Uppskattar du äldre medtroende?

NÄR de forntida israeliterna stod i ett förbundsförhållande till Gud, fick de följande befallning: ”För grått hår skall du resa dig, och du skall visa hänsyn för en gammal mans person, och du skall känna fruktan för din Gud.” (3 Moseboken 19:32) Så respekt för de äldre var en helig plikt som var nära förbunden med lydnad för Gud. De kristna i våra dagar står inte längre under den mosaiska lagen, men den påminner oss ändå om att Jehova betraktar de äldre som tjänar honom som värdefulla och dyrbara. (Ordspråken 16:31; Hebréerna 7:18) Återspeglar vi Jehovas inställning? Uppskattar vi våra äldre kristna bröder och systrar?

Elisa uppskattade sin äldre vän

En skildring i Bibeln, som belyser hur äldre visas respekt, finner vi i Andra Kungaboken. Där beskrivs hur profeten Elia efterträddes av den yngre profeten Elisa. Tänk på vad som hände under Elias sista dag som profet i tiostammarsriket Israel.

Den dagen blev den äldre profeten vägledd av Jehova till att ta sig från Gilgal till Betel, från Betel till Jeriko och från Jeriko till floden Jordan. (2 Kungaboken 2:1, 2, 4, 6) Under den här färden på nästan fem mil försökte Elia tre gånger övertala Elisa att inte längre följa med honom. Men alldeles som den unga Rut flera hundra år tidigare bestämt hade vägrat att lämna Noomi, vägrade Elisa att lämna den äldre profeten. (Rut 1:16, 17) Tre gånger förklarade han: ”Så sant Jehova lever, och så sant din själ lever, jag skall inte lämna dig.” (2 Kungaboken 2:2, 4, 6) Vid den här tiden hade Elisa redan hjälpt Elia i omkring sex år. Men ändå ville han tjäna tillsammans med Elia så länge som möjligt. Bibeln berättar: ”Det hände sig, när de nu gick vidare, under det att de talade medan de gick, ja se! ... Elia for sedan i stormvinden upp till himlarna.” (Vers 11) Elia och Elisa samtalade ända till det sista ögonblicket av Elias tjänst i Israel. Det är uppenbart att den yngre profeten var ivrig att få så mycket vägledning och uppmuntran som möjligt av den äldre, mer erfarne profeten. Han visade tydligt att han satte värde på sin äldre vän.

Som fäder och mödrar

Det är inte svårt att förstå varför Elisa kände tillgivenhet för den äldre profeten och såg  honom som en vän och till och med som en andlig far. (2 Kungaboken 2:12) Alldeles innan Elias uppdrag i Israel tog slut, sade han till Elisa: ”Begär vad jag skall göra för dig, innan jag blir tagen ifrån dig.” (Vers 9) Så ända till slutet visade Elia omsorg om sin efterträdares andliga välfärd och om Guds fortsatta verk.

I vår tid är det hjärtevärmande att se hur våra äldre kristna bröder och systrar på liknande sätt visar faderlig och moderlig omsorg, när de frikostigt delar med sig av sin kunskap och vishet till de yngre. De som har tjänat länge vid Jehovas vittnens avdelningskontor hjälper till exempel gärna nya medlemmar av Betelfamiljen att skaffa sig den kunnighet som de behöver för att utföra sin tjänst. Likaså delar resande tillsyningsmän och deras hustrur, som har besökt församlingar under många år, med glädje med sig av sin stora erfarenhet till dem som blir övade för den här uppgiften. Dessutom finns det i Jehovas vittnens församlingar över hela jorden äldre bröder och systrar som har tjänat Jehova troget under årtionden och som med glädje delar med sig av sin praktiska vishet och erfarenhet till dem som nyligen blivit en del av församlingen. (Ordspråken 2:7; Filipperna 3:17; Titus 2:3–5)

Det uppriktiga intresse som dessa kära äldre kristna visar gör att det verkligen är ett nöje att visa dem respekt. Därför vill vi följa Elisas exempel i att sätta stort värde på äldre medtroende. Låt oss, precis som aposteln Paulus påminner oss om, fortsätta att behandla ”en äldre man” som ”en far” och ”äldre kvinnor” som ”mödrar”. (1 Timoteus 5:1, 2) Genom att göra det bidrar vi till att den världsvida kristna församlingen fungerar väl och har framgång.

[Bild på sidan 30]

Elisa ville tjäna tillsammans med Elia så länge som möjligt

[Bilder på sidan 31]

De unga kan lära mycket av äldre kristna