Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Goda grannar är en tillgång

Goda grannar är en tillgång

Goda grannar är en tillgång

”Bättre är en granne som är nära än en bror som är långt borta.” (Ordspråken 27:10)

EN LAGKUNNIG man under det första århundradet frågade Jesus: ”Vem är egentligen min nästa?” Som svar talade Jesus om för honom, inte vem som var hans nästa, utan vad som gör någon till en nästa, eller medmänniska. Du känner säkert till den här illustrationen. Många känner igen den som liknelsen om den medmänsklige samariern, och den finns nedskriven i Lukas evangelium. Så här berättade Jesus liknelsen:

”En viss man var på väg ner från Jerusalem till Jeriko och råkade in bland rövare, som slet av honom kläderna och dessutom gav honom flera slag, varpå de gav sig av och lät honom ligga halvdöd. Nu bar det sig så att en viss präst gick ner utmed den vägen, men när han fick se honom, gick han förbi på motsatta sidan. Likaså när en levit kom ner till stället och fick se honom, gick också han förbi på motsatta sidan. Men en viss samarier, som färdades vägen fram, kom ner till honom och greps av medlidande, när han fick se honom. Och han gick fram till honom och förband hans sår och hällde då olja och vin över dem. Sedan lyfte han upp honom på sitt eget lastdjur och förde honom till en gästgivargård och tog hand om honom. Och nästa dag tog han fram två denarer, gav dem åt gästgivaren och sade: ’Ta hand om honom, och vad du än kostar på utöver detta skall jag betala igen till dig, när jag kommer tillbaka hit.’ Vem av dessa tre tycks dig ha gjort sig till den mans nästa som råkade ut för rövarna?” (Lukas 10:29–36)

Det var tydligt att mannen förstod vad Jesus menade. Han insåg direkt vem som var den skadade mannens nästa: ”Den som handlade barmhärtigt mot honom.” Jesus sade då till honom: ”Gå din väg och gör detsamma för egen del.” (Lukas 10:37) Vilket kraftfullt sätt att illustrera vad det innebär att vara en verklig medmänniska! Med tanke på Jesu liknelse kan vi också fråga oss själva: Är jag en god medmänniska? Låter jag min ras eller nationalitet påverka mig att avgöra vem som är min nästa? Kommer sådana faktorer att begränsa min skyldighet att hjälpa en medmänniska som jag ser har bekymmer? Anstränger jag mig för att vara en god nästa?

Var skall man börja?

Om vi känner behov av att förbättra oss i det här avseendet, måste vi börja med vår inställning. Vi måste intressera oss för att vara goda medmänniskor. Detta kan också hjälpa oss att få goda grannar. För nästan två tusen år sedan framhöll Jesus i sin berömda bergspredikan den viktiga princip som rör mänskliga relationer. Han sade: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem.” (Matteus 7:12) Om du behandlar andra på ett respektfullt, taktfullt och vänligt sätt, kommer de att behandla dig på samma sätt.

I artikeln ”Loving Thy Neighborhood” (Älska din omgivning), i tidskriften The Nation Since 1865, nämner journalisten och författaren Lise Funderburg några enkla saker som kan göras för att skapa gynnsammare förutsättningar för god grannsämja. Hon skriver: ”Jag skulle vilja ... peka på vad som ingår i den mängd av småsaker som grannar kan göra för varandra – ta in tidningen, se efter barn och uträtta ärenden åt varandra. Jag önskar att människor hade en sådan närhet till varandra i en värld där känslan av att vara utanför blir alltmer utbredd och där samhället har blivit sårbart på grund av rädslan och brottsligheten.” Hon tillägger längre fram: ”Man måste börja någonstans. Och då kan man lika gärna börja med sin granne.”

Tidskriften Canadian Geographic tar också upp en sak som kan hjälpa grannar att utveckla en sund attityd till varandra. Marni Jackson skriver i en artikel: ”Grannar är, precis som släktingar, människor som är en del av ens liv men som man inte alltid har kunnat välja. I båda fallen fordras det att man är taktfull, hövlig och vidsynt.”

Goda grannar – goda givare

Det är sant att en del känner sig lite bortkomna när det gäller att ta kontakt med sina grannar. Det kan verka mycket lättare att låta bli och hålla sig för sig själv. Men i Bibeln sägs det att ”det är lyckligare att ge än att få”. (Apostlagärningarna 20:35) Därför försöker en god granne att anstränga sig för att bli bekant med andra i grannskapet. Utan att nödvändigtvis vilja utveckla en nära vänskap gör han sig besväret att säga några ord då och då, och han kanske börjar med ett vänligt leende eller en nick.

Som det sades tidigare i artikeln är det ”en mängd småsaker” som grannar gör för varandra som har stor betydelse när det gäller att bygga upp och bevara en god grannsämja. Därför är det bra att man på olika sätt visar vänlighet mot en granne, eftersom det ofta bidrar till gott samarbete och ömsesidig respekt. Genom att göra så följer vi dessutom den bibliska uppmaningen: ”Undanhåll inte det goda från dem som det tillkommer, när det står i din hands makt att göra gott mot dem.” (Ordspråken 3:27; Jakob 2:14–17)

Goda grannar – tacksamma mottagare

Det bästa hade varit om man kunde säga att alla som får hjälp och gåvor visade sin tacksamhet. Men så är det tyvärr inte alltid. Många erbjudanden om hjälp och gåvor som getts i all välmening har tagits emot på ett så otacksamt sätt att en uppriktig givare kanske tänker: ”Det är sista gången jag gör så här!” Ibland kanske alla dina ansträngningar att i all vänlighet hälsa på eller nicka åt dina grannar bara gör att du får en motvillig nick tillbaka.

Men i många fall är mottagaren verkligen tacksam, även om det inte verkar så. Det kanske är hans kulturella bakgrund som gör honom osäker eller förlägen och får honom att handla på ett sätt som verkar ovänligt. I den här otacksamma världen kan det å andra sidan finnas människor som betraktar din vänlighet som ovanlig, och de kanske rentav ifrågasätter dina motiv. Sådana personer behöver på något sätt bli lugnade. Därför kan det krävas både tid och tålamod för att skapa ett gott vänskapsförhållande. Men grannar som lär sig konsten att vara goda givare och tacksamma mottagare bidrar till att andan i grannskapet blir fridsam och glad.

När svårigheter dyker upp

En god granne är en särskilt värdefull tillgång när en katastrof inträffar. Under svåra tider kan man se äkta grannsämja komma till uttryck. Det finns många berättelser om hur grannar handlat på ett osjälviskt sätt i sådana situationer. När alla i ett område drabbas av en tragedi, verkar det få grannar att spontant samarbeta och anstränga sig till det yttersta för att hjälpa varandra. Ofta kommer även de som har motsatta åsikter att samarbeta.

Det rapporterades till exempel i The New York Times att när en förödande jordbävning drabbade Turkiet 1999, uppträdde bittra fiender som goda grannar. ”I åratal har vi fått lära oss att hata turkarna”, skrev den grekiska kolumnisten Anna Stergiou i en dagstidning i Athen. ”Men deras oerhörda lidande gjorde oss inte glada. Vi berördes, vi grät, det var som om det gamla hatet försvann vid åsynen av döda spädbarn.” När det officiella räddningsarbetet avbröts, vägrade grekiska räddningspatruller att ge upp sökandet efter överlevande.

Att efter en katastrof delta i räddningsarbetet är verkligen en fin och modig handling som är ett tecken på äkta grannsämja. Men att innan en olycka inträffar rädda livet på en granne, genom att varna honom, kan i själva verket betraktas som en ännu värdefullare gärning. Tyvärr visar historien att de som varnar sina grannar för kommande olyckor sällan blir väl mottagna, eftersom varningen ges vid en tidpunkt då det inte märks något av den förestående olyckan. De som höjer en varnande röst möts ofta av misstro. Det krävs mycket uthållighet och självuppoffring av dem som försöker hjälpa andra som är omedvetna om vilken farlig situation de befinner sig i.

Det bästa man kan göra för sin nästa

I vår tid är det någonting mycket mer omfattande än en naturkatastrof som kommer att drabba mänskligheten. Det är det förutsagda ingripandet från Gud, den Allsmäktige, som kommer att befria världen från brottslighet, ondska och liknande problem. (Uppenbarelseboken 16:16; 21:3, 4) Den här genomgripande händelsen är inte bara en tänkbar möjlighet utan ett verkligt faktum! Jehovas vittnen är angelägna att, till så många som möjligt, dela med sig av den kunskap som är nödvändig för att överleva denna nära förestående, världsomskakande händelse. Det är därför de envist fortsätter med sitt välkända predikoarbete över hela jorden. (Matteus 24:14) De gör det villigt, drivna av kärlek till Gud och till sin nästa.

Låt därför inte förutfattade meningar eller irritation hindra dig från att lyssna när Jehovas vittnen besöker dig i ditt hem eller tar kontakt med dig någon annanstans. De försöker vara goda grannar och medmänniskor. Så ta emot deras erbjudande om att studera Bibeln tillsammans med dig. Genom ett sådant studium får vi Guds ords försäkran om att en framtid med goda grannförhållanden är nära. Då kommer inte längre ras, religion eller samhällsklass att fördärva det varma och hjärtliga förhållande som de flesta av oss verkligen önskar ha till varandra.

[Bilder på sidorna 6, 7]

Det är bra att på olika sätt visa sin välvilja i området där man bor

[Bildkälla]

Jordklotet: Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.