Glada för att de lärde sig läsa!

PÅ EN del platser på Salomonöarna har omkring 80 procent av dem som nu är Jehovas vittnen fått kämpa med analfabetism. Detta har inte bara begränsat deras möjligheter att ta del i mötena varje vecka, utan det har också gjort det extra besvärligt för dem att undervisa andra om Bibelns sanningar. Är det verkligen möjligt för vuxna som aldrig har hållit i en penna att lära sig läsa och skriva?

Nästan alla församlingar av Jehovas vittnen på Salomonöarna har använt broschyren Apply Yourself to Reading and Writing, utgiven av Jehovas vittnen, för att lära människor att läsa och skriva. Följande erfarenheter visar hur hundratals människor har fått lära sig nya färdigheter med hjälp av det här undervisningsprogrammet. Och vad som är ännu viktigare – att de har lärt sig läsa har hjälpt dem att bättre kunna vittna om sin tro. (1 Petrus 3:15)

En missionär som var förordnad att tjäna i en församling med över hundra förkunnare lade märke till att det inte var många som hade ett eget exemplar av Vakttornet på veckans Vakttornsstudium, och ännu färre var med och svarade. Av vilken anledning? De kunde inte läsa. När det pålystes i församlingen att man skulle starta en skola för att kunna erbjuda läs- och skrivkurser, erbjöd sig missionären villigt att undervisa. Till en början kom bara några få elever, men snart började mer än 40 personer i alla åldrar att vara med.

Med vilka resultat? Missionären berättar: ”En kort tid efter det att vi hade satt i gång med undervisningsprogrammet gick jag till marknaden klockan sex på morgonen för att handla mat till missionärshemmet. Där fick jag se några av eleverna, till och med de riktigt unga, stå och sälja kokosnötter och grönsaker. Varför  det? Jo, de ville få ihop tillräckligt med pengar för att kunna köpa sig en penna och ett anteckningsblock till kursen! Att de var med på kursen gjorde också att de ville ha ett personligt exemplar av Vakttornet.” Hon tillägger: ”Nu deltar både unga och gamla i Vakttornsstudiet, och vi har livliga möten.” Missionären blev särskilt glad, när fyra elever frågade om de kunde få vara med i predikoarbetet, för som de sade: ”Vi känner oss inte rädda för det längre.”

De positiva resultaten som eleverna på de här kurserna upplevde begränsade sig inte bara till att de lärde sig att läsa och skriva. Så till exempel var en icke troende hustru till ett Jehovas vittne i många år ett bekymmer för församlingen. Hon kastade stenar om hon kände sig det minsta provocerad och attackerade till och med andra kvinnor med ett vedträ. När hon någon gång följde med sin man på ett möte, var hon så svartsjuk att han var tvungen att ha på sig solglasögon för att hon inte skulle kunna anklaga honom för att se efter andra kvinnor.

Men en kort tid efter det att undervisningen hade börjat frågade den här kvinnan försiktigt: ”Får jag också vara med?” Det fick hon förstås. Från och med då missade hon inte en enda lektion eller ett enda församlingsmöte. Hon kämpade hårt på lektionerna och gjorde enorma framsteg, och det gjorde att hon kände sig väldigt glad. Hennes nästa fråga blev: ”Kan jag få ett bibelstudium?” Hennes man satte mer än gärna i gång att studera med henne, och hon fortsätter att bli bättre på att läsa och skriva och att få kunskap i Bibeln.

För en 50-åring som aldrig har rört en penna kan det vara en oerhörd utmaning att bara hålla i pennan och försöka skriva alfabetets bokstäver. En del får blåsor på fingrarna, när de krampaktigt håller i pennan och för den över papperet under de första lektionerna. Efter flera veckors kamp för att hålla i pennan och få kontroll över den säger en del av eleverna med ett stort leende: ”Nu går det lätt att röra handen över papperet!” Lärarna blir också glada, när de ser hur eleverna gör framsteg. En lärare sade: ”Det är ett rent nöje att undervisa en sådan här klass, och elevernas uppriktiga tacksamhet för att Jehova har gjort det här möjligt tar sig ofta uttryck i applåder vid lektionens slut.”

Dessa läs- och skrivkunniga Jehovas vittnen gläds nu tillsammans med missionärerna. Varför gör de det? Jo, nu kan de använda sin förmåga att läsa och skriva till att ära Jehova.

[Bilder på sidorna 8, 9]

Både unga och gamla uppskattar läs- och skrivkurserna