Jehova välsignar och beskyddar dem som är lydiga

”Den som lyssnar till mig, han kommer att bo i trygghet och vara ostörd av olyckans skräck.” (ORDSPRÅKEN 1:33)

1, 2. Varför är lydnad för Gud viktig? Belys saken.

DE DUNIGA gula kycklingarna är fullt upptagna med att picka i sig mat i det korta gräset, helt omedvetna om att en hök svävar högt ovanför dem. Plötsligt ger hönan ifrån sig ett ängsligt, gällt varningsrop och breder ut vingarna. Kycklingarna rusar till henne, och på några sekunder är de i trygghet, dolda under hennes vingpennor. Höken avbryter sin attack. * Vad är lärdomen? Lydnad räddar liv!

² Lärdomen i detta är särskilt viktig för kristna i vår tid, eftersom Satan gör en intensiv ansträngning för att ta Guds folk som byte. (Uppenbarelseboken 12:9, 12, 17) Hans mål är att bryta ner vår andlighet, så att vi förlorar Jehovas ynnest och utsikten till evigt liv. (1 Petrus 5:8) Men om vi håller oss nära Gud och reagerar snabbt på den vägledning vi får genom hans ord och hans organisation, kan vi vara säkra på att få hans beskydd och omvårdnad. ”Med sina vingpennor kommer han att spärra tillträdet till dig, och under hans vingar kommer du att söka din tillflykt”, skrev psalmisten. (Psalm 91:4)

En olydig nation blir ett byte

3. Vad blev följden av Israels upprepade olydnad?

³ När nationen Israel var lydig mot Jehova, hade den hela tiden nytta av hans vaksamma omvårdnad. Men gång på gång övergav folket sin Skapare och vände sig till gudar av trä och sten – ”overkligheter som inte är till någon nytta och som inte befriar”. (1 Samuelsboken 12:21) Efter århundraden av sådant uppror hade nationen som helhet sjunkit så djupt i sin avfällighet att den inte kunde räddas. Följaktligen sade Jesus klagande: ”Jerusalem, Jerusalem, som dödar profeterna och stenar dem som har sänts ut till henne – hur ofta har jag inte velat samla ihop dina barn på det sätt som en höna samlar ihop sina kycklingar under sina vingar! Men ni har inte velat. Se! Ert hus lämnas åt er själva.” (Matteus 23:37, 38)

4. Hur blev det år 70 v.t. uppenbart att Jehova hade övergett Jerusalem?

⁴ Att Jehova hade övergett det avfälliga Israel blev smärtsamt uppenbart år 70 v.t. Det året kom romerska härar, med högt upphöjda fälttecken prydda med en bild av en örn, och slog ner på Jerusalem för att verkställa en fruktansvärd slaktning. Staden var då till trängsel fylld av påskfirare. Deras många offer kunde inte göra att de vann Guds ynnest. Detta var en tragisk påminnelse om Samuels ord till den olydige kung Saul: ”Har Jehova lika mycket behag till brännoffer och slaktoffer som till att  man lyder Jehovas röst? Se! Att lyda är bättre än slaktoffer, att ge akt bättre än baggars fett.” (1 Samuelsboken 15:22)

5. Vad slags lydnad fordrar Jehova, och hur vet vi att sådan lydnad är möjlig?

⁵ Jehova kräver lydnad, men han är också väl medveten om ofullkomliga människors begränsningar. (Psalm 130:3, 4) Vad han fordrar är hjärtats uppriktighet och lydnad grundad på tro, kärlek och en sund fruktan för att misshaga honom. (5 Moseboken 10:12, 13; Ordspråken 16:6; Jesaja 43:10; Mika 6:8; Romarna 6:17) Att sådan lydnad är möjlig visades av ett ”stort moln av [förkristna] vittnen”, som bevarade sin ostrafflighet under oerhörda provsättningar, ja till och med inför döden. (Hebréerna 11:36, 37; 12:1) Alla dessa fick verkligen Jehova att känna glädje i hjärtat! (Ordspråken 27:11) Det fanns emellertid andra som till att börja med var trogna men som inte stod fasta i lydnad. Kung Jehoas i det forntida Juda handlade på det sättet.

En kung som blev fördärvad av dåligt umgänge

6, 7. Vad slags kung var Jehoas medan Jehojada levde?

⁶ Kung Jehoas undgick med knapp nöd att bli lönnmördad i barndomen. När Jehoas blev sju år, tog översteprästen Jehojada modigt ut honom ur hans gömställe och gjorde honom till kung. Tack vare att den gudfruktige Jehojada handlade som en far och rådgivare åt Jehoas fortsatte den unge härskaren att ”göra vad som var rätt i Jehovas ögon alla prästen Jehojadas dagar”. (2 Krönikeboken 22:10–23:1, 11; 24:1, 2)

⁷ Jehoas goda gärningar inbegrep att renovera Jehovas tempel – något som ”kom att ligga Jehoas om hjärtat”. Han påminde översteprästen Jehojada om behovet av att samla in tempelskatten från Juda och Jerusalem, enligt vad som ”pålades genom ... Mose”, för att få medel till reparationsarbetet. Det är uppenbart att Jehojada lyckades uppmuntra den unge kungen att studera Guds lag och lyda den. Det fick till resultat att arbetet på templet och tempelredskapen snabbt blev fullbordat. (2 Krönikeboken 24:4, 6, 13, 14; 5 Moseboken 17:18)

8. a) Vad var det som i första hand bidrog till Jehoas andliga fall? b) Vad förmådde kungens olydnad honom till sist att göra?

⁸ Sorgligt nog blev Jehoas lydnad för Jehova inte bestående. Varför? Guds ord talar om det för oss: ”Efter Jehojadas död kom Judas furstar in och böjde sig sedan ner för kungen. Då lyssnade kungen till dem. Och så småningom övergav de Jehovas, sina förfäders Guds, hus och började tjäna de heliga pålarna och avgudarna, så att det kom harm över Juda och Jerusalem på grund av denna deras skuld.” Det dåliga inflytandet från Judas furstar fick också kungen att slå dövörat till för Guds profeter, av vilka en var Jehojadas son Sakarja, som modigt tillrättavisade Jehoas och folket för deras olydnad. Jehoas ändrade inte sinne, utan lät i stället stena Sakarja till döds. Vilken hjärtlös och olydig människa Jehoas hade blivit – allt på grund av att han hade gett efter för inflytandet från det dåliga umgänget! (2 Krönikeboken 24:17–22; 1 Korinthierna 15:33)

9. Hur understryker slutresultatet för Jehoas och furstarna det dåraktiga i olydnad?

 ⁹ Hur gick det då för Jehoas och hans onda furstliga vänner sedan de övergett Jehova? En militärstyrka av syrier – bara ”ett litet antal män” – invaderade Juda och ”bringade ... fördärv över alla folkets furstar”. Angriparna tvingade också kungen att lämna ifrån sig sina egna tillhörigheter liksom också helgedomens guld och silver. Jehoas överlevde visserligen, men han var nu en bruten och sjuk man. Kort därefter blev han lönnmördad av konspiratörer bland sina egna tjänare. (2 Krönikeboken 24:23–25; 2 Kungaboken 12:17, 18) Jehovas ord till Israel visade sig verkligen vara sanna: ”Det skall ske, om du inte lyssnar till Jehovas, din Guds, röst, så att du är noga med att göra efter alla hans bud och hans stadgar ..., att alla dessa förbannelser då skall komma över dig och hinna upp dig.” (5 Moseboken 28:15)

En sekreterare som blev räddad genom lydnad

10, 11. a) Varför är det till nytta att tänka på Jehovas råd till Baruk? b) Vilket råd gav Jehova Baruk?

¹⁰ Känner du dig ibland trött och missmodig därför att inte många av dem du träffar i den kristna förkunnartjänsten visar något intresse för de goda nyheterna? Känner du ibland en antydan till avund mot de välbärgade på grund av deras njutningslystna livsstil? I så fall bör du tänka på Baruk, Jeremias sekreterare, och på Jehovas kärleksfulla råd till honom.

¹¹ Baruk höll på att skriva ner ett profetiskt budskap när han själv blev föremål för Jehovas uppmärksamhet. Vad var orsaken? Det var att Baruk började beklaga sig över sin lott i livet och önska någonting bättre än det speciella privilegium av tjänst för Gud som han hade. Jehova lade märke till denna förändring i Baruks inställning och gav honom ett tydligt men omtänksamt råd med orden: ”’Du fortsätter att söka stora ting för dig. Fortsätt inte att söka sådant.’ ’Ty se, jag låter en olycka komma över allt kött’, ... ’och jag skall ge dig din själ som ett byte på alla de platser till vilka du må gå.’” (Jeremia 36:4; 45:5)

12. Varför bör vi undvika att söka ”stora ting” för oss själva i den nuvarande tingens ordning?

¹² Kan du i orden till Baruk känna Jehovas djupa omsorg om den här utmärkte mannen, som hade tjänat honom så troget och modigt vid Jeremias sida? På liknande sätt är Jehova i denna tid djupt oroad över dem som frestas att trakta efter det som de tror är grönare betesmarker i den nuvarande tingens ordning. Lyckligtvis har många sådana reagerat likt Baruk, när ansvariga andliga bröder kärleksfullt har sökt föra dem till rätta. (Lukas 15:4–7) Ja, må vi alla inse att det inte finns någon framtid för dem som söker ”stora ting” för sig själva i den nuvarande ordningen. Det är inte bara det att sådana personer inte finner den sanna lyckan, utan vad värre är – de kommer snart att försvinna tillsammans med den här världen och alla dess själviska begär. (Matteus 6:19, 20; 1 Johannes 2:15–17)

13. Vilken lektion i ödmjukhet får vi i skildringen om Baruk?

¹³ Skildringen om Baruk ger oss också en utmärkt lektion i ödmjukhet. Lägg märke till att Jehova inte gav råd åt Baruk direkt, utan talade genom Jeremia, vars ofullkomligheter och egenheter Baruk förmodligen kände ganska väl. (Jeremia 45:1, 2) Baruk lät sig ändå inte övervinnas av stolthet; han urskilde ödmjukt den verkliga källan till rådet – Jehova. (2 Krönikeboken 26:3, 4, 16; Ordspråken 18:12; 19:20) Så låt oss, om vi innan vi ”vet ordet av begår ett eller annat felsteg” och får behövliga råd från Guds ord, efterlikna Baruks mogenhet, andliga urskillning och ödmjukhet. (Galaterna 6:1)

14. Varför är det bra att vi är lydiga mot dem som har ledningen bland oss?

¹⁴ En sådan ödmjuk inställning från vår sida hjälper också dem som ger råd. I Hebréerna 13:17 läser vi: ”Var lydiga mot dem som har ledningen bland er och var fogliga, ty de vakar ständigt över era själar såsom de som skall avlägga räkenskap; för att de må göra detta med  glädje och inte suckande, ty detta skulle vara till skada för er.” Hur ofta utgjuter inte äldste sitt hjärta för Jehova och ber om det mod, den vishet och den takt som behövs för att fullgöra denna svåra sida av herdearbetet! Låt oss ”erkänna ... sådana män”. (1 Korinthierna 16:18)

15. a) Hur visade Jeremia sitt förtroende för Baruk? b) Hur blev Baruk belönad för sin ödmjuka lydnad?

¹⁵ Det är uppenbart att Baruk rättade till sitt tänkesätt, eftersom Jeremia därnäst gav honom ett mycket svårt uppdrag – att bege sig till templet och läsa högt det domsbudskap som han själv skrivit ner på Jeremias diktamen. Lydde Baruk? Ja, han gjorde ”allt som profeten Jeremia hade befallt honom”. Han läste faktiskt högt samma budskap också för furstarna i Jerusalem, något som utan tvivel krävde avsevärt mod. (Jeremia 36:1–6, 8, 14, 15) Staden föll för babylonierna omkring 18 år senare, och vi kan föreställa oss hur tacksam Baruk måste ha varit för att han blivit skonad därför att han hade rättat sig efter Jehovas varning och slutat upp att söka ”stora ting” för sig själv! (Jeremia 39:1, 2, 11, 12; 43:6)

Lydnad under en belägring räddade liv

16. Hur visade Jehova medkänsla med judarna i Jerusalem under den babyloniska belägringen år 607 f.v.t.?

¹⁶ När slutet kom för Jerusalem år 607 f.v.t., blev Guds medkänsla med de lydiga återigen uppenbar. Under höjdpunkten av belägringen sade Jehova till judarna: ”Se, jag förelägger er livets väg och dödens väg. Den som stannar kvar i denna stad kommer att dö genom svärdet och genom hungersnöden och genom pesten; men den som går ut och som faktiskt går över till kaldéerna som belägrar er kommer att förbli vid liv, och hans själ kommer sannerligen att bli hans som ett byte.” (Jeremia 21:8, 9) Även om Jerusalems invånare förtjänade att tillintetgöras, visade Jehova också i denna kritiska och sena stund medkänsla med dem som lydde honom. *

17. a) På vilka två sätt sattes Jeremias lydnad på prov när Jehova anvisade honom att uppmana de belägrade judarna att gå över till kaldéerna? b) Hur kan vi ha nytta av Jeremias föredöme i fråga om modig lydnad?

¹⁷ Att Jeremia skulle uppmana judarna att ge sig satte utan tvivel också hans lydnad på prov. Först och främst nitälskade han för Guds namn. Han ville inte att det skulle bli smädat av fiender som skulle ge sina livlösa avgudar äran för sin seger. (Jeremia 50:2, 11; Klagovisorna 2:16) Dessutom visste Jeremia att han i hög grad riskerade sitt eget liv när han uppmanade folket att ge sig, eftersom många skulle tolka hans ord som förräderi. Men han kröp inte ihop i fruktan, utan han framförde lydigt Jehovas uttalanden. (Jeremia 38:4, 17, 18) I likhet med Jeremia förkunnar vi också ett  impopulärt budskap. Det är samma budskap som Jesus blev föraktad för. (Jesaja 53:3; Matteus 24:9) Låt oss alltså inte bäva för människor, utan låt oss likt Jeremia modigt lyda Jehova och helt och fullt förtrösta på honom. (Ordspråken 29:25)

Lydnad inför Gogs angrepp

18. Vilka framtida lydnadsprov kommer Jehovas tjänare att möta?

¹⁸ Snart skall Satans hela onda ordning tillintetgöras i en ”stor vedermöda” utan tidigare motsvarighet. (Matteus 24:21) Före och under den tiden kommer Guds folk utan tvivel att utsättas för stora provsättningar i fråga om sin tro och sin lydnad. Bibeln talar till exempel om för oss att Satan, i sin roll som ”Gog i landet Magog”, skall företa ett alltomfattande angrepp mot Jehovas tjänare och mobilisera horder som beskrivs som ”en talrik militärstyrka ..., som moln för att övertäcka landet”. (Hesekiel 38:2, 14–16) Underlägsna till antal och obeväpnade kommer Guds tjänare att söka tillflykt under Jehovas ”vingpennor”, som han sträcker ut för att skydda de lydiga.

19, 20. a) Varför var lydnad från Israels sida livsviktig när de stod vid Röda havet? b) Hur kan vi få nytta av att under bön begrunda skildringen av händelserna vid Röda havet?

¹⁹ Denna situation påminner oss om Israels uttåg ur Egypten. Efter att ha slagit Egypten med tio förödande plågor ledde Jehova sitt folk, inte den kortaste vägen mot det utlovade landet, utan ner mot Röda havet, där de lätt skulle kunna trängas in i ett hörn och angripas. Från militär ståndpunkt sett föreföll detta vara ett katastrofalt drag. Om du hade varit där, skulle du då ha lytt Jehovas ord genom Mose och marscherat ner till Röda havet i full förtröstan, trots att du visste att det utlovade landet låg i en annan riktning? (2 Moseboken 14:1–4)

²⁰ När vi läser vidare i 2 Moseboken, kapitel 14, ser vi hur Jehova befriade sitt folk i en imponerande maktdemonstration. Sådana skildringar kan verkligen stärka vår tro när vi tar oss tid till att studera dem och begrunda det vi läser! (2 Petrus 2:9) En stark tro styrker oss i sin tur att lyda Jehova, även när hans krav tycks gå tvärtemot mänskligt resonemang. (Ordspråken 3:5, 6) Fråga därför dig själv: Strävar jag att bygga upp min tro genom såväl flitigt bibelstudium, bön och begrundan som regelbunden samvaro med Guds folk? (Hebréerna 10:24, 25; 12:1–3)

Lydnad ingjuter hopp

21. Vilka välsignelser, nutida och framtida, får de som lyder Jehova?

²¹ De som gör lydnad för Jehova till sitt levnadssätt får redan nu erfara uppfyllelsen av Ordspråken 1:33, som säger: ”Den som lyssnar [lydigt] till mig, han kommer att bo i trygghet och vara ostörd av olyckans skräck.” Hur underbart kommer inte dessa tröstande ord att uppfyllas under Jehovas kommande dag av hämnd! Jesus sade ju till sina lärjungar: ”När dessa ting börjar inträffa, räta då upp er och  lyft upp era huvuden, därför att er befrielse närmar sig.” (Lukas 21:28) Det är tydligt att bara de som är lydiga mot Gud kommer att ha den förtröstan som krävs för att rätta sig efter dessa ord. (Matteus 7:21)

22. a) Vilken grund till förtröstan har Jehovas folk? b) Vilka angelägenheter kommer att tas upp i följande artikel?

²² En annan grund för att hysa förtröstan är löftet: ”Den suveräne Herren Jehova kommer inte att göra någonting, utan att han har uppenbarat sin förtroliga angelägenhet för sina tjänare profeterna.” (Amos 3:7) I dag inspirerar Jehova inte några profeter som han gjorde i gångna tider; i stället har han utsett en trogen slavklass till att ge tidsenlig andlig föda åt hans hushåll. (Matteus 24:45–47) Därför är det viktigt att vi är inställda på att lyda den här ”slaven”! Som följande artikel kommer att visa återspeglar sådan lydnad också vår inställning till Jesus, ”slavens” herre. Det är honom som ”folkens lydnad” tillhör. (1 Moseboken 49:10)

[Fotnoter]

Minns du?

• Vad blev följden av Israels upprepade olydnad?

• Hur påverkades kung Jehoas av sitt umgänge, både tidigt i livet och senare?

• Vilka lärdomar kan vi få av Baruk?

• Varför har Jehovas lydiga tjänare ingen orsak till fruktan då den nuvarande ordningen närmar sig sitt slut?

[Frågor]

[Bild på sidan 13]

Under Jehojadas vägledning var den unge Jehoas lydig mot Jehova

[Bild på sidan 15]

Dåligt umgänge påverkade Jehoas till att låta döda Guds profet

[Bild på sidan 16]

Skulle du ha lytt Jehova och så fått se hans imponerande räddande kraft?