Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

”Gud är kärlek”

”Gud är kärlek”

”Gud är kärlek”

”Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, eftersom Gud är kärlek.” (1 JOHANNES 4:8)

1–3. a) Vad sägs det i Bibeln om Jehovas egenskap kärlek, och på vilket sätt är detta unikt? b) Varför sägs det i Bibeln att ”Gud är kärlek”?

ALLA Jehovas egenskaper är gedigna, fullkomliga och tilltalande. Men den mest tilltalande av alla Jehovas egenskaper är kärlek. Inget annat drar oss till Jehova med en sådan kraft som hans kärlek. Lyckligtvis är kärleken även hans främsta egenskap. Hur vet vi det?

2 Bibeln säger något om kärlek som den inte säger om någon annan av Jehovas framträdande egenskaper. Det står inte i Bibeln att Gud är kraft eller att han är rättvisa eller ens att han är vishet. Han äger dessa egenskaper och är källan till alla tre. Men om kärlek sägs något mer djupgående i 1 Johannes 4:8: ”Gud är kärlek.” Ja, kärleken är mycket framträdande hos Jehova. Det är hans innersta väsen eller natur. Vi kan tänka på det så här: Jehovas kraft gör det möjligt för honom att handla. Hans rättvisa och vishet vägleder honom när han skall handla. Men Jehovas kärlek motiverar honom att handla. Och hans kärlek finns alltid med i bilden när han använder sina andra egenskaper.

3 Det sägs ofta att Jehova är kärleken personifierad. Om vi vill lära oss mer om kärlek, måste vi alltså lära oss mer om Jehova. Låt oss därför se närmare på några sidor av Jehovas enastående kärlek.

Den största kärlekshandlingen någonsin

4, 5. a) Vilken är den största kärlekshandlingen i historien? b) Varför kan vi säga att Jehova och hans Son är förenade med det starkaste band av kärlek som någonsin knutits?

4 Jehova har visat kärlek på många sätt, men det finns ett som är mer framträdande än något annat. Vad är det för något? Det är att han sände sin Son för att han skulle lida och dö för oss. Vi kan lugnt säga att detta är den största kärlekshandlingen i historien. Varför kan vi säga det?

5 Bibeln kallar Jesus ”den förstfödde av all skapelse”. (Kolosserna 1:15) Tänk bara – Jehovas Son fanns till redan innan universum existerade. Hur länge var då Fadern och Sonen tillsammans? En del vetenskapsmän uppskattar universums ålder till 13 miljarder år. Även om dessa beräkningar skulle vara korrekta, skulle det ändå inte vara tillräckligt lång tid för att motsvara Jehovas Sons livslängd! Vad var han sysselsatt med under denna långa tid? Sonen tjänade villigt som sin Faders ”mästerlige arbetare”. (Ordspråken 8:30; Johannes 1:3) Jehova och hans Son arbetade tillsammans för att skapa allting annat. Det måste ha varit en spännande och lycklig tid! Vem av oss skulle ens kunna föreställa sig hur starkt bandet var mellan Jehova Gud och hans Son, som hade levt tillsammans under en så oerhört lång tid? Det är tydligt att de två är förenade med det starkaste band av kärlek som någonsin knutits.

6. Hur uttryckte Jehova sina känslor för sin Son vid dennes dop?

6 Ändå sände Jehova sin Son till jorden för att låta honom födas som ett människobarn. Jehova avstod alltså under några årtionden från sitt nära umgänge med sin älskade Son. Med livligt intresse iakttog han från himlen hur Jesus växte upp till en fullkomlig man. När Jesus var runt 30 år blev han döpt. Vid det här tillfället talade Fadern personligen från himlen och sade: ”Denne är min Son, den älskade, som jag har godkänt.” (Matteus 3:17) När Jehova såg hur Jesus troget gjorde allt som hade förutsagts om honom i profetiorna, allt som förväntades av honom, måste han ha känt sig mycket glad! (Johannes 5:36; 17:4)

7, 8. a) Vad fick Jesus gå igenom den 14 nisan år 33, och hur påverkades hans himmelske Fader av detta? b) Varför tillät Jehova att hans Son fick lida och dö?

7 Men hur kände Jehova det den 14 nisan år 33 v.t., när Jesus blev förrådd och sedan gripen av en uppretad pöbelhop? Hur kände Jehova det när hans Son blev hånad, spottad på och slagen med knytnävar? Hur kände han det när piskslagen slet sönder Jesu rygg i blodiga strimlor, när Jesu händer och fötter spikades fast vid träpålen och han fick hänga där medan människor hånade honom? Hur kände han det när hans älskade Son ropade till honom i sin ångest? Hur kände han det när Jesus drog sitt sista andetag, när hans käre Son för första gången sedan tidernas morgon inte längre fanns till? (Matteus 26:14–16, 46, 47, 56, 59, 67; 27:26, 38–44, 46; Johannes 19:1)

8 Jehova har känslor, och den smärta han måste ha känt över sin Sons död var så djup att det inte går att beskriva med ord. Vad vi däremot kan beskriva är Jehovas motiv till att han lät detta hända. Varför utsatte Fadern sig för sådan smärta? Jehova visar något underbart för oss i Johannes 3:16 – en bibelvers som är så viktig att den har kallats lilla evangeliet. Den versen lyder: ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” Så Guds motiv var alltså kärlek. En större kärlek än denna har aldrig visats.

Hur Jehova försäkrar oss om sin kärlek

9. Vad vill Satan få oss att tro, när det gäller hur Jehova betraktar oss, men vad försäkrar Jehova oss om?

9 Men nu uppstår en viktig fråga: Älskar Gud oss personligen? Somliga kan hålla med om att Gud älskar människor i allmänhet, som det sägs i Johannes 3:16. Men i själva verket tänker de: Gud kan aldrig älska mig som individ. Faktum är att Satan, Djävulen, inte önskar något annat än att vi skall tro att Jehova varken älskar oss eller uppskattar oss. Vi kan tycka att vi inte är värda att bli älskade och kan känna oss värdelösa, men vi måste komma ihåg att Jehova försäkrar oss om att var och en av hans trogna tjänare är värdefull i hans ögon.

10, 11. Hur visar Jesu illustration om sparvarna att vi är värdefulla i Jehovas ögon?

10 Vi kan till exempel tänka på Jesu ord i Matteus 10:29–31. Jesus visade där hur värdefulla hans lärjungar var, när han sade: ”Säljs inte två sparvar för ett mynt av ringa värde? Ändå faller inte en enda av dem till marken utan er Faders vetskap. Men på er är själva huvudhåren allesammans räknade. Hys därför ingen fruktan: ni är värda mer än många sparvar.” Tänk på vad dessa ord betydde för hans åhörare under det första århundradet.

11 På Jesu tid var en sparv den billigaste fågeln som såldes som mat. För ett mynt av ringa värde kunde man köpa två sparvar. Men Jesus förklarade senare, enligt Lukas 12:6, 7, att om någon betalade två mynt, fick han, inte fyra sparvar, utan fem. Den extra fågeln lades till som om den inte hade något värde alls. Sådana fåglar var kanske värdelösa i människors ögon, men hur såg Skaparen på dem? Jesus sade: ”Ingen av dem [inte ens den som lades till] [blir] bortglömd inför Gud.” Nu kanske vi börjar förstå vad Jesus menade. Eftersom Jehova sätter så stort värde på en enda sparv, hur mycket mer är då inte en människa värd! Som Jesus sade känner Jehova till varenda liten detalj om oss. Ja, till och med våra huvudhår är räknade!

12. Varför kan vi vara säkra på att Jesus var realistisk när han sade att våra huvudhår är räknade?

12 Somliga kanske menar att Jesus överdrev här. Men tänk bara på uppståndelsen. Jehova måste känna oss in i minsta detalj för att kunna uppväcka oss! Han sätter så stort värde på oss att han minns varenda detalj, inbegripet den komplicerade genetiska koden och alla våra år av minnen och erfarenheter. Att räkna våra huvudhår – som i genomsnitt är 100 000 till antalet – skulle vara en enkel sak i jämförelse. Så vackert Jesu ord försäkrar oss om att Jehova bryr sig om oss som individer!

13. Hur visar exemplet med kung Jehosafat att Jehova söker efter det goda hos oss, även om vi är ofullkomliga?

13 I Bibeln kan vi finna något annat som försäkrar oss om Jehovas kärlek. Han söker efter våra goda sidor och uppskattar dem. Tänk till exempel på den gode kung Jehosafat. När kungen vid ett tillfälle handlade dåraktigt, sade Jehovas profet till honom: ”På grund av detta har det kommit harm över dig från Jehovas person.” Verkligen allvarligt! Men Jehova hade mer att säga. Profeten fortsatte: ”Likväl är det goda ting som har blivit funna hos dig.” (2 Krönikeboken 19:1–3) Jehovas rättmätiga vrede gjorde honom alltså inte blind för Jehosafats ”goda ting”. Är det inte uppmuntrande att veta att vår Gud söker efter det goda hos oss även om vi är ofullkomliga?

En Gud som är ”redo att förlåta”

14. Vilka känslor kan tynga oss när vi syndar, men hur kan vi få Jehovas förlåtelse?

14 När vi syndar kan besvikelsen, skammen och skuldkänslorna få oss att tänka att vi aldrig skulle kunna bli värdiga att tjäna Jehova. Men kom ihåg att Jehova är ”redo att förlåta”. (Psalm 86:5) Ja, om vi ångrar våra synder och verkligen anstränger oss för att inte upprepa dem, får vi Jehovas förlåtelse. Lägg märke till hur denna underbara sida av Jehovas kärlek beskrivs i Bibeln.

15. Hur långt bort avlägsnar Jehova våra synder?

15 Psalmisten David beskrev Jehovas förlåtelse med ett levande bildspråk: ”Så långt som öster är från väster, så långt från oss förvisar han vår synd.” (Kursiverat av oss; Psalm 103:12, Bibel 2000) Hur långt är det mellan öster och väster? På ett sätt är öster alltid så långt från väster som det bara går; de två kan aldrig mötas. En bibelkommentator säger att det här uttrycket betyder ”så långt bort som möjligt; så långt bort vi kan föreställa oss”. Davids inspirerade ord upplyser oss om att när Jehova förlåter, avlägsnar han våra synder så långt bort vi kan föreställa oss.

16. Varför kan vi vara förvissade om att Jehova betraktar oss som rena sedan han förlåtit våra synder?

16 Har du någon gång, trots ihärdiga försök, misslyckats med att ta bort en fläck från ett ljust klädesplagg? Trots att du gjorde allt du kunde var fläcken fortfarande kvar. Lägg märke till hur Jehova beskriver sin förmåga att förlåta: ”Även om era synder skulle visa sig vara som scharlakan, kommer de att göras vita alldeles som snö; även om de skulle vara röda som karmosinrött tyg, kommer de att bli alldeles som ull.” (Jesaja 1:18) Ordet ”scharlakan” betecknar en klarröd färg. * ”Karmosinrött” var en intensivt röd färg som användes för att färga olika material. Vi kan aldrig ta bort syndens fläck själva. Men Jehova kan göra scharlakans- och karmosinröda synder lika vita som snö eller ofärgad ull. När Jehova förlåter våra synder, behöver vi alltså inte känna oss befläckade av dem resten av livet.

17. Hur kan man säga att Jehova kastar våra synder bakom sin rygg?

17 Efter det att Hiskia blev räddad från en dödlig sjukdom komponerade han en gripande sång av tacksamhet till Jehova. I den sade han: ”Du har kastat alla mina synder bakom din rygg.” (Jesaja 38:17) Hiskia beskriver Jehova som att han tar en ångerfull persons synder och kastar dem bakom sig, så att han varken ser dem eller bryr sig om dem mer. Enligt en ordbok kan tanken uttryckas så här: ”Du har gjort så att det är som om [mina synder] aldrig har begåtts.” Är inte det tröstande att veta?

18. Hur visar profeten Mika att Jehova avlägsnar våra synder för all framtid när han förlåter?

18 I samband med ett löfte om återställelse uttryckte profeten Mika sin övertygelse om att Jehova skulle förlåta sitt ångerfulla folk: ”Vem är en Gud som du, ... som ... går förbi överträdelse hos sin arvedels kvarleva? ... Och du kommer att kasta alla deras synder i havets djup.” (Mika 7:18, 19) Tänk dig in i vad dessa ord betydde för människorna på Bibelns tid. Kunde man få tillbaka något som hade kastats ”i havets djup”? Nej, det kunde man inte, och Mikas ord visar därför att Jehova avlägsnar våra synder för all framtid när han förlåter.

”Vår Guds ömma medkänsla”

19, 20.  a) Vad betyder det hebreiska verb som återges med ”visa barmhärtighet” eller ”ha medlidande”? b) Hur anspelar Bibeln på de känslor en mor har för sitt barn för att lära oss vad Jehovas medkänsla innebär?

19 Medkänsla eller medömkan är en annan sida av Jehovas kärlek. Vad är medkänsla? I Bibeln är medkänsla och barmhärtighet nära besläktade. Ett antal hebreiska och grekiska ord förmedlar tanken på medkänsla. Ta till exempel det hebreiska verbet rachạm, som ofta återges med ”visa barmhärtighet” eller ”ha medlidande”. Det här hebreiska ordet, som Jehova använder om sig själv, är besläktat med ordet för ”livmoder” och kan beskrivas som ”ömma moderskänslor”.

20 Bibeln anspelar på hur en mor känner det för sitt barn för att lära oss om Jehovas medkänsla. I Jesaja 49:15 står det: ”Kan en kvinna glömma sitt dibarn, så att hon inte har medkänsla [rachạm] med sitt moderlivs son? Ja, de kan glömma, men jag kommer inte att glömma dig.” (The Amplified Bible) Det är svårt att tänka sig att en mamma skulle glömma att mata och ta hand om sitt lilla barn. Ett spädbarn är ju helt hjälplöst; dag och natt kräver babyn moderns uppmärksamhet. Men tyvärr hör man talas om hur mödrar har försummat sina barn, i synnerhet i dessa ”kritiska tider”. (2 Timoteus 3:1, 3) ”Men jag kommer inte att glömma dig”, säger Jehova. Den ömma medkänsla Jehova visar sina tjänare är oändligt mycket starkare än den ömmaste känsla vi kan föreställa oss – den medkänsla en mamma vanligtvis har med sitt spädbarn.

21, 22. Vad fick israeliterna uppleva i det forntida Egypten, och hur reagerade Jehova på deras höga rop?

21 Hur visar Jehova, precis som en kärleksfull förälder, medkänsla? Denna egenskap ses tydligt i hans sätt att handla med det forntida Israel. I slutet av 1500-talet f.v.t. var miljoner israeliter slavar i Egypten, där de blev svårt förtryckta. (2 Moseboken 1:11, 14) I sin svåra belägenhet ropade israeliterna till Jehova. Hur reagerade Jehova, den medkännande Guden?

22 Jehova blev djupt berörd. Han sade: ”Jag [har] sett betrycket hos mitt folk som är i Egypten, och jag har hört deras höga rop. ... Jag känner mycket väl till de smärtor de lider.” (2 Moseboken 3:7) Jehova kunde inte se sitt folks lidande eller höra deras rop utan att känna för dem. Jehova är en Gud som visar empati. Och empati – förmågan att leva sig in i hur andra upplever sin smärta – är nära besläktad med medkänsla. Men Jehova kände inte bara för sitt folk; deras lidanden fick honom även att göra något för dem. I Jesaja 63:9 läser vi: ”Det var han som i sin kärlek och i sin medömkan återköpte dem.” Med ”stark hand” befriade han israeliterna ur Egypten. (5 Moseboken 4:34) Därefter gav han dem mat genom underverk och förde dem in i ett bördigt land, som skulle bli deras.

23. a) Hur försäkrar psalmistens ord oss om att Jehova är mycket intresserad av oss som enskilda individer? b) Hur hjälper Jehova oss?

23 Jehova visar inte bara medkänsla med sitt folk som grupp. Vår kärleksfulle Gud är mycket intresserad av oss som enskilda individer. Han känner till allt vårt lidande. Psalmisten sade: ”Jehovas ögon är vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop om hjälp. Jehova är nära dem som har ett nedbrutet hjärta; och dem som har en krossad ande räddar han.” (Psalm 34:15, 18) Hur hjälper Jehova oss då som enskilda individer? Inte nödvändigtvis genom att avlägsna själva orsaken till vårt lidande. Men han har gjort mycket för att hjälpa dem som ber honom om hjälp. Genom sitt ord ger han praktiska råd som kan vara avgörande. I församlingen har han ordnat med andligt kvalificerade tillsyningsmän, som försöker efterlikna honom genom att visa medkänsla när de hjälper andra. (Jakob 5:14, 15) Som den som ”hör bön” ger Jehova ”helig ande åt dem som ber honom”. (Psalm 65:2; Lukas 11:13) Alla sådana gåvor är uttryck för ”vår Guds ömma medkänsla”. (Lukas 1:78)

24. Hur kan vi besvara Jehovas kärlek?

24 Är det inte fascinerande att tänka på vår himmelske Faders kärlek? I den föregående artikeln blev vi påminda om att Jehova har använt sin makt, rättvisa och vishet på ett kärleksfullt sätt till nytta för oss. Och i den här artikeln har vi sett att Jehova på många fantastiska sätt direkt har visat sin kärlek till mänskligheten och till oss alla individuellt. Vi bör därför alla fråga oss själva: Hur kommer jag att besvara Jehovas kärlek? Vi bör alla älska honom av allt vårt hjärta, allt vårt sinne, all vår själ och all vår styrka. (Markus 12:29, 30) Må vi varje dag i vårt levnadssätt återspegla vår uppriktiga önskan att närma oss Jehova ännu mer. Och må Jehova, kärlekens Gud, närma sig oss – evigheten igenom! (Jakob 4:8)

[Fotnoter]

^ § 16 En bibelkommentator säger att scharlakan ”var en färgäkta färg. Varken dagg, regn, tvättning eller långvarigt bruk kunde ta bort den.”

Minns du?

Hur vet vi att kärlek är Jehovas främsta egenskap?

Varför kan man säga att det var den största kärlekshandlingen någonsin, när Jehova sände sin Son för att lida och dö för oss?

Hur försäkrar Jehova oss om att han älskar oss som enskilda individer?

Vilka livfulla beskrivningar av Jehovas förlåtelse ges i Bibeln?

[Frågor]

[Bild på sidan 15]

”Gud ... gav sin enfödde Son”

[Bild på sidan 16]

”Ni är värda mer än många sparvar”

[Bildkälla]

© J. Heidecker/VIREO

[Bild på sidan 18]

De känslor en mor har för sitt barn kan lära oss om Jehovas medkänsla