”Följ mig oavbrutet”

”Till detta blev ni kallade, eftersom också Kristus led för er och efterlämnade åt er en förebild, för att ni skulle tätt följa i hans fotspår.” (1 PETRUS 2:21)

1, 2. Varför är Jesu fullkomliga exempel som undervisare inte ouppnåeligt?

JESUS KRISTUS var den ojämförligt störste lärare som någonsin vandrat på jorden. Dessutom var han fullkomlig och syndade aldrig under hela sitt liv som människa. (1 Petrus 2:22) Men betyder detta att Jesu exempel som lärare är ouppnåeligt för oss ofullkomliga människor? Nej, långt därifrån.

² I föregående artikel såg vi att kärlek var grundvalen för Jesu undervisning. Och kärlek är någonting som vi alla kan uppodla. Guds ord uppmanar oss ofta att växa och göra framsteg i vår kärlek till andra. (Filipperna 1:9; Kolosserna 3:14) Jehova kräver aldrig av sina skapelser det som de inte är i stånd att göra. Eftersom ”Gud är kärlek” och har skapat oss till sin egen avbild, kan det i själva verket sägas att han formade oss till att visa kärlek. (1 Johannes 4:8; 1 Moseboken 1:27) Så när vi läser aposteln Petrus ord i vår tematext, kan vi vara övertygade om att vi kan tätt följa i Kristi fotspår. Ja, vi kan lyda Jesu egen befallning: ”Följ mig oavbrutet.” (Lukas 9:23) Låt oss se hur vi kan efterlikna den kärlek Kristus visade, först till de sanningar han lärde ut och sedan till dem han undervisade.

Hur vi bygger upp kärlek till de sanningar vi lär oss

3. Varför finner somliga det svårt att studera, men vilken uppmaning finner vi i Ordspråken 2:1–5?

³ För att älska de sanningar vi lär ut till andra måste vi själva älska att få lära oss sådana sanningar. I vår tids värld är det inte lätt att utveckla detta slag av kärlek. Sådana faktorer som otillräcklig skolutbildning och dåliga vanor som utvecklats i ungdomen gör att många har en bestående motvilja mot att studera. Det är emellertid livsviktigt att vi lär av Jehova. I Ordspråken 2:1–5 heter det: ”Min son, om du tar emot mina ord och förvarar mina egna bud som en skatt hos dig, så att du med ditt öra  ger akt på visheten, för att du må böja ditt hjärta till urskillningen; om du dessutom ropar på själva förståndet och du låter höra din röst för att kalla på själva urskillningen, om du fortsätter att söka därefter som efter silver och du fortsätter att leta därefter som efter gömda skatter, då kommer du att förstå fruktan för Jehova, och kunskap om Gud kommer du att finna.”

4. Vad betyder det att ”böja” hjärtat, och vilken inställning kommer att hjälpa oss att göra det?

⁴ Lägg märke till att vi i verserna 1–4 gång på gång uppmanas att inte bara anstränga oss för att ”ta emot” och ”förvara ... som en skatt”, utan också att ”fortsätta att söka” och att ”fortsätta att leta”. Men vad skall ge oss motiv att utföra allt detta? Lägg märke till frasen ”böj ditt hjärta till urskillningen”. I ett uppslagsverk sägs det att denna uppmaning ”inte enbart är en vädjan om uppmärksamhet; den är ett krav på en viss inställning: en ivrig mottaglighet för lärorna”. Och vad kan göra oss mottagliga och ivriga att lära oss vad Jehova undervisar oss om? Jo, vår inställning. Vi behöver betrakta ”kunskapen om Gud” som ”silver” och som ”gömda skatter”.

5, 6. a) Vad kan hända med tiden, och hur kan vi förhindra detta? b) Varför bör vi fortsätta att öka de skatter av kunskap som vi har funnit i Bibeln?

⁵ Det är inte svårt att anlägga ett sådant synsätt. Det är till exempel sannolikt att den ”kunskap om Gud” som du har inhämtat inbegriper sanningen att det är Jehovas avsikt att trogna människor skall leva för evigt i paradiset på jorden. (Psalm 37:28, 29) När du lärde känna denna sanning, betraktade du den utan tvivel som en äkta skatt, någonting som fyllde ditt sinne och ditt hjärta med hopp och glädje. Hur är det nu? Har din uppskattning av din skatt med tiden bleknat eller mist sin glans? Försök då att göra två saker. För det första bör du förnya din uppskattning, det vill säga regelbundet påminna dig varför du sätter värde på varje sanning som Jehova har lärt dig. Detta gäller också det du lärde dig för många år sedan.

⁶ För det andra bör du fortsätta att öka din skatt. Tänk så här: Om du skulle råka gräva upp en dyrbar ädelsten, skulle du då helt enkelt stoppa den i fickan och nöjd och glad gå din väg? Eller skulle du gräva för att se om det fanns fler ädelstenar? Guds ord är fullt av ädelstenar och guldklimpar av sanning. Oberoende av hur många sådana du har funnit, kan du finna fler. (Romarna 11:33) När du gräver upp en guldklimp av sanning, fråga då dig själv: ”Vad är det som gör att den är en skatt? Ger den  mig djupare insikt i Jehovas personlighet eller hans avsikter? Erbjuder den praktisk vägledning som kan hjälpa mig att följa i Jesu fotspår?” Att du mediterar över sådana frågor hjälper dig att bygga upp din kärlek till de sanningar som Jehova har lärt dig.

Hur vi visar kärlek till de sanningar vi lär ut

7, 8. På vilka olika sätt kan vi visa andra att vi älskar de sanningar vi har lärt oss från Bibeln? Ge ett exempel.

⁷ Hur kan vi, när vi undervisar andra, visa att vi älskar de sanningar vi har lärt oss från Guds ord? Genom att i vårt arbete med att predika och undervisa följa Jesu exempel och helt och fullt hålla oss till Bibeln. På senare tid har Guds folk runt om på jorden uppmuntrats att i högre grad använda Bibeln i sin offentliga förkunnartjänst. När du tillämpar det här förslaget, försök då få den besökte att förstå att du själv sätter värde på det du förmedlar från Bibeln. (Matteus 13:52)

⁸ Som exempel kan vi nämna att en kristen syster strax efter terroristattacken i New York förra året läste Psalm 46:1, 11 för dem hon träffade i sin förkunnartjänst. Hon frågade dem först hur de klarade av tillvaron efter tragedin. Hon lyssnade noga på deras svar, visade förståelse och sade sedan: ”Får jag läsa för dig ett skriftställe som verkligen har tröstat mig under den här svåra tiden?” Mycket få var avvisande, och hon fick många fina samtal. När den här systern talar med ungdomar, säger hon ofta: ”Jag har förkunnat Bibelns läror i 50 år nu, och jag kan försäkra dig om en sak: Jag har aldrig stött på ett enda problem som den här boken inte kan hjälpa till att lösa.” Genom att vara uppriktiga och entusiastiska när vi talar med andra kan vi visa dem att vi sätter värde på och älskar det vi har lärt oss från Guds ord. (Psalm 119:97, 105)

9, 10. Varför är det viktigt att vi använder Bibeln när vi svarar på frågor om våra trosuppfattningar?

⁹ När vi får frågor om våra trosuppfattningar, har vi ett utmärkt tillfälle att visa att vi älskar Guds ord. Genom att följa Jesu exempel  grundar vi inte bara våra svar på våra egna uppfattningar. (Ordspråken 3:5, 6) I stället använder vi Bibeln när vi svarar. Är du rädd att någon skall ställa en fråga som du inte kan svara på? Du kan göra två positiva saker:

¹⁰ Gör vad du kan för att vara förberedd. Aposteln Petrus skrev: ”Helga Kristus såsom Herre i era hjärtan, i det ni alltid är redo att komma med ett försvar inför var och en som av er kräver ett skäl för det hopp som är i er, men gör det med mildhet och djup respekt.” (1 Petrus 3:15) Är du redo att komma med ett försvar för dina trosuppfattningar? Om någon till exempel vill veta varför du inte tar del i en viss oskriftenlig sedvänja, nöj dig då inte med att bara säga: ”Det är emot min religion.” Ett sådant svar kan antyda att du låter andra fatta beslut åt dig och att du alltså tillhör en sekt. Det kan vara bättre att säga: ”Guds ord, Bibeln, förbjuder det”, eller: ”Det skulle misshaga min Gud.” Ge sedan en rimlig förklaring till varför det är så. (Romarna 12:1)

11. Vilken uppslagsbok kan hjälpa oss att vara redo att besvara frågor om Guds ords sanningar?

¹¹ Om du tycker att du inte är förberedd, varför då inte använda lite tid till att studera boken Resonera med hjälp av Skrifterna? * Välj ut några ämnen som ser ut att kunna komma upp och försök komma ihåg några tankar från Bibeln. Ha ”Resoneraboken” och Bibeln till hands. Tveka inte att använda dem båda och tala om att du har en liten uppslagsbok som du tycker om att använda för att hitta bibliska svar på olika frågor.

12. Vad kan vi säga, om vi inte vet svaret på en biblisk fråga?

¹² Försök att inte vara onödigt bekymrad. Ingen ofullkomlig människa har alla svar. Så när du får en biblisk fråga som du inte kan besvara, kan du alltid svara så här: ”Det här var en intressant fråga. Ärligt talat så vet jag inte svaret, men jag är säker på att Bibeln tar upp den här saken. Jag tycker om att forska i Bibeln, så jag skall undersöka din fråga och komma tillbaka till dig.” Ett sådant ärligt och anspråkslöst svar kan mycket väl bana väg för ytterligare samtal. (Ordspråken 11:2)

Kärlek till dem vi undervisar

13. Varför bör vi bevara en positiv syn på dem som vi predikar för?

¹³ Jesus visade kärlek till dem som han undervisade. Hur kan vi efterlikna honom i detta avseende? Vi får aldrig utveckla en känslokall inställning gentemot dem vi har omkring oss. Det är sant att ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” rycker allt närmare, och då kommer många av världens miljarder invånare att tillintetgöras. (Uppenbarelseboken 16:14; Jeremia 25:33) Men vi vet inte vilka som kommer att överleva och vilka som kommer att dö. Den domen skall äga rum i framtiden och skall avkunnas av den som Jehova har utsett: Jesus  Kristus. Innan domen är avkunnad menar vi att varje individ har möjlighet att bli en Jehovas tjänare. (Matteus 19:24–26; 25:31–33; Apostlagärningarna 17:31)

14. a) Hur kan vi granska oss själva för att se om vi har medkänsla med människor? b) På vilka praktiska sätt kan vi visa att vi har medkänsla med andra och personligt intresse för dem?

¹⁴ I likhet med Jesus söker vi därför ha medkänsla med människor. Vi kan fråga oss själva: ”Känner jag för människor som har blivit bedragna av de slugt uttänkta lögner och bedrägerier som framförs av denna världens religiösa, politiska och kommersiella element? Om de verkar vara likgiltiga för det budskap vi för med oss till dem, försöker jag då förstå varför de känner det som de gör? Erkänner jag att jag, eller andra som nu troget tjänar Jehova, en gång kände det på samma sätt? Har jag anpassat mitt sätt att predika i enlighet med detta? Eller avfärdar jag de här människorna med tanken att det är omöjligt för dem att ändra sig?” (Uppenbarelseboken 12:9) När de märker vår äkta medkänsla, är det mera sannolikt att de lyssnar till vårt budskap. (1 Petrus 3:8) Medkänsla kan också få oss att visa större intresse för dem vi träffar i vår tjänst. Vi kan lägga märke till de frågor de ställer och de bekymmer de har. När vi kommer tillbaka, kan vi visa dem att vi har tänkt på det de sade vid vårt tidigare besök. Och om de just nu har något ytterst angeläget behov, kanske vi har möjlighet att erbjuda någon praktisk hjälp.

15. Varför bör vi söka det goda hos människor, och hur kan vi göra det?

¹⁵ I likhet med Jesus söker vi det goda hos människor. Det är kanske en ensam mamma som gör beundransvärda ansträngningar för att uppfostra sina barn. Det kan vara en man som arbetar hårt för att försörja sin familj. En äldre person visar kanhända intresse för andliga ting. Lägger vi märke till sådant hos dem vi träffar och berömmer dem för det? När vi gör det, betonar vi den gemensamma grund vi har och kan då öppna vägen för att få vittna om Guds kungarike. (Apostlagärningarna 26:2, 3)

Ödmjukheten är viktig när vi visar kärlek

16. Varför är det viktigt att vi förblir milda och respektfulla mot dem som vi predikar för?

¹⁶ Kärlek till dem vi undervisar kommer att få oss att rätta oss efter Bibelns visa ord: ”Kunskapen uppblåser, men kärleken uppbygger.” (1 Korinthierna 8:1) Jesus hade stor kunskap, men han var ändå aldrig högdragen. Så när du talar med andra om dina trosuppfattningar, bör du undvika att vara påstridig eller ge intryck av överlägsenhet. Vårt mål är att nå hjärtan och dra människor till de sanningar vi älskar så mycket. (Kolosserna 4:6) Kom ihåg att när Petrus rådde de kristna att vara redo att komma med ett försvar, tog han med en påminnelse om att vi bör göra det ”med mildhet och djup respekt”. (1 Petrus 3:15) Om vi är milda och respektfulla, är det mera troligt att vi drar människor till den Gud vi tjänar.

17, 18. a) Hur bör vi reagera på en kritisk inställning till våra kvalifikationer som förkunnare? b) Varför är kunskap i forntida bibliska språk inte nödvändig för dem som studerar Bibeln?

¹⁷ Vi behöver inte söka imponera på andra med vår kunskap eller utbildning. Om någon på ditt distrikt vägrar att lyssna till någon som inte har universitetsutbildning eller en titel, bör du inte låta deras inställning få dig att tappa modet. Jesus ignorerade invändningen att han inte hade gått i de ansedda rabbinska skolorna på den tiden, och han böjde sig inte heller för vanliga fördomar genom att försöka imponera på andra med sin stora lärdom. (Johannes 7:15)

¹⁸ Ödmjukhet och kärlek är mycket viktigare för kristna förkunnare än vilken som helst världslig utbildning. Den store undervisaren, Jehova, gör oss kvalificerade för tjänsten. (2 Korinthierna 3:5, 6) Och oberoende av vad vissa av kristenhetens präster säger, behöver vi inte lära oss forntida bibliska språk för att bli undervisare i Guds ord. Under Jehovas inspiration  skrevs Bibeln i så klara och tydliga ordalag att praktiskt taget vem som helst kan förstå dess dyrbara sanningar. Dessa sanningar förblir oförändrade också när de översätts till hundratals och åter hundratals språk. Kunskap i forntida språk är därför inte nödvändig, även om den ibland kan vara till nytta. Dessutom kan stolthet över språkliga förmågor göra att man förlorar en egenskap som är nödvändig för sanna kristna – läraktighet. (1 Timoteus 6:4)

19. I vilken bemärkelse är vår kristna förkunnartjänst ett arbete som vittnar om ödmjukhet?

¹⁹ Det kan inte råda något tvivel om att vår kristna förkunnartjänst är ett arbete som kräver en ödmjuk inställning. Vi utsätter oss regelbundet för motstånd och likgiltighet och till och med förföljelse. (Johannes 15:20) Men genom att vi troget fullgör vår förkunnartjänst utför vi ett viktigt arbete. Om vi fortsätter att ödmjukt betjäna andra i detta arbete, efterliknar vi den kärlek Jesus Kristus visade mot människor. Tänk på detta: Om vi för att kunna nå en enda fårlik individ var tvungna att predika för tusen som var likgiltiga eller motståndare, skulle det då inte vara värt ansträngningen? Helt visst! Så genom att vara ihärdiga i detta arbete och aldrig ge upp betjänar vi troget de fårlika vi ännu inte har träffat. Jehova och Jesus kommer utan tvivel att se till att många fler sådana dyrbara individer blir funna och hjälpta innan slutet kommer. (Haggaj 2:7)

20. Nämn några sätt att undervisa genom exempel.

²⁰ Undervisning genom exempel är ett annat sätt att visa vår villighet att betjäna andra. Vi vill till exempel lära människor att tjänst för Jehova, ”den lycklige Guden”, är det bästa och mest tillfredsställande levnadssätt som tänkas kan. (1 Timoteus 1:11) När de ger akt på vårt uppförande och vårt sätt att ha med våra grannar, skolkamrater och arbetskamrater att göra, kan de då se att vi är lyckliga och tillfreds? På liknande sätt lär vi dem vi studerar Bibeln med att den kristna församlingen är en oas av kärlek i en kall och hård värld. Kan de som vi studerar med lätt se att vi älskar alla i församlingen och arbetar hårt för att bevara friden med varandra? (1 Petrus 4:8)

21, 22. a) Vad kan vi göra sedan vi granskat oss själva och vår tjänst? b) Vad kommer att behandlas i artiklar i nästa nummer av Vakttornet?

²¹ En villig inställning till vår tjänst kan ibland få oss att på nytt granska oss själva. Genom en sådan ärligt genomförd granskning kan många finna att de är i den ställningen att de kan utvidga sin förkunnartjänst genom att ta del i heltidstjänst eller genom att flytta för att tjäna där behovet är större. Andra har beslutat sig för att lära sig ett främmande språk för att betjäna ett växande antal invandrare på det egna distriktet. Om sådana möjligheter står öppna för dig, bör du ägna dem noggrann begrundan under bön. Ett liv av tjänst ger stor glädje, tillfredsställelse och sinnesfrid. (Predikaren 5:12)

²² Låt oss på alla sätt fortsätta att efterlikna Jesus Kristus genom att bygga upp vår kärlek till de sanningar vi lär ut och till de människor som vi undervisar. Att vi utvecklar och visar kärlek i dessa två avseenden kommer att hjälpa oss att lägga en god grund för att vara Kristuslika undervisare. Men hur kan vi bygga på den grundvalen? I nästa nummer av Vakttornet kommer en serie artiklar att ta upp några av de undervisningsmetoder som Jesus använde.

[Fotnoter]

Hur skulle du svara?

• Vilken försäkran har vi om att Jesu exempel som undervisare inte är för ouppnåeligt för oss för att vi skall kunna följa det?

• Hur kan vi visa att vi älskar de bibliska sanningar vi har lärt oss?

• Varför är det viktigt att vi förblir ödmjuka när vi växer i kunskap?

• Nämn några sätt på vilka vi kan visa kärlek till dem som vi strävar efter att undervisa.

[Frågor]

[Bild på sidan 16]

Gör vad du kan för att vara förberedd

[Bilder på sidorna 16, 17]

Om du sätter värde på ”kunskapen om Gud”, kan du använda Bibeln effektivt

[Bilder på sidan 18]

Vi visar kärlek till människor genom att tala med dem om de goda nyheterna