Frågor från läsekretsen

Vad betyder det att ha ”liv i sig själv”?

I Bibeln talas det om att Jesus Kristus har ”liv i sig själv” och att hans efterföljare skulle ha ”liv i ... [sig] själva”. (Johannes 5:26; 6:53) Men de här båda bibelställena har inte samma innebörd.

Jesus sade att ”alldeles som Fadern har liv i sig själv, så har han gett också åt Sonen att ha liv i sig själv”. Innan Jesus gjorde det här märkliga uttalandet sade han: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som hör mitt ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv. ... Den stund kommer, och den är här nu, när de döda skall höra Guds Sons röst och de som har lystrat skall leva.” Här syftade Jesus på den enastående kraft som Fadern hade gett honom – förmågan att ge människor en godkänd ställning inför Gud. Dessutom kan Jesus uppväcka dem som sover i döden och ge dem liv. Att Jesus har ”liv i sig själv” betyder att han har fått dessa förmågor. Alldeles som Fadern har också Sonen ”i sig själv ... livets gåva”. (Johannes 5:24–26, fotnot i NW, studieutgåvan) Hur är det då med hans efterföljare?

Ungefär ett år senare vände sig Jesus till sina åhörare och sade: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inget liv i er själva. Den som äter av mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall uppväcka honom på den sista dagen.” (Johannes 6:53, 54) Här sätter Jesus likhetstecken mellan att ha ”liv i er själva” och att få ”evigt liv”. Uttryck med samma grammatiska konstruktion som att ha ”liv i er själva” förekommer på andra ställen i de grekiska skrifterna. Två exempel är uttrycken ”ha salt i er” och ”på sig själva fick den fulla vedergällningen”. (Markus 9:50; Romarna 1:27) I de här båda exemplen betyder uttrycken inte förmåga att ge salt eller vedergällning åt andra. De anger i stället inre fullständighet eller fullhet. Uttrycket ”liv i er själva” som används i Johannes 6:53 betyder  därför helt enkelt att få träda in i livet i hela dess fullhet.

Med avseende på att hans efterföljare skulle ha liv i sig själva talade Jesus om sitt kött och blod. Längre fram, när Jesus instiftade Herrens kvällsmåltid, talade han återigen om sitt kött och blod och riktade sig då till sina efterföljare som skulle föras in i det nya förbundet och ta del av emblemen som bestod av osyrat bröd och vin. Betyder det att endast smorda kristna, som ingår i det nya förbundet med Jehova Gud, får ett sådant fullödigt liv? Nej, det gör det inte. De här två händelserna inträffade med ett års mellanrum. De som hörde Jesu ord i Johannes 6:53, 54 kände inte till något om ett årligt högtidlighållande med emblemen som representerade Kristi kött och blod.

Enligt Johannes, kapitel 6, jämför Jesus först sitt kött med manna genom att säga: ”Era förfäder åt mannat i vildmarken, och ändå dog de. Detta är det bröd som kommer ner från himlen, så att vemhelst må äta av det och inte dö. Jag är det levande brödet som har kommit ner från himlen; om någon äter av det brödet, skall han leva för evigt.” Jesu kött, tillsammans med hans blod, var bättre än bokstavligt manna. Hur då? I det avseendet att hans kött gavs för ”världens liv” och gjorde det möjligt att vinna evigt liv. * Uttalandet i Johannes 6:53 om att ha ”liv i er själva” gäller därför alla som får evigt liv – i himlen eller på jorden. (Johannes 6:48–51)

När får Kristi efterföljare liv i sig själva, eller träda in i livet i hela dess fullhet? För de smorda arvingarna till Riket sker detta vid deras uppståndelse till himmelskt liv som odödliga andevarelser. (1 Korinthierna 15:52, 53; 1 Johannes 3:2) Jesu ”andra får” kommer att träda in i livet i hela dess fullhet och få ett fullödigt liv efter slutet av hans tusenåriga regering. Vid den tiden kommer de att ha blivit prövade, befunna trogna och förklarade rättfärdiga för evigt liv i paradiset på jorden. (Johannes 10:16; Uppenbarelseboken 20:5, 7–10)

[Fotnoter]

[Bilder på sidan 31]

Alla sanna kristna kan ha ”liv i ... [sig] själva”