Efterlikna den store läraren

”Gå därför och gör lärjungar av människor ... och lär dem att hålla allt som jag har befallt er.” (MATTEUS 28:19, 20)

1, 2. a) Hur är vi alla i viss mening undervisare? b) Vilket unikt ansvar har alla sanna kristna när det gäller undervisning?

UNDERVISAR du? I viss mening gör vi alla det. Varje gång du visar vägen för någon som kört vilse, visar en medarbetare hur en särskild uppgift skall utföras eller förklarar för ett barn hur det skall knyta skorna ger du undervisning. Att hjälpa andra på sådana sätt ger ett mått av tillfredsställelse, inte sant?

² När det gäller undervisning har sanna kristna ett unikt ansvar. Vi har i uppdrag att ”göra lärjungar av människor ... och lära dem”. (Matteus 28:19, 20) Också i församlingen har vi tillfälle att undervisa. Kvalificerade män är förordnade att tjäna som ”herdar och lärare” i avsikt att bygga upp församlingen. (Efesierna 4:11–13) I sin dagliga kristna verksamhet skall mogna kvinnor vara ”lärare i det som är gott” för yngre kvinnor. (Titus 2:3–5) Allesammans uppmanas vi att uppmuntra medtroende, och vi kan följa den förmaningen genom att använda Bibeln för att bygga upp andra. (1 Thessalonikerna 5:11) Det är verkligen ett privilegium att få undervisa i Guds ord och förmedla andliga värden som kan vara till bestående nytta!

3. Hur kan vi bli effektivare som undervisare?

³ Men hur kan vi bli effektivare som undervisare? I första hand genom att efterlikna den store läraren, Jesus. ”Men hur kan vi efterlikna Jesus?” kan någon undra. ”Han var ju fullkomlig.” Det är sant att vi inte kan bli fullkomliga som undervisare. Men oberoende av våra förmågor kan vi göra vårt bästa för att efterlikna Jesu sätt att undervisa. Låt oss ta upp hur vi kan använda fyra av hans metoder – enkelhet, effektiva frågor, logiskt resonemang och passande illustrationer.

Gör det enkelt

4, 5. a) Varför kännetecknas Bibelns sanning av enkelhet? b) Varför är det viktigt att vi ger akt på vårt ordval, om vi skall undervisa på ett enkelt sätt?

⁴ De grundläggande sanningarna i Guds ord är inte komplicerade. I bön sade Jesus: ”Jag prisar dig offentligt, Fader, ... därför att du har dolt dessa ting för de visa och intellektuella och har uppenbarat dem för de späda.” (Matteus 11:25) Jehova har låtit sina avsikter bli uppenbarade för dem som har ett uppriktigt och ödmjukt hjärta. (1 Korinthierna 1:26–28) Bibelns sanning kännetecknas således av enkelhet.

⁵ När du leder ett bibelstudium eller gör återbesök hos intresserade, hur kan du då undervisa på ett enkelt sätt? Ja, vad lärde vi av den store läraren? För att nå sina åhörare, av vilka många var ”olärda och helt vanliga” människor, använde Jesus ett klart och tydligt språk som de kunde förstå. (Apostlagärningarna 4:13) Om vi skall undervisa på ett enkelt sätt, är alltså det första kravet att vi ger akt på vårt ordval. Vi behöver inte använda högtravande ord eller fraser för att göra Guds ords sanning mer övertygande för andra. Sådan ”överlägsenhet i tal”  kan vara avskräckande, särskilt för dem som är begränsade i fråga om utbildning eller förmåga. (1 Korinthierna 2:1, 2) Jesu exempel visar att noggrant utvalda enkla ord kan förmedla sanningen med stor kraft.

6. Hur kan vi undvika att överhopa den som vi undervisar med för mycket information?

⁶ För att undervisa på ett enkelt sätt måste vi också vara noga med att inte överhopa den som vi undervisar med för mycket information. Jesus tog hänsyn till sina lärjungars begränsningar. (Johannes 16:12) Också vi behöver tänka på den som vi undervisar. För att ta ett exempel: När vi leder ett studium i boken Kunskapen som leder till evigt liv, * behöver vi inte förklara varje detalj. Det är inte heller nödvändigt att rusa igenom den information som ges, som om det viktiga är att hinna med en viss mängd stoff. I stället är det förståndigt att låta de behov och förmågor som den som vi undervisar har avgöra studietakten. Vårt mål är att hjälpa den som vi undervisar att bli en lärjunge till Kristus och en tillbedjare av Jehova. Vi behöver ta den tid som krävs för att hjälpa den intresserade att klart förstå det han får lära sig. På så sätt kan sanningen röra hans hjärta och driva honom till handling. (Romarna 12:2)

7. Vilka förslag kan hjälpa oss att undervisa på ett enkelt sätt när vi håller tal i församlingen?

⁷ Hur kan vi, när vi håller tal i församlingen, särskilt om det är nykomlingar bland åhörarna, frambringa tal som är ”lätt att förstå”? (1 Korinthierna 14:9) Tänk på tre förslag som kan vara till hjälp. För det första bör du förklara eventuella obekanta uttryck som du måste använda. Vår insikt i Guds ord har gett oss ett unikt ordförråd. Om vi använder sådana uttryck som ”den trogne och omdömesgille slaven”, ”de andra fåren” och ”det stora Babylon”, kan vi behöva förklara dem med enkla uttryck som gör betydelsen klar. För det andra bör du undvika mångordighet. Alltför många ord i en omständlig framställning kan göra att åhörarna förlorar intresset. Klarhet kommer genom att man skalar bort onödiga ord och fraser. För det tredje bör du försöka att inte ta med för mycket material. I vår forskning kan vi få fram många intressanta detaljer. Men det är bäst att ordna materialet under några få huvudpunkter och använda bara sådana upplysningar som stöder dessa punkter och som kan utvecklas tydligt och klart under den tilldelade tiden.

Effektivt bruk av frågor

8, 9. Hur kan vi komma fram till en fråga som är skräddarsydd för det som intresserar den besökte? Ge exempel.

⁸ Kom ihåg att Jesus var en mästare på att använda frågor för att få sina lärjungar att ge uttryck åt vad de tänkte på och för att stimulera och öva deras tänkande. Med sina frågor kunde Jesus på ett milt och mjukt sätt nå och påverka deras hjärtan. (Matteus 16:13, 15; Johannes 11:26) Hur kan vi, likt Jesus, göra effektivt bruk av frågor?

⁹ När vi predikar från hus till hus, kan vi använda frågor för att väcka intresse och på så sätt få möjlighet att tala om Guds kungarike. Hur kan vi komma fram till en fråga som är skräddarsydd för den besöktes intressen? Var observant. När du går fram till ett hus, ge då akt på omgivningarna. Finns det leksaker på gården, något som tyder på att det finns barn i familjen? I så fall kan vi fråga: ”Har du någon gång undrat över hurdan världen kommer att vara  när dina barn växer upp?” (Psalm 37:10, 11) Finns det flera lås i ytterdörren, eller har man installerat ett larmsystem? Då kan vi fråga: ”Tror du att det någonsin skall komma en tid då människor som du och jag kan känna sig säkra i sitt hem och på gatorna?” (Mika 4:3, 4) Finns det en ramp för rullstolar? En möjlig fråga är: ”Kommer det någonsin en tid då alla skall ha god hälsa?” (Jesaja 33:24) I boken Resonera med hjälp av Skrifterna * kan vi finna många förslag.

10. Hur kan vi använda frågor för att ”hämta upp” de tankar och känslor som finns i hjärtat hos den som vi undervisar, men vad bör vi komma ihåg?

¹⁰ Hur kan vi göra gott bruk av frågor när vi leder bibelstudier? Till skillnad från Jesus kan vi inte läsa hjärtan. Taktfulla men rannsakande frågor kan emellertid hjälpa oss att ”hämta upp” tankar och känslor som finns i hjärtat hos den vi studerar med. (Ordspråken 20:5) Tänk dig som exempel att vi studerar kapitlet ”Varför det medför lycka att leva ett gudaktigt liv” i ”Kunskapsboken”. Där behandlas Guds syn på oärlighet, otukt och andra angelägenheter. Den som vi studerar med kanske ger ett riktigt svar på de tryckta frågorna, men menar han att det han får lära sig är rätt och riktigt? Vi kan fråga: ”Tycker du att Jehovas syn på sådana saker verkar förnuftig?” ”Hur kan du tillämpa de här bibliska principerna i ditt liv?” Men tänk också på att du behöver visa respekt och behandla den som du undervisar med värdighet. Vi vill inte ställa frågor som gör den vi studerar med förlägen eller förödmjukar honom. (Ordspråken 12:18)

11. På vilka sätt kan offentliga talare göra effektivt bruk av frågor?

¹¹ Offentliga talare kan också göra effektivt bruk av frågor. Retoriska frågor – frågor som vi inte förväntar att åhörarna skall svara högt på – kan hjälpa dem som lyssnar att tänka och resonera. Jesus använde ibland sådana frågor. (Matteus 11:7–9) En talare kan dessutom, efter de inledande orden, använda frågor för att skissera de huvudpunkter som han skall ta upp. Han kan säga: ”I dag skall vi ta upp svaren på följande frågor: ...” I avslutningen kan han sedan anknyta till dessa frågor för att repetera huvudpunkterna.

12. Ge ett exempel för att visa hur kristna äldste kan använda frågor för att hjälpa en medtroende att hämta tröst från Guds ord.

¹² I sitt herdearbete kan kristna äldste använda frågor för att hjälpa ”en nedstämd själ” att finna tröst i Jehovas ord. (1 Thessalonikerna 5:14) För att hjälpa någon som känner sig nedslagen kan en äldste till exempel rikta uppmärksamheten på Psalm 34:18. Där sägs det: ”Jehova är nära dem som har ett nedbrutet hjärta; och dem som har en krossad ande räddar han.” För att vara säker på att den som är modfälld förstår hur detta är tillämpligt på honom personligen kan äldstebrodern fråga: ”Vem är det Jehova är nära? Känner du ibland att du har ’ett nedbrutet hjärta’ eller ’en krossad ande’? Om det är som Bibeln säger, att Jehova är nära sådana, betyder det då inte att han är nära dig?” Sådan ömsint uppmuntran kan återuppliva anden hos den som är modfälld. (Jesaja 57:15)

Logiskt resonerande

13, 14. a) Hur kan vi resonera med någon som säger att han inte tror på en Gud som han inte kan se? b) Varför bör vi inte förvänta att alla skall bli övertygade?

¹³ I vår förkunnartjänst vill vi nå hjärtan med  ett sunt och övertygande resonemang. (Apostlagärningarna 19:8; 28:23, 24) Betyder detta att vi måste lära oss att använda komplicerad logik för att övertyga andra om Guds ords sanning? Inte alls. Sunt resonerande behöver inte vara komplicerat. Logiska argument som framförs på ett enkelt sätt är ofta mycket effektiva. Här är ett exempel.

¹⁴ Hur skulle vi kunna svara om någon säger att han inte tror på en Gud som han inte kan se? Vi skulle kunna resonera om de naturlagar som gäller orsak och verkan. När vi lägger märke till en verkan, godtar vi att det måste finnas en orsak. Vi kan säga: ”Om du befann dig i ett avsides beläget område och kom till ett välbyggt hus som var väl försett med livsmedel (verkan), skulle du säkert utan vidare godta att någon (orsak) hade byggt huset och fyllt skåpen i det. Och när vi ser att konstruktion och formgivning är framträdande i naturen och i överflödet av mat i jordens ’skafferi’ (verkan), är det då inte förnuftigt att godta att Någon (orsak) står bakom alltsammans?” Bibelns enkla argument uttrycker saken bäst: ”Nu uppförs ju vart och ett hus av någon, men Gud är den som har byggt allting.” (Hebréerna 3:4) Men oberoende av hur sunt vårt resonemang kan vara, är det inte alla som blir övertygade. Bibeln påminner oss om att bara de som är ”inordnade rätt” kommer att bli troende. (Apostlagärningarna 13:48; 2 Thessalonikerna 3:2)

15. Vilket slags resonemang kan vi använda för att belysa Jehovas egenskaper och handlingssätt, och vilka två exempel visar hur vi kan använda detta slag av resonemang?

¹⁵ I vår undervisning, vare sig det är i tjänsten på fältet eller i församlingen, kan vi använda logiskt resonerande för att framhäva Jehovas egenskaper och handlingssätt. Särskilt effektivt är det ”hur mycket mer”-resonemang som Jesus ibland använde. (Lukas 11:13; 12:24) Eftersom detta slag av resonemang är grundat på kontrast, kan det göra ett djupt intryck. För att visa det orimliga i läran om helveteselden kan vi säga: ”Ingen kärleksfull far skulle straffa sitt barn genom att hålla barnets hand i en eld. I hur mycket högre grad måste inte tanken på en helveteseld vara motbjudande för vår kärleksfulle himmelske Fader!” (Jeremia 7:31) För att visa att Jehova har omsorg om sina tjänare som individer kan vi säga: ”Om Jehova känner var och en av alla miljarder stjärnor vid namn, i hur mycket högre grad måste han då inte bry sig om människor som älskar honom och som har blivit köpta med hans Sons dyrbara blod!” (Jesaja 40:26; Apostlagärningarna 20:28) Ett sådant kraftfullt och övertygande resonemang kan hjälpa oss att nå hjärtat på andra.

Passande illustrationer

16. Varför är illustrationer värdefulla i undervisning?

¹⁶ Effektiva illustrationer är en krydda som kan göra vår undervisning ännu smakligare för andra. Varför är illustrationer värdefulla i undervisning? En pedagog sade: ”Förmågan att tänka abstrakt är en av de svåraste av människans prestationer.” Illustrationer inskärper meningsfulla bilder i vårt sinne och hjälper oss att mera fullständigt förstå nya tankar. Jesus var enastående i sitt bruk av illustrationer eller liknelser. (Markus 4:33, 34) Låt oss tänka på hur vi kan göra bruk av denna undervisningsmetod.

17. Vilka fyra faktorer gör en illustration effektiv?

¹⁷ Vad är det som gör en illustration effektiv? För det första bör den passa för våra åhörare och bygga på situationer som de lätt kan relatera till. Vi kommer ihåg att Jesus hämtade många av sina illustrationer och liknelser från sina åhörares dagliga liv. För det andra bör en illustration i rimlig grad motsvara den tanke som framhävs. Om jämförelsen är krystad, känner sig våra åhörare bara distraherade av illustrationen. För det tredje bör en illustration inte vara belamrad med onödiga detaljer. Kom ihåg att Jesus nämnde nödvändiga detaljer men utelämnade oväsentligheter. För det fjärde bör vi, när vi använder en illustration, se till att tillämpningen är tydlig. I annat fall kan det bli så att somliga inte förstår huvudpunkten.

18. Hur kan vi komma på passande illustrationer?

 ¹⁸ Hur kan vi komma på passande illustrationer? Vi behöver inte tänka ut långa och utbroderade berättelser. Korta illustrationer kan vara mycket effektiva. Försök helt enkelt tänka på exempel på det som tas upp. Vi kan till exempel tänka oss att vi behandlar ämnet Guds förlåtelse och att vi vill illustrera den tanke som framförs i Apostlagärningarna 3:19, där det sägs att Jehova ”utplånar”, eller stryker bort, våra missgärningar. Detta är i sig självt ett livfullt bildspråk, men vilket konkret exempel kan vi använda för att illustrera tanken – ett suddgummi? en svamp? Vi kan säga: ”När Jehova förlåter våra synder, är det som om han stryker bort dem med en svamp (eller ett suddgummi).” Det är inte svårt att förstå tanken i en sådan enkel illustration.

19, 20. a) Var kan vi finna goda illustrationer? b) Nämn några exempel på effektiva illustrationer som funnits i vår litteratur. (Se också rutan.)

¹⁹ Var kan du finna passande illustrationer, däribland exempel från verkliga livet? Sök efter dem i ditt eget liv eller i de olika slag av bakgrund och erfarenheter som medtroende kan ha. Illustrationer kan hämtas från många andra källor, däribland levande varelser och livlösa föremål, hushållsredskap eller en nyligen inträffad och välkänd händelse i samhället. En nyckel till att finna goda illustrationer är att vi är uppmärksamma och ”noga betraktar” de vardagliga förhållanden vi har omkring oss. (Apostlagärningarna 17:22, 23) Ett referensverk om offentlig talekonst förklarar: ”Den talare som ger akt på människors liv och deras olika sysselsättningar, talar med människor av alla slag, undersöker saker och ting och ställer frågor tills han förstår dem kommer att samla en mängd material för illustrationer som gör honom väl rustad när behov uppstår.”

²⁰ Det finns en annan rik källa till effektiva illustrationer – Vakttornet, Vakna! och annan litteratur som framställts av Jehovas vittnen. Du kan lära dig mycket genom att iaktta hur dessa publikationer använder illustrationer. * Tänk till exempel på illustrationen som används i paragraf 11 i kapitel 17 i ”Kunskapsboken”. Den jämför de olika personligheterna i församlingen med de många olika slag av fordon som finns på vägen där du åker. Vad gör illustrationen effektiv? Lägg märke till att den är grundad på vardagliga situationer, stämmer mycket nära överens med den tanke som framförs och har en tydlig tillämpning. Vi kan i vår undervisning använda sådana illustrationer som finns i tryck och kanske anpassa dem efter behoven hos den som vi undervisar eller för att användas i ett tal.

21. Vilka blir belöningarna för att man är en effektiv undervisare i Guds ord?

²¹ De belöningar man får av att vara en effektiv undervisare är stora. När vi undervisar, delar vi med oss åt andra; vi ger en del av oss själva för att hjälpa dem. Sådant givande medför lycka, för Bibeln säger ju: ”Det är lyckligare att ge än att få.” (Apostlagärningarna 20:35) För oss som undervisar i Guds ord består den lyckan i glädjen att veta att vi förmedlar någonting som har äkta och bestående värde – sanningen om Jehova. Vi kan också få den tillfredsställelse som kommer av att veta att vi efterliknar den store läraren, Jesus Kristus.

[Fotnoter]

Kommer du ihåg?

• Hur kan vi undervisa på ett enkelt sätt när vi leder ett bibelstudium i hem? När vi håller ett tal i församlingen?

• Hur kan vi göra effektivt bruk av frågor när vi predikar från hus till hus?

• Hur kan vi använda logiskt resonemang för att belysa Jehovas egenskaper och handlingssätt?

• Var kan vi finna passande illustrationer?

[Frågor]

 [Ruta/bild på sidan 23]

Kommer du ihåg de här illustrationerna?

Här finner du några effektiva illustrationer. Varför inte slå upp hänvisningarna och se hur illustrationerna hjälpte till att framhålla den huvudtanke som behandlades?

• Likt trapetskonstnärer eller konståkare på skridsko är de som söker bygga upp ett bra äktenskap beroende av en bra partner. (Vakttornet för 15 maj 2001, sidan 16)

• När man ger uttryck åt sina känslor är det som att kasta en boll. Man kan kasta den så att den lätt kan fångas, eller också kan man kasta den med sådan kraft att den vållar skada. (Vakna! för 8 januari 2001, sidan 10)

• När man lär sig att visa kärlek är det som att lära sig ett nytt språk. (Vakttornet för 15 februari 1999, sidorna 18, 22, 23)

• Nedärvd synd kan jämföras med vad som händer när filerna i en dator har skadats av ett virus. (Finns det en Skapare som bryr sig om oss?, sidan 156)

• För demoner fungerar spiritismen som lockbeten gör för jägare: Den lockar till sig bytet. (Kunskapen som leder till evigt liv, sidan 111)

• Jesu sätt att rädda Adams avkomlingar kan jämföras med hur en rik välgörare betalar en firmas skuld (vållad av en oärlig fabrikschef) och återigen öppnar fabriken, vilket blir till nytta för alla dess anställda. (Vakttornet för 15 februari 1991, sidan 13)

• Människor som älskar konst kan göra stora ansträngningar för att restaurera svårt skadade mästerverk, och på motsvarande sätt kan Jehova se förbi våra ofullkomligheter, se det goda hos oss och till sist återställa oss till den fullkomliga ställning som Adam förlorade. (Vakttornet för 15 februari 1990, sidan 22)

[Bilder på sidan 20]

Sanna kristna undervisar i Guds ord

[Bild på sidan 21]

Äldste kan använda frågor för att hjälpa medtroende att finna tröst i Guds ord