Öva ständigt dig själv

CITIUS, altius, fortius – snabbare, högre, starkare! Detta var de ideal som idrottsmän i antikens Grekland och Rom strävade efter att följa. I århundraden hölls stora idrottstävlingar i Olympia, Delfi och Nemea och på Isthmos – med gudarnas ”välsignelse” och med tusentals åskådare. Privilegiet att få delta i dessa tävlingar var resultatet av många års hårt arbete. Seger gav stor ära åt dem som segrade och deras hemstad.

Det är inte förvånande att de som skrev de kristna grekiska skrifterna i en sådan kultur jämförde de kristnas andliga lopp med idrottstävlingar. För att förmedla kraftfulla lärdomar använde både aposteln Petrus och aposteln Paulus skickligt illustrationer som byggde på de här tävlingarna. I våra dagar pågår fortfarande samma intensiva kristna lopp. De kristna under det första århundradet hade en kamp mot den judiska tingens ordning; vi i våra dagar måste kämpa med ett världsomfattande system som befinner sig på randen till undergång. (2 Timoteus 2:5; 3:1–5) Somliga kan tycka att ”trons lopp” för deras egen del aldrig tar slut och känns ansträngande. (1 Timoteus 6:12, The New English Bible) Det är därför till stor nytta att undersöka några av Bibelns jämförelser med idrottstävlingar.

En utmärkt tränare

En idrottsmans framgångar beror i stor utsträckning på tränaren. I verket Archaeologia Graeca sägs det följande om de antika spelen: ”De tävlande måste svära en ed att de hade ägnat tio hela månader åt att förbereda sig.” De kristna behöver också öva ordentligt. Paulus gav det här rådet till Timoteus, en kristen äldste: ”Öva dig ... ständigt själv med gudaktig hängivenhet som ditt mål.” (1 Timoteus 4:7) Vem är tränaren för en kristen ”idrottsman”? Ingen annan än Jehova Gud själv! Aposteln Petrus skrev: ”All oförtjänt omtankes Gud ... [skall] själv fullända er utbildning, han skall göra er fasta, han skall göra er starka.” (1 Petrus 5:10)

Uttrycket ”[skall] ... fullända er utbildning” kommer från ett grekiskt verb som, enligt Theological Lexicon of the New Testament, har grundbetydelsen ”att göra ett föremål [eller en person] passande för dess syfte, att bereda och forma något för dess ändamål”. I Liddell och Scotts A Greek-English Lexicon sägs det likaså att detta verb kan definieras som ”att förbereda, öva eller noggrant utrusta”. Hur gör Jehova när han förbereder, övar och noggrant utrustar oss för det krävande kristna loppet? För att förstå jämförelsen skall vi nu undersöka några av de metoder som tränare använde sig av.

I boken Antikens olympiska spel sägs det: ”Ungdomstränarna [använde sig] av två grundläggande metoder. Den första innebar att eleven stimulerades till största möjliga fysiska ansträngning för att han skulle uppnå de bästa resultaten. Den andra metoden innebar att han förbättrade tekniken och stilen.”

På liknande sätt uppmuntrar och styrker Jehova oss så att vi kan nå vår högsta kapacitet och förbättra våra förmågor i hans tjänst. Vår Gud stärker oss genom Bibeln, sin jordiska organisation och mogna medkristna. Ibland övar han oss genom att tukta oss. (Hebréerna 12:6) Vid andra tillfällen kan han tillåta att olika prövningar och svårigheter drabbar oss så att vi kan utveckla egenskapen uthållighet. (Jakob 1:2–4) Och han ger oss den nödvändiga styrkan. Profeten Jesaja säger: ”De som hoppas på Jehova kommer att få ny kraft. De kommer att svinga sig upp med vingar som örnar.  De kommer att springa och inte bli utmattade; de kommer att vandra och inte bli trötta.” (Jesaja 40:31)

Framför allt ger Gud oss av sin heliga ande i rikt mått, vilket styrker oss så att vi kan fortsätta att ägna honom godtagbar tjänst. (Lukas 11:13) I många fall har Guds tjänare fått utstå långvariga och svåra trosprov. De som har gjort det är vanliga män och kvinnor precis som vi. Men deras fullständiga förtröstan på Jehova har gjort att de har kunnat uthärda. Ja, ”den kraft som är över det normala” är från ”Gud och inte från oss själva”. (2 Korinthierna 4:7)

En medkännande tränare

En av uppgifterna för tränare under antiken var, enligt en forskare, att ”bedöma ... vilken typ av kroppsövningar, och hur många, som passade för en viss idrottsman och hans speciella sport”. När Gud övar oss, tar han hänsyn till våra personliga omständigheter och förmågor, vår natur och våra begränsningar. När vi övas av Jehova kan vi innerligt be till honom, som Job gjorde: ”Kom ihåg, det ber jag dig, att av lera har du gjort mig.” (Job 10:9) Vilket gensvar väcker detta hos vår medkännande tränare? David skrev om Jehova: ”Han själv känner mycket väl till hur vi är formade, han kommer ihåg att vi är stoft.” (Psalm 103:14)

Du kanske har ett allvarligt hälsoproblem som begränsar det du kan göra i tjänsten, eller du kanske kämpar med dålig självkänsla. Du kanske försöker sluta upp med en dålig vana, eller du kanske tycker att du inte klarar av påtryckningarna från grannar, arbetskamrater eller skolkamrater. Oavsett hur dina omständigheter är, glöm aldrig att Jehova förstår dina problem bättre än någon annan – inbegripet dig själv! Som en engagerad tränare finns han alltid där för att hjälpa dig om du närmar dig honom. (Jakob 4:8)

Tränarna under antiken ”kunde skilja mellan sådan trötthet och svaghet som berodde på träningen och sådan som berodde på  psykologiska faktorer, t.ex. dåligt humör eller depression. ... [Tränarna] hade så stor auktoritet att de till och med övervakade idrottsmännens privatliv och ingrep när de tyckte att det behövdes.”

Känner du dig ibland uttröttad eller svag på grund av den här världens aldrig upphörande påtryckningar och frestelser? Som din tränare är Jehova mycket intresserad av dig. (1 Petrus 5:7) Han urskiljer snabbt minsta tecken på andlig svaghet eller utmattning hos dig. Även om Jehova tar hänsyn till vår fria vilja och våra personliga val, ger han oss, med vårt eviga bästa i tankarna, lämplig hjälp och korrigering när så behövs. (Jesaja 30:21) Hur då? Genom Bibeln och bibliska publikationer, andliga äldstebröder i församlingen och vårt kärleksfulla brödraskap.

”Självbehärskning i allting”

Det behövdes naturligtvis mer än en bra tränare för att man skulle lyckas. Mycket berodde på idrottsmannen själv och på att han var villig att underkasta sig den hårda träningen. Träningsprogrammet var strängt, för det inbegrep avhållsamhet och att man åt enligt föreskrivna regler. Horatius, en skald som levde under det första århundradet f.v.t., sade att de tävlande ”avhöll sig från kvinnor och vin” för att ”nå det länge eftertraktade målet”. Och enligt bibelkännaren F. C. Cook måste deltagarna i spelen underkasta sig ”självbehärskning [och] äta hälsosamt ... i tio månader”.

Paulus använde denna jämförelse när han skrev till de kristna i Korinth, en stad där man mycket väl kände till de isthmiska spelen som hölls i närheten: ”Var och en som deltar i en tävlingskamp [utövar] självbehärskning i allting.” (1 Korinthierna 9:25) Sanna kristna undviker de materialistiska, omoraliska och orena livsstilarna i världen. (Efesierna 5:3–5; 1 Johannes 2:15–17) Man måste också ta bort ogudaktiga och oskriftenliga drag och ersätta dem med Kristuslika egenskaper. (Kolosserna 3:9, 10, 12)

Hur kan man göra detta? En sak finner vi i Paulus svar, där han använder en kraftfull illustration: ”Jag är hårdhänt mot min kropp och leder den som en slav, för att jag, sedan jag har predikat för andra, inte själv på ett eller annat sätt skall bli underkänd.” (1 Korinthierna 9:27)

Vilken kraftfull lärdom Paulus ger här! Det han syftade på var inte fysiskt självplågeri. I stället erkände han att han själv drabbades av inre konflikter. Ibland gjorde han sådant som han inte ville göra, och ibland underlät han att göra det han ville göra. Men han kämpade så att hans svagheter inte skulle få övertaget. Han var hårdhänt mot sin kropp och undertryckte med kraft köttsliga begär och drag. (Romarna 7:21–25)

Alla kristna måste göra detsamma. Paulus talade om de förändringar som somliga i Korinth hade gjort, vilka tidigare hade ägnat sig åt omoraliskhet, avgudadyrkan, homosexualitet, stöld och så vidare. Vad var det som gjorde att de kunde ändra sig? Kraften i Guds ord och från Guds heliga ande jämte deras beslutsamhet att forma sig efter den. ”Men ni har tvättats rena”, sade Paulus, ”men ni har helgats, men ni har förklarats rättfärdiga i vår Herre Jesu Kristi namn och med vår Guds ande.” (1 Korinthierna 6:9–11) Petrus skrev något liknande om dem som hade upphört med sådana dåliga vanor. Som kristna hade de alla gjort verkliga förändringar. (1 Petrus 4:3, 4)

 Välriktade ansträngningar

Paulus visade sin uppriktiga hängivenhet och tydliga inriktning på att nå andliga mål när han sade: ”Jag riktar mina slag så att jag inte slår i luften.” (1 Korinthierna 9:26) Hur skulle en tävlande rikta sina slag eller utfall? I boken The Life of the Greeks and Romans får vi svaret: ”Han behövde inte bara ha råstyrka, utan han måste också kunna upptäcka en motståndares svaga punkter. Lika användbara var vissa smidiga utfall, som han hade lärt sig vid brottningsskolorna, och att han snabbt kunde överlista sin motståndare.”

Vårt ofullkomliga kött är en av våra motståndare. Har vi identifierat våra egna ”svaga punkter”? Är vi villiga att se oss själva som andra ser oss – och särskilt som Satan kanske ser oss? Detta kräver en ärlig självanalys och självrannsakan och viljan att göra förändringar. Det är mycket lätt att bedra sig själv. (Jakob 1:22) Det är så lätt att rättfärdiga ett oförståndigt handlingssätt! (1 Samuelsboken 15:13–15, 20, 21) Det är som att ”slå i luften”.

I dessa sista dagar har de som vill behaga Jehova och vinna livet inte råd att kosta på sig att tveka när det gäller valet mellan rätt och orätt, mellan Guds församling och den moraliskt fördärvade världen. De får inte vackla, vara obeslutsamma och ”ostadiga på alla sina vägar”. (Jakob 1:8) De får inte ödsla sina krafter på meningslösa sysselsättningar. När någon följer denna raka, målmedvetna kurs, kommer han att vara lycklig, och hans ”framåtskridande” kommer att ”vara uppenbart för alla”. (1 Timoteus 4:15)

Ja, det kristna tävlingsloppet fortsätter. Jehova – vår store Tränare – ger oss kärleksfullt de instruktioner och den hjälp som behövs för att vi skall kunna hålla ut och vinna den slutliga segern. (Jesaja 48:17) Precis som idrottsmän i forna tider behöver vi odla självdisciplin, självbehärskning och målmedvetenhet i vår kamp för tron. Våra medvetna och välriktade ansträngningar kommer att bli rikt belönade. (Hebréerna 11:6)

[Ruta på sidan 31]

”Smörj in honom med olja”

I antikens Grekland hade insmörjaren (massören) en viss del i den idrottsliga träningen. Hans uppgift var att med olja smörja in kropparna på dem som skulle träna. Tränarna hade lagt märke till ”att skicklig muskelmassage före träningen hade positiv verkan ... och att lätt massage efter ett långt träningspass hjälpte idrottsmannen att slappna av och att hämta nya krafter”, sägs det i boken Antikens olympiska spel.

Precis som det kan ha en lindrande och läkande verkan när man smörjer in en kropp med bokstavlig olja, så kan Guds ord användas för att korrigera, trösta och läka en trött kristen ”idrottsman”. Därför uppmanas församlingens äldre män att under Jehovas ledning be över en sådan man, bildligt talat ”smörja in honom med olja i Jehovas namn”, en viktig åtgärd för att återställa den andliga hälsan. (Jakob 5:13–15; Psalm 141:5)

[Bild på sidan 31]

Efter ett offer svor idrottsmännen en ed att de hade tränat i tio månader

[Bildkälla]

Louvren, Paris

[Bildkälla på sidan 29]

Copyright British Museum