”Aldrig har en annan människa talat så här”

”De började alla ge honom gott vittnesbörd och förundra sig över de vinnande ord som utgick ur hans mun.” (LUKAS 4:22)

1, 2. a) Hur kom det sig att de tempelpoliser som var utsända för att gripa Jesus återvände tomhänta? b) Vad visar att tempelpoliserna inte var de enda som tog intryck av Jesu undervisning?

TEMPELPOLISERNA genomförde inte sitt uppdrag. De hade sänts för att gripa Jesus Kristus, men de återvände tomhänta. De främsta prästerna och fariséerna krävde en förklaring: ”Hur kommer det sig att ni inte har fört hit honom?” Ja, varför hade tempelpoliserna inte gripit en man som inte skulle bjuda något fysiskt motstånd? Tempelpoliserna förklarade: ”Aldrig har en annan människa talat så här.” De var så imponerade av Jesu undervisning att de inte kunde förmå sig att arrestera den här fridsamme mannen. * (Johannes 7:32, 45, 46)

² Dessa tempelpoliser var inte de enda som tog intryck av Jesu undervisning. Bibeln talar om för oss att människor kom i stora skaror bara för att få höra honom tala. Invånarna i hans hemstad förundrade sig ”över de vinnande ord som utgick ur hans mun”. (Lukas 4:22) Mer än en gång talade han från en båt till stora folkskaror som var församlade på stranden av Galileens hav. (Markus 3:9; 4:1; Lukas 5:1–3) Vid ett tillfälle stannade ”en stor folkskara” hos honom i flera dagar – till och med utan att äta. (Markus 8:1, 2)

3. Vad var den främsta orsaken till att Jesus var en enastående undervisare?

³ Vad var det som gjorde Jesus till en enastående undervisare? Kärlek var den främsta orsaken. * Jesus älskade de sanningar han förmedlade, och han älskade de människor han undervisade. Men Jesus behärskade också till fullo konsten att undervisa. I studieartiklarna i det här numret tar vi upp några av de effektiva metoder han använde och visar hur vi kan göra något liknande.

Ett enkelt och klart språk

4, 5. a) Varför använde Jesus ett enkelt språk i sin undervisning, och vad är det anmärkningsvärda med detta? b) Hur är bergspredikan ett exempel på den enkelhet Jesus tillämpade i sin undervisning?

⁴ Det är inte ovanligt att välutbildade personer använder ett språk som går långt över huvudet på deras åhörare. Men om vi inte talar på ett sätt som andra kan förstå, hur kan de då få nytta av vår kunskap? Som undervisare talade Jesus aldrig över huvudet på andra. Föreställ dig det ordförråd han skulle ha kunnat använda. Men trots sin mycket omfattande kunskap tänkte han på sina åhörare, inte på sig själv. Han visste att många av dem var ”olärda och helt vanliga människor”. (Apostlagärningarna  4:13) För att nå sådana människor använde han ett språk som de kunde förstå. Orden kan ha varit enkla, men de sanningar de förmedlade var djupa.

⁵ Tänk till exempel på bergspredikan, som är upptecknad i Matteus 5:3–7:27. Det behöver inte ha tagit mer än 20 minuter för Jesus att framföra denna predikan. Men den innehåller djupa lärdomar som går till själva kärnan av sådana frågor som äktenskapsbrott, skilsmässa och materialism. (Matteus 5:27–32; 6:19–34) Men där finns inga komplicerade eller högtravande uttryck. I själva verket finns det knappast något ord där som inte till och med ett barn skulle kunna förstå! Det är inte att undra på att folkskarorna – som sannolikt inbegrep många jordbrukare, herdar och fiskare – när han var färdig ”häpnade över hans sätt att undervisa”! (Matteus 7:28)

6. Ge ett exempel på hur Jesus framförde uttalanden som var enkla men rika på innebörd.

⁶ Jesus använde ofta klara och korta fraser och framförde uttalanden som var enkla men rika på innebörd. I en tid då det ännu inte fanns tryckta böcker inpräglade han således outplånligt sitt budskap i åhörarnas sinne och hjärta. Tänk på några exempel: ”Ingen kan vara slav åt två herrar. ... Ni kan inte vara slavar åt Gud och åt Rikedomen.” ”Sluta upp med att döma för att ni inte skall bli dömda.” ”Av deras frukter skall ni ... känna igen dessa människor.” ”De friska och starka behöver inte läkare, men det gör de sjuka och svaga.” ”Alla som tar till svärd skall gå under genom svärd.” ”Betala tillbaka till kejsaren de ting som är kejsarens, men till Gud de ting som är Guds.” ”Det är lyckligare att ge än att få.”  * (Matteus 6:24; 7:1, 20; 9:12; 26:52; Markus 12:17; Apostlagärningarna 20:35) Än i denna dag, nästan 2 000 år efter det att Jesus yttrade detta, är det lätt att påminna sig sådana kraftfulla uttalanden.

Användning av frågor

7. Varför ställde Jesus frågor?

⁷ Jesus använde frågor på ett enastående sätt. Han gjorde det ofta också när det skulle ha varit mindre tidskrävande att helt enkelt framföra tanken för åhörarna. Varför ställde  han då frågor? Ibland använde han inträngande frågor för att avslöja sina motståndares motiv och därigenom tysta dem. (Matteus 12:24–30; 21:23–27; 22:41–46) Men vid många tillfällen tog Jesus sig tid att ställa frågor för att förmedla sanningar, för att få sina åhörare att tala om vad de hade i hjärtat och för att stimulera och öva lärjungarnas tankeförmåga. Låt oss undersöka två exempel, som båda gäller aposteln Petrus.

8, 9. Hur använde Jesus frågor för att hjälpa Petrus att komma till den rätta slutsatsen i den fråga som gällde betalning av tempelskatten?

⁸ Tänk först på det tillfälle då uppbördsmännen frågade Petrus om Jesus betalade tempelskatten. * Petrus, som ibland var impulsiv, svarade: ”Jo.” Men en kort stund senare resonerade Jesus med honom: ”’Vad menar du, Simon? Av vilka uppbär jordens kungar tullar eller huvudskatt? Av sina söner eller av främlingarna?’ När han sade: ’Av främlingarna’, sade Jesus till honom: ’Sönerna är alltså faktiskt fria från skatter.’” (Matteus 17:24–27) Kärnpunkten i Jesu frågor borde ha varit uppenbar för Petrus. Varför det?

⁹ På Jesu tid var det känt att monarkernas familjemedlemmar var befriade från skatt. Som den enfödde Sonen till den himmelske kung som tillbads i templet borde Jesus alltså inte ha varit förpliktad att betala skatten. Men lägg märke till att Jesus i stället för att bara tala om för Petrus vad som var det rätta svaret effektivt men milt och varsamt använde frågor för att hjälpa Petrus att nå fram till den rätta slutsatsen – och kanske också inse behovet av att tänka sig för innan man talar.

10, 11. Hur reagerade Jesus när Petrus högg av örat på en man under påsknatten år 33 v.t., och hur visar detta att Jesus insåg värdet av frågor?

¹⁰ Det andra exemplet gäller en händelse som ägde rum på påsknatten år 33 v.t., då en folkskara kom för att gripa Jesus. Lärjungarna frågade Jesus om de skulle strida till försvar för honom. (Lukas 22:49) Petrus väntade inte på svar, utan högg med sitt svärd av örat på en man (även om Petrus kan ha avsett att orsaka större skada). Petrus handlade på ett sätt som var emot hans herres vilja, för Jesus var fullt beredd att låta sig gripas. Hur reagerade Jesus? Tålmodig som alltid ställde han Petrus tre frågor: ”Den bägare som Fadern har gett mig, skulle jag inte ovillkorligen dricka den?” ”Menar du att jag inte kan vädja till min Fader om att i detta ögonblick förse mig med mer än tolv legioner änglar? Men hur skulle Skrifterna då uppfyllas som säger att det måste ske på det här sättet?” (Johannes 18:11; Matteus 26:52–54)

¹¹ Tänk en stund på den här skildringen. Jesus, som var omgiven av en skara uppretade människor, visste att han snart skulle dö och att helgandet av hans Faders namn och den mänskliga familjens räddning vilade på hans skuldror. Ändå tog han sig tid att där och då genom frågor inskärpa viktiga sanningar i Petrus  sinne. Är det inte uppenbart att Jesus insåg värdet av frågor?

Livfull hyperbol

12, 13. a) Vad är en hyperbol? b) Hur använde Jesus hyperboler för att betona det dåraktiga i att kritisera våra bröders mindre fel och brister?

¹² I sin förkunnartjänst använde Jesus ofta en annan effektiv undervisningsmetod – hyperbolen. Detta är en medveten överdrift avsedd att betona eller ge eftertryck. Med hjälp av hyperboler skapade Jesus tankebilder som var svåra att glömma. Låt oss se på några exempel.

¹³ När Jesus i bergspredikan betonade behovet av att ”sluta upp med att döma” andra, sade han: ”Varför ger du akt på strået i din broders öga men märker inte bjälken i ditt eget öga?” (Matteus 7:1–3) Kan du föreställa dig scenen? Någon som är benägen att vara kritisk erbjuder sig att ta ut ett litet strå ur sin broders ”öga”. Den som kritiserar menar att hans broder inte kunde se saker och ting tillräckligt klart för att kunna fälla godtagbara omdömen. Men kritikerns egen förmåga att döma är försvagad av en ”bjälke” – en stock eller balk som kan användas för att bära upp ett tak. Vilket oförglömligt sätt att betona hur dåraktigt det är att kritisera våra bröders mindre fel och brister, när vi själva kan ha större fel och brister!

14. Varför var Jesu ord om att sila bort myggan och svälja ner kamelen en särskilt kraftfull hyperbol?

¹⁴ Vid ett annat tillfälle fördömde Jesus fariséerna som ”blinda vägledare, som silar bort myggan men sväljer ner kamelen”. (Matteus 23:24) Detta var ett särskilt kraftfullt bruk av en hyperbol. Varför det? Kontrasten mellan en liten mygga och en kamel, som var ett av de största djur som Jesu åhörare kände till, var slående. Det har beräknats att det skulle krävas närmare 70 miljoner myggor för att motsvara vikten av en medelstor kamel! Jesus visste också att fariséerna silade sitt vin genom en duk. Dessa som benhårt höll fast vid regler gjorde detta för att undvika att svälja en mygga, något som skulle ha gjort dem ceremoniellt orena. Men ändå svalde de bildligt talat ner kamelen, som också var oren. (3 Moseboken 11:4, 21–24) Jesu tanke var tydlig. Fariséerna rättade sig noga efter de minsta kraven i Lagen, men de brydde sig inte om de viktigare tingen – ”rättvisan och barmhärtigheten och troheten”. (Matteus 23:23) Jesus avslöjade dem verkligen och visade precis hurdana de var!

15. Nämn några lärdomar Jesus fick fram genom att använda hyperboler.

¹⁵ Under hela sin förkunnartjänst använde Jesus ofta hyperboler. Tänk på några exempel. ”Tro så stor som ett [litet] senapskorn” som kunde förflytta ett berg – Jesus kunde knappast ha funnit ett effektivare sätt att betona att också en smula tro kan uträtta mycket. (Matteus 17:20) En väldig kamel som försöker pressa sig igenom ögat på en synål – hur väl belyser inte detta de svårigheter som möter en rik person som försöker tjäna Gud samtidigt som han håller fast vid en materialistisk livsstil! (Matteus 19:24) Förundras du inte över Jesu färgrika bildspråk och hans förmåga att uppnå största möjliga verkan med ett minimum av ord?

Ovedersäglig logik

16. På vilket sätt använde Jesus alltid sitt skarpa intellekt?

¹⁶ Med sitt fullkomliga sinne var Jesus en mästare på att resonera logiskt med människor. Ändå missbrukade han aldrig denna förmåga. I sin undervisning använde han alltid sitt skarpa intellekt till att befrämja sanningen. Ibland använde han kraftfull logik för att vederlägga sina religiösa motståndares falska anklagelser. Vid många tillfällen använde han ett logiskt resonemang för att lära sina lärjungar viktiga saker. Låt oss se på Jesu mästerliga förmåga att använda logik.

17, 18. Vilken kraftfull logik använde Jesus för att vederlägga en falsk anklagelse från fariséerna?

¹⁷ Tänk på det tillfälle då Jesus botade en demonbesatt man som var blind och inte kunde  tala. När fariséerna hörde om detta, sade de: ”Den där, han driver inte ut demonerna annat än med hjälp av Beelsebub [Satan], demonernas härskare.” Lägg märke till att fariséerna medgav att det behövdes övermänsklig kraft för att driva ut Satans demoner. Men för att hindra människorna från att tro på Jesus påstod de att hans förmåga kom från Satan. För att visa att de inte hade tänkt igenom sitt argument till dess logiska slutsats svarade Jesus: ”Varje kungarike som är söndrat mot sig självt blir ödelagt, och ingen stad, inget hus, där det råder söndring, skall bestå. Likaså här: om Satan driver ut Satan har han blivit söndrad mot sig själv; hur kommer då hans kungarike att bestå?” (Matteus 12:22–26) Jesus sade i själva verket: ”Om jag enligt vad ni säger var Satans ombud och upphävde det Satan har gjort, då skulle Satan arbeta emot sina egna intressen och skulle snart falla.” Kraftfull logik, inte sant?

¹⁸ Sedan fortsatte Jesus att argumentera om denna sak. Han var medveten om att somliga i fariséernas egna led hade drivit ut demoner. Följaktligen ställde han en enkel men förödande fråga: ”Om jag driver ut demonerna med hjälp av Beelsebub, med vems hjälp driver då era söner [dvs. lärjungar] ut dem?” (Matteus 12:27) Jesu argument gick i viss mening ut på detta: ”Om jag i själva verket driver ut demoner med hjälp av Satan, då måste era egna lärjungar göra det med samma hjälp.” Vad kunde fariséerna säga? De skulle aldrig erkänna att deras lärjungar handlade under Satans inflytande. Med ovedersäglig logik hade Jesus förvandlat deras anklagelse mot honom till något absurt.

19, 20. a) På vilket positivt sätt använde Jesus logik? b) Hur använde Jesus ett ”hur mycket mera”-resonemang, när han besvarade sina lärjungars begäran om att lära dem hur man ber?

¹⁹ Förutom att Jesus använde logik för att tysta sina motståndare, använde han också logiska, övertygande argument för att lära ut positiva, hjärtevärmande sanningar om Jehova. Många gånger använde han vad som skulle kunna kallas ett ”hur mycket mera”-resonemang för att hjälpa sina åhörare att gå vidare från en välbekant sanning till starkare övertygelse. Låt oss granska bara två exempel.

²⁰ När Jesus svarade på lärjungarnas begäran om att lära dem hur de skulle be, framställde han liknelsen om en man vars ”djärva ihärdighet” till sist förmådde en ovillig vän att gå med på hans begäran. Jesus beskrev också föräldrars villighet att ge sina barn ”goda gåvor”. Sedan avslutade han: ”Om alltså ni, fastän ni är onda, förstår att ge goda gåvor åt era barn, hur mycket mer skall då inte Fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom!” (Lukas 11:1–13) Den poäng som Jesus fick fram är inte grundad på likhet, utan på kontrast. Om en ovillig vän till sist kunde förmås att tillfredsställa sin grannes behov, och om ofullkomliga mänskliga föräldrar sörjer för sina barns behov, hur mycket mer skall då inte vår kärleksfulle himmelske Fader ge helig ande åt sina lojala tjänare som ödmjukt vänder sig till honom i bön!

21, 22. a) Vilket resonemang använde Jesus när han gav råd om hur man tar itu med bekymmer över materiella ting? b) Vilken slutsats drar vi, sedan vi har granskat några av Jesu undervisningsmetoder?

²¹ Jesus använde ett liknande resonemang när han gav råd om hur man tar itu med bekymmer  över materiella ting. Han sade: ”Lägg märke till att korparna varken sår ut säd eller skördar, och de har varken skafferi eller förrådshus, och ändå ger Gud dem mat. Hur mycket mer är inte ni värda än fåglarna? Lägg märke till hur liljorna växer; de varken arbetar hårt eller spinner. ... Om nu Gud på det sättet klär växtligheten på marken, som finns till i dag och i morgon kastas i ugnen, hur mycket hellre skall han då inte klä er, ni med lite tro!” (Lukas 12:24, 27, 28) Ja, om Jehova ser till fåglar och blommor, hur mycket mer skall han då inte sörja för sina tjänare! Ett sådant ömsint men kraftfullt resonemang gick utan tvivel till hjärtat på Jesu åhörare!

²² Sedan vi granskat några av Jesu undervisningsmetoder, kan vi lätt dra slutsatsen att de tempelpoliser som inte grep honom inte alls överdrev när de sade: ”Aldrig har en annan människa talat så här.” Men den undervisningsmetod som Jesus är mest känd för är kanske hans användning av liknelser eller illustrationer. Varför använde han denna metod? Och vad gjorde hans liknelser så verkningsfulla? De här frågorna tas upp i nästa artikel.

[Fotnoter]

Kommer du ihåg?

• Vilka exempel visar att Jesus undervisade med ett enkelt och klart språk?

• Varför använde Jesus frågor i sin undervisning?

• Vad är en hyperbol, och hur använde Jesus denna undervisningsmetod?

• Hur använde Jesus ett logiskt resonemang för att lära sina lärjungar hjärtevärmande sanningar om Jehova?

[Frågor]

[Bild på sidan 9]

Jesus använde ett enkelt språk som vanliga människor kunde förstå

[Bild på sidan 10]

Fariséerna silade bort myggan men svalde ner kamelen