Johannes 17:17) Sådana människor skulle bli helgade, eller avskilda, för det syftet att tjäna Jehova och förkunna hans namn och kungarike. (Matteus 6:9, 10; 24:14) Även om Jehovas sanning inte är alla människors egendom, är den tillgänglig som en fri gåva för alla som söker den, oavsett deras nationalitet, hudfärg eller kulturella bakgrund. Aposteln Petrus sade: ”Jag inser i sanning att Gud inte är partisk, utan i varje nation är den som fruktar honom och utför rättfärdighetsgärningar godtagbar för honom.” (Apostlagärningarna 10:34, 35)
5. Varför blir de kristna ofta förföljda?
5 De kristna talar med andra om Bibelns sanning, men det är inte överallt de är välkomna. Jesus sade varnande: ”Man [skall] utlämna er åt vedermöda och döda er, och ni skall vara föremål för hat från alla nationerna för mitt namns skull.” (Matteus 24:9) I en kommentar till denna vers skrev den irländske prästmannen John R. Cotter år 1817: ”Deras [de kristnas] strävanden att genom sitt predikande omdana människornas liv gör ingalunda att människor känner tacksamhet, utan förmår dem i stället att hata och förfölja lärjungarna på grund av att dessa avslöjar deras laster.” Sådana förföljare tar ”inte ... emot kärleken till sanningen, så att de kunde bli räddade”. Av detta skäl ”låter Gud en villfarelse nå dem och verka så på dem att de skall komma att tro lögnen, för att de alla må bli dömda, när de nu inte har velat tro sanningen utan har funnit behag i orättfärdigheten”. (2 Thessalonikerna 2:10–12)
6. Vilka begär får en kristen inte uppodla?
6 Aposteln Johannes förmanar de kristna som bor i denna fientligt inställda värld: ”Älska inte världen, inte heller tingen i världen. ... Allting i världen – köttets begär och ögonens begär och det pråliga skrytet med ens resurser i livet –, det härrör inte från Fadern utan härrör från världen.” (1 Johannes 2:15, 16) När Johannes säger ”allting”, undantar han inte någonting. Av det skälet får vi inte uppodla begär efter någonting som den här världen har att erbjuda och som skulle kunna leda oss bort från sanningen. Om vi följer Johannes råd, utövar det ett starkt inflytande på vårt liv. Hur då?
7. Hur ger kunskap om sanningen motiv åt rättsinniga människor?
7 Under 2001 ledde Jehovas vittnen världen över varje månad mer än fyra och en halv miljon bibelstudier för att undervisa enskilda och grupper om Guds krav för att man skall få leva. Som ett resultat av detta blev 263 431 personer döpta. Sanningens ljus blev dyrbart för dessa nya lärjungar, och de förkastade det dåliga umgänge och de omoraliska och Gud vanärande handlingssätt som är vanliga i den här världen. Sedan de blivit döpta har de fortsatt att leva i överensstämmelse med de normer som Jehova ställer upp för alla kristna. (Efesierna 5:5) Är sanningen lika dyrbar för dig?
Jehova har omsorg om oss
8. Hur reagerar Jehova på vårt överlämnande, och varför är det förståndigt att ”först söka kungariket”?
8 Trots våra ofullkomligheter godtar Jehova barmhärtigt vårt överlämnande och böjer sig ner, så att säga, för att dra oss till honom. Därigenom lär han oss att lyfta upp våra mål och önskningar till ett högre plan. (Psalm 113:6–8) Samtidigt tillåter Jehova oss att ha ett personligt förhållande till honom, och han lovar att ta vård om oss, om vi ”fortsätter ... med att först söka kungariket och hans rättfärdighet”. Om vi gör detta och skyddar oss själva andligen, lovar han: ”Så skall också alla dessa andra ting tilldelas er.” (Matteus 6:33)
9. Vem är ”den trogne och omdömesgille slaven”, och hur visar Jehova omsorg om oss genom att använda den här ”slaven”?
9 Jesus Kristus utvalde sina 12 apostlar och lade grundvalen för församlingen av smorda kristna, som kom att kallas ”Guds Israel”. (Galaterna 6:16; Uppenbarelseboken 21:9, 14) Detta Israel beskrevs senare som ”den levande Gudens församling, en pelare och ett stöd för sanningen”. (1 Timoteus 3:15) Jesus omnämnde uttryckligen medlemmar av denna församling som ”den trogne och omdömesgille slaven” och som ”den trogne förvaltaren, den omdömesgille”. Jesus sade att denne trogne tjänare skulle ha ansvaret att ge de kristna ”deras tillmätta kost i rätt tid”. (Matteus 24:3, 45–47; Lukas 12:42) Utan mat svälter vi till döds. På motsvarande sätt blir vi svaga och dör andligen, om vi inte tar till oss andlig föda. Att ”den trogne och omdömesgille slaven” finns är alltså ytterligare ett bevis för att Jehova har omsorg om oss. Må vi alltid sätta värde på de dyrbara andliga föranstaltningar som görs för oss genom den här ”slaven”. (Matteus 5:3)
10. Varför är det viktigt för oss att regelbundet vara med vid mötena?
10 För att ta till oss andlig föda måste vi ägna oss åt personligt studium. Det betyder också att vi kommer tillsammans med andra kristna och är med vid församlingsmöten. Kommer du exakt ihåg vad du åt för sex månader, eller kanske bara sex veckor, sedan? Förmodligen inte. Men vad det än var som du åt, så gav det dig näring som du behövde för att uppehålla livet. Och du har sannolikt ätit liknande mat sedan dess. Det är samma sak med den andliga mat som vi får vid våra kristna möten. Vi kanske inte kommer ihåg varje detalj av det vi har hört vid mötena. Och liknande upplysningar har sannolikt getts mer än en gång. Men det är andlig mat som är viktig för vårt välbefinnande. Våra möten ger oss alltid god andlig näring som ställs fram i rätt tid.
11. Vilka förpliktelser har vi när vi är med vid kristna möten?
11 Närvaron vid kristna möten lägger också ett ansvar på oss. De kristna förmanas att ”uppmuntra varandra” och sporra andra medlemmar av församlingen till ”kärlek och förträffliga gärningar”. Att vi förbereder oss för, är med vid och tar del i alla kristna möten är trosstärkande för oss individuellt och uppmuntrande för andra. (Hebréerna 10:23–25) Likt små barn som kan vara kinkiga i fråga om maten kan somliga vara sådana att de behöver ständig uppmuntran för att ta till sig andlig näring. (Efesierna 4:13) Det är kärleksfullt att ge denna uppmuntran när det behövs, så att dessa personer kan utvecklas till mogna kristna, sådana som Paulus skrev följande om: ”Den fasta födan är för de mogna, för dem som genom användning har fått sina uppfattningsförmågor övade till att skilja mellan rätt och orätt.” (Hebréerna 5:14)
Hur vi tar vård om oss själva i andligt avseende
12. Vem har det största ansvaret för att vi skall vara kvar i sanningen? Förklara.
12 Vår äktenskapspartner eller våra föräldrar kan uppmuntra oss på sanningens väg. Likaså kan församlingsäldste tjäna som herdar för oss, eftersom vi är en del av hjorden som de har i sin vård. (Apostlagärningarna 20:28) Men var ligger det största ansvaret, om vi skall hålla ut i vårt levnadssätt grundat på sanningen? Ansvaret vilar i själva verket på var och en av oss. Och det är så både under normala omständigheter och i svåra tider. Tänk på vad som hände vid ett tillfälle.
13, 14. Hur belyser en händelse med ett lamm hur vi kan få den andliga hjälp vi behöver?
13 I Skottland var några små lamm ute och betade på en äng, då ett av dem gick ut på kanten av en liten kulle och föll ner på en klipphylla nedanför. Lammet blev inte skadat, men det var uppskrämt och kunde inte ta sig tillbaka. Därför började det bräka jämrande. Lammets mor hörde det, och också hon började bräka till dess herden kom och tog hand om lammet.
14 Lägg märke till händelsernas ordningsföljd. Lammet ropade på hjälp, tackan fogade sin röst till ropen, och den vakne herden ingrep omedelbart för att rädda lammet. Om ett mycket litet djur och dess mor kan uppfatta faran och genast ropa på hjälp, bör då inte vi också ropa på hjälp, om vi snubblar andligen eller möter oväntade faror från Satans värld? (Jakob 5:14, 15; 1 Petrus 5:8) Det bör vi göra, särskilt om vi brister i erfarenhet antingen på grund av att vi är unga eller därför att vi är relativt nya i sanningen.
Lycka kommer av att man följer vägledning från Gud
15. Hur kände en kvinna det när hon började komma till den kristna församlingen?
15 Begrunda värdet av insikt i Bibeln och den sinnesfrid detta ger åt dem som tjänar sanningens Gud. En 70-årig kvinna i England som gått i kyrkan hela sitt liv tackade ja till ett bibelstudium tillsammans med ett Jehovas vittne. Hon fick snart veta att Guds namn är Jehova, och hon sade ”Amen” till de innerliga offentliga böner som frambars i Rikets sal. Med stark känsla sade hon: ”I stället för att framställa Gud på ett plan högt över oss människor tycks det som om ni för in honom mitt ibland oss som en kär vän. Det är något som jag aldrig varit med om tidigare.” Det är troligt att denna intresserade kvinna aldrig kommer att glömma det första intryck sanningen gjorde på henne. Må vi likaså aldrig glömma hur dyrbar sanningen var för oss när vi först godtog den.
16. a) Vad skulle kunna hända, om vi gör det till vårt främsta mål att tjäna pengar? b) Hur kan vi finna sann lycka?
16 Många tror att de skulle vara lyckligare om de bara hade mer pengar. Men om vi gör det till vårt främsta mål i livet att tjäna pengar, kan vi få lida ”outsägliga sinneskval”. (1 Timoteus 6:10, Phillips) Tänk på hur många det är som köper lotter, satsar pengar i kasinon eller spekulerar vilt på börsen i det de drömmer om att göra sig en förmögenhet. Mycket, mycket få vinner den förmögenhet de hoppas på. Och ofta finner också de som uppnår detta mål att deras plötsliga rikedom inte ger lycka. Det är i stället så att varaktig lycka kommer av att man gör Jehovas vilja genom att arbeta tillsammans med den kristna församlingen under vägledning av Jehovas heliga ande och med hans änglars hjälp. (Psalm 1:1–3; 84:4, 5; 89:15) När vi gör detta, kan oväntade välsignelser komma i vår väg. Är sanningen dyrbar nog för dig, så att den kan ge dig sådana välsignelser i livet?
17. Vad kan vi förstå om aposteln Petrus inställning av att han stannade hos Simon, en garvare?
17 Tänk på något som aposteln Petrus var med om. År 36 v.t. företog han en missionsresa till Saronslätten. Han stannade en tid i Lydda, där han botade den förlamade Eneas, och fortsatte sedan till hamnstaden Joppe. Där uppväckte han Dorkas. I Apostlagärningarna 9:43 läser vi: ”I rätt många dagar blev han kvar i Joppe hos en viss Simon, en garvare.” Det här korta omnämnandet visar vilken fördomsfri inställning Petrus hade när han betjänade människorna i den staden. På vilket sätt? Bibelkännaren Frederic W. Farrar skriver: ”Ingen som strikt och kompromisslöst följde den muntliga [mosaiska] lagen kunde ha förmåtts att bo i en garvares hus. Den dagliga kontakten med hudarna och de slaktade kropparna av olika djur som detta yrke kräver, liksom också de material som är nödvändiga, gjorde något sådant orent och frånstötande i alla stränga lagivrares ögon.” Även om Simons ”hus vid havet” inte låg intill hans garveriverkstad, var han engagerad i ”en verksamhet som betraktades med förakt, vilket har en benägenhet att minska självaktningen hos var och en som utövar den”, säger Farrar. (Apostlagärningarna 10:6)
18, 19. a) Varför var Petrus rådvill över en syn han fick? b) Vilken oväntad välsignelse fick Petrus?
18 Den fördomsfrie Petrus tackade ja till Simons inbjudan, och i Simons hus fick Petrus oväntad vägledning från Gud. Han fick en syn i vilken han befalldes att äta djur som var orena enligt den judiska lagen. Petrus protesterade och sade att han aldrig ”ätit något befläckat och orent”. Men tre gånger fick han höra orden: ”Sluta du upp med att kalla de ting befläckade, som Gud har renat.” Det är förståeligt att ”Petrus nu var mycket rådvill inom sig över vad synen, som han hade sett, kunde betyda”. (Apostlagärningarna 10:5–17; 11:7–10)
19 Petrus var inte medveten om att en icke-jude vid namn Cornelius också hade haft en syn föregående dag i Caesarea, fem mil bort. Jehovas ängel hade gett Cornelius anvisning att sända tjänare för att få tag i Petrus i garvaren Simons hus. Cornelius sände sina tjänare till Simons hus, och Petrus följde med dem tillbaka till Caesarea. Där predikade han för Cornelius och dennes släktingar och vänner. Som ett resultat blev dessa de första oomskurna icke-judiska troende som fick helig ande som arvingar till Guds kungarike. Trots att männen inte var omskurna, blev alla som hörde Petrus ord döpta. Detta öppnade vägen för människor av nationerna, vilka från judisk ståndpunkt var orena, så att de kunde bli medlemmar av den kristna församlingen. (Apostlagärningarna 10:1–48; 11:18) Det var verkligen ett speciellt privilegium för Petrus – och det kom sig av att sanningen var dyrbar för honom och ledde honom till att rätta sig efter anvisningar från Jehova och handla i tro!
20. Vilket bistånd från Gud får vi, när vi sätter sanningen främst i livet?
20 Paulus förmanar: ”Låt oss ..., i det vi talar sanningen, genom kärlek växa upp i alla avseenden till honom som är huvudet, Kristus.” (Efesierna 4:15) Ja, sanningen kommer att ge oss ojämförlig lycka nu, om vi sätter den främst i livet och låter Jehova genom sin ande leda våra steg. Tänk också på det stöd de heliga änglarna ger i vårt evangeliseringsarbete. (Uppenbarelseboken 14:6, 7; 22:6) Det är verkligen en förmån och en ära att ha sådant stöd i det verk som Jehova har gett oss i uppdrag att utföra! Genom att vi bevarar vår ostrafflighet kommer vi att kunna lovprisa Jehova, sanningens Gud, i all evighet. Skulle någonting kunna vara dyrbarare än detta? (Johannes 17:3)
Vad har vi lärt oss?
• Varför är det många som inte godtar sanningen?
• Hur bör de kristna betrakta tingen i Satans värld?
• Vilken inställning till mötena bör vi ha, och varför?
• Vilket ansvar har vi att ta vård om oss själva i andligt avseende?
[Frågor]
[Karta/bild på sidan 18]
(För formaterad text, se publikationen)
STORA HAVET
Caesarea
SARONSLÄTTEN
Joppe
Lydda
Jerusalem
[Bild]
Petrus följde anvisningar från Gud och fick oväntade välsignelser
[Bildkälla]
Karta: Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.
[Bild på sidan 13]
Jesus vittnade om sanningen
[Bild på sidan 15]
I likhet med fysisk föda är andlig föda viktig för vårt välbefinnande