”Håll i med att bära riklig frukt”

”Håll i med att bära riklig frukt och visa er vara mina lärjungar.” (JOHANNES 15:8)

1. a) Vilket krav på lärjungaskap nämnde Jesus för sina apostlar? b) Vilken fråga bör vi ställa oss själva?

DET var kvällen före Jesu död. Jesus hade tagit sig god tid till att uppmuntra sina apostlar med ett förtroligt samtal. Han drevs av kärlek till sina nära vänner och fortsatte att tala, och det blev efter midnatt. Då, mitt under samtalet, påminde han dem om ytterligare ett krav som de behövde fylla för att förbli hans lärjungar. Han sade: ”Min Fader förhärligas däri att ni håller i med att bära riklig frukt och visar er vara mina lärjungar.” (Johannes 15:8) Fyller vi i dag detta krav på lärjungaskap? Vad betyder det att ”bära riklig frukt”? Låt oss, för att få reda på detta, återvända till samtalet den där kvällen och natten.

2. Vilken liknelse om frukt framställer Jesus natten före sin död?

² Förmaningen att bära frukt är en del av en liknelse som Jesus framställde för sina apostlar. Han sade: ”Jag är den sanna vinstocken, och min Fader är den som odlar. Varje ranka i mig som inte bär frukt, den tar han bort, och varje ranka som bär frukt, den rensar han, för att den må bära mer frukt. Ni är redan rena på grund av det ord som jag har talat till er. Förbli i gemenskap med mig, och jag skall förbli i  gemenskap med er. Alldeles som rankan inte kan bära frukt av sig själv, ifall den inte förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, ifall ni inte förblir i gemenskap med mig. Jag är vinstocken, ni är rankorna. ... Min Fader förhärligas däri att ni håller i med att bära riklig frukt och visar er vara mina lärjungar. Alldeles som Fadern har älskat mig och jag har älskat er: förbli i min kärlek. Om ni håller mina bud, skall ni förbli i min kärlek.” (Johannes 15:1–10)

3. Vad måste Jesu efterföljare göra för att bära frukt?

³ I den här liknelsen är Jehova den som odlar och Jesus är vinstocken, och apostlarna, som Jesus talade till, är rankorna. Så länge som apostlarna strävade efter att ”förbli i gemenskap” med Jesus skulle de bära frukt. Jesus förklarade sedan hur apostlarna kunde lyckas bevara denna livsviktiga gemenskap: ”Om ni håller mina bud, skall ni förbli i min kärlek.” Längre fram skulle aposteln Johannes skriva liknande ord till medkristna: ”Den som håller hans [Kristi] bud förblir i gemenskap med honom.” * (1 Johannes 2:24; 3:24) Genom att hålla Kristi bud kan alltså hans efterföljare förbli i gemenskap med honom, och denna gemenskap gör i sin tur att det blir möjligt för dem att bära frukt. Vad kännetecknar den frukt vi måste bära?

Utrymme för tillväxt

4. Vad kan vi lära av att Jehova ”tar ... bort” varje ranka som inte bär frukt?

⁴ I liknelsen om vinstocken ser vi att Jehova ”tar ... bort” eller hugger av en ranka när den inte bär frukt. Vad säger detta oss? Det säger oss inte bara att det krävs att alla lärjungar skall bära frukt, utan också att alla är i stånd att göra det, vilka omständigheter eller begränsningar de än kan ha. Det skulle verkligen strida mot Jehovas kärleksfulla handlingssätt att ta bort eller diskvalificera en Kristi lärjunge därför att denne inte lyckades göra något som låg utanför hans förmåga. (Psalm 103:14; Kolosserna 3:23; 1 Johannes 5:3)

5. a) Hur visar Jesu liknelse att vi kan göra framsteg i fråga om att bära frukt? b) Vilka två slag av frukt skall vi begrunda?

⁵ Jesu liknelse om vinstocken visar också att vi efter vad våra omständigheter tillåter måste bereda rum för tillväxt i vår verksamhet som lärjungar. Lägg märke till hur Jesus uttrycker det: ”Varje ranka i mig som inte bär frukt, den tar han bort, och varje ranka som bär frukt, den rensar han, för att den må bära mer frukt.” (Johannes 15:2) Mot slutet av liknelsen uppmanade Jesus sina efterföljare att bära ”riklig frukt”. (Vers 8) Vilket budskap ger detta? Att vi som lärjungar aldrig får bli självbelåtna. (Uppenbarelseboken 3:14, 15, 19) I stället bör vi vara uppmärksamma på olika sätt att göra framsteg i att bära frukt. Vad slags frukt bör vi sträva efter att bära i rikare mått? Det är 1) ”andens frukt” och 2) Rikets frukt. (Galaterna 5:22, 23; Matteus 24:14)

Frukt i form av kristna egenskaper

6. Hur framhöll Jesus Kristus värdet av den först nämnda av andens frukter?

⁶ Först bland ”andens frukt” nämns kärlek. Guds heliga ande frambringar kärlek i de kristna, eftersom de lyder den befallning som Jesus gav kort innan han framställde liknelsen om vinstocken som bar frukt. Han sade till sina apostlar: ”Jag ger er nu ett nytt bud, att ni skall älska varandra.” (Johannes 13:34) Ja, under det här samtalet den sista natten av sitt jordiska liv påminde Jesus gång på gång apostlarna om behovet av att visa egenskapen kärlek. (Johannes 14:15, 21, 23, 24; 15:12, 13, 17)

7. Hur visade aposteln Petrus att detta att vi bär frukt står i samband med att vi visar Kristuslika egenskaper?

⁷ Petrus, som var närvarande den här kvällen och natten, förstod att Kristuslik kärlek och egenskaper som hör samman med den måste vara uppenbara bland Kristi sanna lärjungar. Många år längre fram uppmuntrade Petrus  kristna att uppodla sådana egenskaper som självbehärskning, broderlig tillgivenhet och kärlek. Han tillade att om vi gör det hindrar det oss ”från att vara overksamma eller utan frukt”. (2 Petrus 1:5–8) Vilka våra omständigheter än är kan vi visa andens frukt. Må vi därför sträva efter att visa kärlek, omtanke, mildhet och andra Kristuslika egenskaper i högre grad, för ”mot sådana ting finns ingen lag” eller begränsning. (Galaterna 5:23) Ja, låt oss bära ”mer frukt”.

Att bära Rikets frukt

8. a) Vilket samband finns det mellan andens frukt och Rikets frukt? b) Vilken fråga förtjänar eftertanke?

⁸ Färgrika och saftiga frukter är till prydnad för en växt. Men värdet av sådana frukter går mycket längre än till att vara prydnader. Frukter är också viktiga för växtens fortplantning med hjälp av deras frön. På motsvarande sätt gör andens frukt mycket mer än att smycka vår kristna personlighet. Egenskaper som kärlek och tro ger oss också motiv att sprida det sädliknande budskapet om Riket som vi finner i Guds ord. Lägg märke till hur Paulus betonar detta viktiga samband. Han säger: ”Också vi [utövar] tro [som ingår i andens frukt], och därför talar vi.” (2 Korinthierna 4:13) På detta sätt, förklarar Paulus vidare, frambär vi ”till Gud ett lovprisningens offer, det vill säga frukten av läppar” – det andra slaget av frukt som vi behöver visa. (Hebréerna 13:15) Finner vi i vårt liv möjligheter att vara mer fruktbärande, ja att ”bära riklig frukt”, som förkunnare av Guds kungarike?

9. Är detta att man bär frukt detsamma som att göra lärjungar? Förklara.

⁹ För att svara rätt behöver vi först förstå vad Rikets frukt består av. Skulle det vara riktigt att dra slutsatsen att detta att man bär frukt är detsamma som att göra lärjungar? (Matteus 28:19) Avser den frukt vi bör bära i första hand personer som vi hjälper att bli döpta tillbedjare av Jehova? Nej. Om så vore fallet skulle situationen vara djupt nedslående för alla de kära vittnen som troget förkunnat budskapet om Riket på mindre mottagliga distrikt. Om Rikets frukt som vi bär representeras enbart av nya lärjungar, då skulle sådana hårt arbetande vittnen vara som de ofruktbara rankorna i Jesu liknelse! Så är det naturligtvis inte. Vad är då i första hand Rikets frukt i vår tjänst?

Fruktbärande genom att sprida Rikets säd

10. Hur visar Jesu liknelse om såningsmannen och de olika slagen av jord vad Rikets frukt är och vad den inte är?

¹⁰ Jesu liknelse om såningsmannen och de olika slagen av jord pekar på svaret – ett uppmuntrande svar för dem som vittnar på distrikt som inte är så produktiva. Jesus sade att säden är budskapet om Guds kungarike som finns i Guds ord och att jorden representerar människans bildliga hjärta. En del av säden ”föll i den goda jorden, och efter att ha spirat  upp frambringade ... [denna säd] frukt”. (Lukas 8:8) Vad slags frukt? Jo, sedan ett strå av vete har spirat upp och mognat, frambringar det frukt, men inte små strån av vete, utan ny säd. På liknande sätt är den frukt en kristen frambringar inte nödvändigtvis nya lärjungar, utan ny Rikets säd.

11. Hur kan Rikets frukt definieras?

¹¹ I detta fall är frukten alltså varken nya lärjungar eller utmärkta kristna egenskaper. Eftersom den säd som sås är ordet om ”kungariket”, måste frukten vara en mångfaldig fördubbling av denna säd. Detta att bära frukt innebär i det här fallet att tala om Guds kungarike. (Matteus 24:14) Är det möjligt att bära sådan Rikets frukt – förkunna de goda nyheterna om Guds kungarike – vilka omständigheter vi än kan befinna oss i? Ja, det är det! I samma liknelse förklarar Jesus hur det kan komma sig.

Vi ger vårt bästa till ära för Gud

12. Är det möjligt för alla kristna att bära Rikets frukt? Förklara.

¹² Den säd ”som såddes i den utmärkta jorden”, sade Jesus, ”frambringar: den ene hundrafalt, den andre sextiofalt, åter en annan trettiofalt”. (Matteus 13:23) Säd som sås på ett fält kan ge olika mycket beroende på omständigheterna. På liknande sätt kan det vi är i stånd att göra i fråga om att förkunna de goda nyheterna variera i enlighet med våra omständigheter, och Jesus visade att han insåg detta.  Somliga kan ha fler tillfällen, medan andra kan ha bättre hälsa eller mera kraft. Det vi är i stånd att göra kan alltså vara mera eller mindre än vad andra gör, men så länge det representerar vårt bästa är Jehova nöjd. (Galaterna 6:4) Även om hög ålder eller försvagande sjukdom begränsar vår andel i predikoverket, betraktar vår medkännande Fader, Jehova, oss utan tvivel som sådana som ”håller i med att bära riklig frukt”. Varför det? Därför att vi ger honom ”allt” vad vi har – vår helhjärtade tjänst. * (Markus 12:43, 44; Lukas 10:27)

13. a) Vad är det främsta skälet till att vi ”håller i med” att bära Rikets frukt? b) Vad kommer att hjälpa oss att fortsätta att bära frukt på mindre mottagliga distrikt? (Se rutan på sidan 21.)

¹³ Oavsett i vilken grad vi kan frambringa Rikets frukt kommer vi att förmås att ”gå vidare och fortsätta att bära frukt” när vi tänker på varför vi gör det. (Johannes 15:16) Jesus nämnde det främsta skälet: ”Min Fader förhärligas däri att ni håller i med att bära riklig frukt.” (Johannes 15:8) Ja, vårt predikande helgar Jehovas namn inför hela mänskligheten. (Psalm 109:30) Honor, ett troget Jehovas vittne som är ungefär 75 år, säger: ”Också på distrikt där människor inte är så villiga att lyssna är det ett privilegium att få representera den Högste.” När Claudio, som har varit ett nitiskt vittne sedan 1974, tillfrågades om varför han fortsätter att predika, trots att det är få på hans distrikt som lyssnar, citerade han Johannes 4:34, där vi läser Jesu ord: ”Min mat är att jag skall göra hans vilja som har sänt mig och fullborda hans verk.” Claudio tillfogade: ”Likt Jesus vill jag inte bara börja mitt verk som en förkunnare av Riket, utan också fullborda det.” (Johannes 17:4) Vittnen för Jehova över hela världen instämmer. (Se rutan ”Hur man kan ’bära frukt med uthållighet’”, på sidan 21.)

Att predika och undervisa

14. a) Vilket tvåfaldigt syfte hade det verk som utfördes av Johannes döparen och av Jesus? b) Hur skulle du beskriva den kristna verksamheten i vår tid?

¹⁴ Den förste förkunnare av Riket som nämns i evangelierna är Johannes döparen. (Matteus 3:1, 2; Lukas 3:18) Hans främsta uppgift var att ”vittna”, och det gjorde han med uppriktig tro och med hoppet ”att människor av alla slag måtte tro”. (Johannes 1:6, 7) Somliga som Johannes predikade för blev också lärjungar till Kristus. (Johannes 1:35–37) Johannes var alltså både en som predikade och en som gjorde lärjungar. Också Jesus var en som predikade och undervisade. (Matteus 4:23; 11:1) Det är då inte förvånande att Jesus befallde sina efterföljare att inte bara predika budskapet om Riket, utan också att hjälpa dem som tog emot det att bli hans lärjungar. (Matteus 28:19, 20) Vårt arbete i denna tid är således en kombination av att predika och att undervisa.

15. Vad är likheten i reaktionen på predikandet under det första århundradet och på det som utförs i dag?

¹⁵ Om människor i det första århundradet v.t. som hörde Paulus predika och undervisa sägs det att ”somliga började tro det som sades; andra ville inte tro”. (Apostlagärningarna 28:24) I dag är reaktionen ungefär densamma. Sorgligt att säga faller det mesta av Rikets säd i jord som inte är mottaglig. Men ändå är det en del korn som faller i utmärkt jord, slår rot och  spirar upp, alldeles som Jesus förutsade. Ja, sett över hela världen är det varje vecka året om i genomsnitt mer än 5 000 som blir sanna lärjungar till Kristus! Dessa nya lärjungar ”tror” på det som sägs, även om flertalet andra människor inte gör det. Vad har hjälpt dem att göra hjärtat mottagligt för Rikets budskap? Det var ofta det personliga intresse som visades av vittnena – vattnandet av den nyligen sådda säden, så att säga – som var avgörande. (1 Korinthierna 3:6) Tänk på bara två av många exempel.

Det personliga intresset är avgörande

16, 17. Varför är det viktigt att vi visar personligt intresse för dem vi träffar i vår tjänst?

¹⁶ Karolien, ett ungt Jehovas vittne i Belgien, besökte en äldre kvinna som inte visade något intresse för budskapet om Riket. Eftersom kvinnan hade ena handen i bandage, erbjöd Karolien och hennes kamrat hjälp, men kvinnan tackade nej. Två dagar senare återvände dessa vittnen till kvinnans hem och frågade henne hur hon hade det. ”Det var avgörande”, sade Karolien. ”Hon blev förvånad när hon förstod att vi verkligen var intresserade av henne som människa. Hon bjöd in oss, och vi satte i gång ett bibelstudium.”

¹⁷ Sandi, ett Jehovas vittne i USA, visar också personligt intresse för dem som hon predikar för. Hon läser notiser om nyfödda i en lokaltidning och besöker sedan de nyblivna föräldrarna med boken Min bok med bibliska berättelser. * Eftersom mamman vanligen är hemma och stolt över att få visa upp sitt barn för besökare, börjar man ofta samtala. ”Jag talar med föräldrarna om vikten av att genom läsning skapa en bindning till det nyfödda barnet”, förklarar Sandi. ”Längre fram talar jag med dem om utmaningarna med att fostra ett barn i vår tids samhälle.” Som resultat av ett sådant besök började nyligen en mamma och sex barn tjäna Jehova. Att vi tar initiativ och visar personligt intresse kan leda till liknande glädjefyllda resultat i vår tjänst.

18. a) Varför kan vi alla fylla kravet att ”bära riklig frukt”? b) Vilka tre krav på lärjungaskap som nämns i Johannes evangelium är du besluten att fylla?

¹⁸ Det är verkligen uppmuntrande att veta att kravet att ”hålla i med att bära riklig frukt” är möjligt att fylla! Vare sig vi är unga eller gamla, vare sig vi har god hälsa eller dålig hälsa och vare sig distriktet vi predikar på är mottagligt eller mindre mottagligt kan vi alla bära riklig frukt. Hur då? Genom att visa andens frukt i större utsträckning och genom att efter bästa förmåga sprida budskapet om Guds kungarike. Samtidigt strävar vi efter att ”förbli i ... [Jesu] ord” och att ha ”kärlek inbördes”. Ja, genom att fylla dessa tre viktiga krav på lärjungaskap som nämns i Johannes evangelium visar vi att vi verkligen är Kristi lärjungar. (Johannes 8:31; 13:35)

[Fotnoter]

Repetitionsfrågor

• Vad slags frukt måste vi bära i rikare mått?

• Varför är målet att ”bära riklig frukt” inom räckhåll för oss?

• Vilka tre viktiga krav på lärjungaskap som nämns i Johannes evangelium har vi begrundat?

[Frågor]

[Ruta/bild på sidan 21]

HUR MAN KAN ”BÄRA FRUKT MED UTHÅLLIGHET”

VAD hjälper dig att fortsätta att troget predika budskapet om Guds kungarike på distrikt där människor inte är så mottagliga? Här följer några svar som är till hjälp.

”Att vi vet att vi har Jesu fulla stöd gör att vi är optimistiska och uthålliga, hur människor på distriktet än reagerar.” (Harry, 72 år, döpt 1946)

”Andra Korinthierna 2:17 är alltid uppmuntrande för mig. Skriftstället säger att vi tar del i tjänsten ’i Guds åsyn, i sällskap med Kristus’. När jag är ute i tjänsten, är jag tillsammans med mina bästa vänner.” (Claudio, 43 år, döpt 1974)

”Uppriktigt sagt är predikoarbetet en personlig kamp för mig. Men jag upplever sanningen i orden i Psalm 18:29: ’Med min Gud kan jag bestiga en mur.’” (Gerard, 79 år, döpt 1955)

”Om jag får läsa ett enda skriftställe i tjänsten, är jag glad, för då har någon fått sitt hjärta granskat av Bibeln.” (Eleanor, 26 år, döpt 1989)

”Jag fortsätter att pröva olika inledningar. Det finns så många att jag inte kommer att kunna använda dem alla under det som är kvar av mitt liv.” (Paul, 79 år, döpt 1940)

”Jag tar inte avvisande svar som något personligt. Jag försöker vara avspänd och samtalar med människor och lyssnar till deras uppfattning.” (Daniel, 75 år, döpt 1946)

”Jag har träffat nyligen döpta som har talat om för mig att mitt predikande spelade en viktig roll i att de blev Jehovas vittnen. Utan att jag visste om det var det någon som senare studerade Bibeln med dem och hjälpte dem att göra framsteg. Jag är glad att veta att vår tjänst är ett lagarbete.” (Joan, 66 år, döpt 1954)

Vad hjälper dig att ”bära frukt med uthållighet”? (Lukas 8:15)

[Bilder på sidan 20]

Genom att visa andens frukt och genom att förkunna budskapet om Guds kungarike bär vi riklig frukt

[Bild på sidan 23]

Vad menade Jesus när han uppmanade sina apostlar att hålla i med att ”bära mycket frukt”?