”Den vises lag” – en livets källa

”O DJUP av Guds rikedom och vishet och kunskap! Hur outrannsakliga är inte hans domar och outforskliga hans vägar!” utropade aposteln Paulus. (Romarna 11:33) Och den trogne patriarken Job sade att Jehova Gud ”är vis i hjärta”. (Job 9:4) Nej, det finns ingen som är så vis som himlens och jordens Skapare. Vad kan man då säga om en sådan Skapares lag, hans skrivna ord?

Psalmisten sjöng: ”Jehovas lag är fullkomlig, återställer själen. Jehovas påminnelse är tillförlitlig, gör den oerfarne vis. Jehovas befallningar är rättrådiga, får hjärtat att glädja sig; Jehovas bud är rent, får ögonen att lysa.” (Psalm 19:7, 8) Kung Salomo i det forntida Israel måste verkligen ha insett sanningen i dessa ord! Han sade: ”Den vises lag är en livets källa till att vända en bort från dödens snaror.” (Ordspråken 13:14) I de 13 föregående verserna i Ordspråksbokens trettonde kapitel visar Salomo hur råden i Guds ord kan hjälpa oss att förbättra vår livskvalitet och undvika att riskera livet.

Var läraktig

”En son är vis där det finns en fars tuktan, men den hånfulle, han har inte hört förebråelse”, heter det i Ordspråken 13:1. Tuktan från en far kan vara mild eller hård. Den kan först komma i form av fostran, och om den inte tas emot, kan den till slut komma som bestraffning. En son är vis när han tar emot sin fars tuktan.

”Den som Jehova älskar, den tuktar han”, sägs det i Bibeln, och ”han gisslar var och en som han tar emot såsom son”. (Hebréerna 12:6) Ett sätt som vår himmelske Fader tuktar oss på är genom sitt skrivna ord, Bibeln. När vi läser Bibeln med en respektfull inställning och tillämpar det vi får lära oss, blir vi i själva verket tuktade av hans ord. Det är till nytta för oss, eftersom allt som Jehova säger är till vårt bästa. (Jesaja 48:17)

Tuktan kan också komma som en tillrättavisning från en medtroende som är intresserad av vår andliga välfärd. Vilket som helst användbart råd som är i överensstämmelse med Guds ord kan betraktas som att det kommer, inte från just den personen, utan från Gud, den stora källan till sanning. Vi är visa om vi godtar tuktan som något som kommer från Jehova. När vi gör det och låter den forma vårt tänkesätt, förbättra vår kunskap i Bibeln och rätta till våra vägar, drar vi nytta av den. Samma sak gäller de råd vi får vid kristna möten och i vår bibliska litteratur. Att vi ger akt på det vi får lära oss genom det skrivna eller talade ordet är ett utmärkt sätt att tukta sig själv, dvs. att ha självdisciplin.

Den hånfulle, däremot, är inte mottaglig för tuktan. ”Eftersom han tror att han själv vet vad som är bäst”, heter det i ett  uppslagsverk, är han ”inte läraktig”. Han är inte ens mottaglig för en förebråelse – en starkare form av tuktan. Men skulle han någonsin kunna bevisa att Faderns tuktan är felaktig? Jehova har aldrig haft fel, och han kommer aldrig att ha det. Genom att motstå tuktan gör den hånfulle sig själv till åtlöje. Med några väl valda ord visar Salomo verkligen på ett vackert sätt värdet av att vara läraktig.

Vakta tungan!

För att visa hur viktigt det är att bli vägledd av Guds ord i vårt tal liknar Israels kung munnen vid ett fruktbärande träd. Han säger: ”Av sin muns frukt kommer en man att äta vad gott är, men deras själ [”person, innersta önskan”, fotnot i ”NW”, studieutgåvan] som handlar förrädiskt, den är våld.” (Ordspråken 13:2) Ord är munnens frukt, och en man skördar vad han har sått med sina ord. ”Om hans ord är vänligt menade och han använder dem för att bygga upp ett vänligt förhållande till sina medmänniskor”, säger en bibelkännare, ”kommer han att äta vad gott är och få en lycklig och fridfull tillvaro.” Situationen blir annorlunda för den som handlar förrädiskt. Han vill använda våld och skada andra. Våld vill han ha, och våld får han också. Dödens snaror väntar honom.

”Den som vaktar sin mun bevarar sin själ”, fortsätter Salomo. ”Den som spärrar upp sina läppar – för honom kommer det att vara till fördärv.” (Ordspråken 13:3) Ett fördärvat anseende, sårade känslor, spända relationer och till och med fysisk skada – allt detta kan bli följden av tanklöst och dåraktigt tal. Den som pratar för mycket kan också få Guds ogillande, för Gud håller alla ansvariga för deras ord. (Matteus 12:36, 37) Ja, att vi är noga med att hålla vår tunga i styr kommer att rädda oss från fördärv. Hur kan vi då lära oss att vakta vår mun?

Ett enkelt sätt är att inte tala för mycket. ”I överflödet av ord uteblir inte överträdelse”, står det i Bibeln. (Ordspråken 10:19) Ett annat sätt är att tänka innan man talar. Den inspirerade skribenten förklarar: ”Det finns de som talar obetänksamt såsom med svärdsstötar.” (Ordspråken 12:18) Om man inte tänker på vad man säger, kan både man själv och de som lyssnar ta skada. Därför ger Bibeln det här praktiska rådet: ”Den rättfärdiges hjärta mediterar för att ge svar.” (Ordspråken 15:28)

Var flitig

”Den late visar sig lysten”, fortsätter Salomo, ”men hans själ får ingenting. Men de flitigas själ, den kommer att göras fet.” (Ordspråken 13:4) I ett uppslagsverk står det: ”Lärdomen i det här ordspråket är att det är ytterst fåfängt att bara önska någonting. Det är flit som betyder något. Lata människor är offer för sina begär ... som förtär dem, och de har inget att komma med själva.” Däremot kommer de flitigas själ, eller önskan, att tillfredsställas – göras fet.

Vad kan sägas om dem som håller sig tillbaka från att överlämna sig åt Jehova därför att de vill undvika ansvar? De kanske vill leva i Guds nya värld, men är de villiga att göra någonting för att få det? Det som krävs av dem som ”kommer ut ur den stora vedermödan” är att de har utövat tro på Jesu lösenoffer, överlämnat sig åt Jehova och visat sitt överlämnande genom vattendop. (Uppenbarelseboken 7:14, 15)

 Begrunda också vad som inbegrips i att trakta efter en tjänst som tillsyningsman i församlingen. Det är verkligen berömvärt om någon traktar efter detta fina arbete, och det är något som det uppmuntras till i Bibeln. (1 Timoteus 3:1) Men det räcker inte med att bara ha en stark önskan. För att bli kvalificerad för en sådan ställning krävs det att man uppodlar de egenskaper och de förmågor som behövs. Detta i sin tur kräver att man själv gör ihärdiga ansträngningar.

Rättfärdighet – ett skydd

En rättfärdig människa uppodlar kristna egenskaper och talar sanning. Han är medveten om att lögn är emot Jehovas lag. (Ordspråken 6:16–19; Kolosserna 3:9) Angående detta säger Salomo: ”Ett falskt ord är vad den rättfärdige hatar, men de ondskefulla handlar skamligt och drar vanheder över sig.” (Ordspråken 13:5) Den rättfärdige inte bara undviker lögner, utan han hatar dem också. Han vet att oavsett hur oskyldiga de kan tyckas vara, fördärvar de goda relationer. Dessutom undergräver de trovärdigheten hos den som ljuger. Den ondskefulle handlar skamligt, antingen genom att ljuga eller på något annat sätt, och därför drar han vanheder över sig.

För att visa att man har nytta av att göra det som är rätt i Guds ögon säger den vise kungen: ”Rättfärdighet skyddar den vars väg är klanderfri, men ondska kullstörtar syndaren.” (Ordspråken 13:6) Rättfärdighet skyddar en person, precis som en fästning, medan ondska krossar honom.

Låtsas inte vara någon annan

Israels kung visar att han har förstått den mänskliga naturen, när han konstaterar: ”Det finns de som föreger sig vara rika, och ändå har de ingenting alls; det finns de som föreger sig vara mindre bemedlade, och ändå har de många värdefulla ting.” (Ordspråken 13:7) En person kanske inte är den han verkar vara. En del fattiga låtsas vara rika – kanske för att skryta, för att ge intryck av att de är framgångsrika eller bara för att rädda ansiktet. En rik person kan låtsas vara fattig bara för att dölja att han är rik.

Varken tomt skryt eller försök att dölja något är bra. Om vi har små ekonomiska möjligheter och lägger pengar på lyxvaror bara för att verka rika, skulle det kunna hindra oss och vår familj från att få sådant vi verkligen behöver. Och att en person låtsas vara fattig även om han har mycket pengar kan göra  honom till en girigbuk, vilket berövar honom hans värdighet och den lycka man får av att vara frikostig. (Apostlagärningarna 20:35) När man lever ärligt får man ett bättre liv.

Var anspråkslös

”Lösen för en mans själ är hans rikedom”, säger Salomo, ”men den mindre bemedlade har inte hört förebråelse.” (Ordspråken 13:8) Vilken lärdom kommer fram i de här visa orden?

Det finns fördelar med att vara rik, men att ha rikedomar behöver inte nödvändigtvis leda till välsignelser. I de bekymmersamma tider vi lever i löper ofta de rika och deras familjer risk att bli kidnappade. Ibland kan en rik person få betala en lösesumma och rädda livet på sig själv eller någon i familjen. Men ofta blir den som kidnappas mördad. Det här hotet tvingas de rika leva med hela tiden.

Den som är fattig har inga sådana bekymmer. Han kanske inte har alla de bekvämligheter och materiella ting som de rika har, men han löper inte så stor risk att bli kidnappad. Det här är en av fördelarna med att vi är anspråkslösa och inte ägnar mer och mer tid och kraft åt att försöka bli rika. (2 Timoteus 2:4)

Gläd dig över ljuset

Salomo fortsätter att visa att det är till vårt bästa att göra saker och ting på Jehovas sätt. ”Det är de rättfärdigas ljus som kommer att glädja sig”, säger han, ”men de ondskefullas lampa – den kommer att utsläckas.” (Ordspråken 13:9)

Lampan symboliserar det vi är beroende av för att få ljus över vår väg i livet. Guds ord är en lampa för den rättfärdiges fot och ett ljus för hans stig. (Psalm 119:105) Det innehåller outsinlig kunskap och vishet från Skaparen. Ju mer vi förbättrar vår förståelse av Guds vilja och uppsåt, desto klarare blir det andliga ljus som vägleder oss. Vilken källa till glädje det är! Varför skulle vi låta oss distraheras av världslig vishet eller ”den ’kunskap’ som med orätt kallas så”? (1 Timoteus 6:20; 1 Korinthierna 1:20; Kolosserna 2:8)

När det gäller den ondskefulle, kommer hans lampa att utsläckas, oavsett hur klart den tycks lysa och oavsett hur välmående han tycks vara. Han kommer att hamna i mörkret, där hans fot kommer att snava. ”Det kommer att visa sig att ... [han] inte har någon framtid.” (Ordspråken 24:20)

Vad skall vi då göra om vi är osäkra på hur vi skall handla i en viss situation? Hur är det om vi inte vet om vi över huvud taget kan göra något? I Ordspråken 13:10 ges varningen: ”Genom förmätenhet vållar man bara strid.” Att handla utan kunskap eller utan att ha någon befogenhet leder till motsättningar. Skulle det inte vara bättre att rådfråga andra  som har kunskap och urskillningsförmåga? ”Hos dem som rådgör med varandra är vishet”, säger den vise kungen.

Undvik falska förhoppningar

Pengar kan tjäna ett gott syfte. Att ha så det räcker är bättre än att ha det knappt eller att vara fattig. (Predikaren 7:11, 12) Men den nytta man tror att man har av rikedom som man skaffat sig på ett orättmätigt sätt kan vara bedräglig. Salomo ger varningen: ”Värdefullt gods som härrör från tomhet förminskas, men den som samlar med handen, han åstadkommer ökning.” (Ordspråken 13:11)

Ta till exempel den frestelse som spel och dobbel utgör. En spelare kan slänga ut sina surt förvärvade slantar i hopp om att vinna en stor summa. Men tänk så ofta familjen blir lidande! Och vad händer om spelaren vinner? Eftersom han har fått pengarna så lätt, kanske han inte riktigt uppfattar deras värde. Han kanske inte heller har förmågan att hantera de pengar han just har vunnit. Är det inte troligt att hans rikedom kommer att försvinna lika snabbt som han har vunnit den? Å andra sidan, den rikedom som man samlar successivt – lite i taget genom hårt arbete – ökar stadigt och kan användas på ett bra sätt.

”Förväntan som fördröjs gör hjärtat sjukt”, säger Salomo, ”men det efterlängtade är ett livets träd, när det verkligen kommer.” (Ordspråken 13:12) Förväntningar som inte infrias kan lätt leda till besvikelser som gör hjärtat sjukt. Det här händer i det dagliga livet. Men det gäller inte de förväntningar som är fast grundade i Guds ord. Vi kan vara helt säkra på att de kommer att infrias. Även när det tycks dröja är det inte lika troligt att det leder till besvikelse.

Så till exempel vet vi att Guds nya värld är mycket nära. (2 Petrus 3:13) Med spänd förväntan och glädje ser vi fram emot uppfyllelsen av Guds löften. Vad händer om vi håller oss upptagna ”i Herrens verk”, uppmuntrar medtroende och bygger upp ett ännu närmare förhållande till Jehova medan vi väntar? I stället för att bli sjuka i hjärtat blir vi lyckliga. (1 Korinthierna 15:58; Hebréerna 10:24, 25; Jakob 4:8) När något man länge har längtat efter kommer, är det ett livets träd – något som verkligen är uppfriskande.

Guds lag – en livets källa

Något som belyser behovet av att lyda Gud är det som sägs i Ordspråken 13:13: ”Den som har föraktat ordet, av honom kommer man att ta en gäldenärs pant; men den som fruktar budet, han kommer att belönas.” Om en gäldenär föraktar ett löfte genom att inte betala tillbaka ett lån, förlorar han det han har satt som pant. På samma sätt skulle vi också kunna förlora någonting om vi inte lydde Guds bud. Vad skulle vi kunna förlora?

”Den vises lag är en livets källa till att vända en bort från dödens snaror.” (Ordspråken 13:14) Om vi skulle leva utan den allvise Gudens, Jehovas, lag, skulle vi inte få den vägledning som kan hjälpa oss att leva ett bättre och längre liv. Vilken oerhörd förlust det skulle vara! Vi är därför visa om vi noga ger akt på Guds ord och låter det påverka våra tankar, vårt tal och våra handlingar. (2 Korinthierna 10:5; Kolosserna 1:10)

[Bilder på sidan 23]

Att följa bibliska råd är ett utmärkt sätt att tukta sig själv

[Bilder på sidan 24, 25]

”Den rättfärdiges hjärta mediterar för att ge svar”

[Bilder på sidan 24, 25]

Vi blir lyckliga när vi håller oss upptagna ”i Herrens verk”