”Herre, lär oss hur man skall be”

”En av hans lärjungar [sade] till honom ... : ’Herre, lär oss hur man skall be.’” (LUKAS 11:1)

1. Varför bad en av Jesu lärjungar att Jesus skulle lära dem hur man skall be?

VID ett tillfälle år 32 v.t. iakttog en av lärjungarna Jesus medan han bad. Lärjungen kunde inte höra vad Jesus sade till sin Fader, för troligen bad Jesus tyst. Men när Jesus hade slutat be, sade lärjungen till honom: ”Herre, lär oss hur man skall be.” (Lukas 11:1) Varför kom han med denna önskan? Bön var en regelbunden del av judarnas liv och gudsdyrkan. I de hebreiska skrifterna finns många böner i Psalmerna och på andra ställen. Lärjungen bad alltså inte att få lära sig någonting som han inte kände till eller som han aldrig hade gjort. Han kände utan tvivel till de judiska religiösa ledarnas formalistiska böner. Men nu hade han sett Jesus be, och han tyckte förmodligen att det var stor skillnad mellan rabbinernas skenheliga sätt att be och det sätt som Jesus bad på. (Matteus 6:5–8)

2. a) Vad visar att Jesus inte menade att vi skulle upprepa mönsterbönen ord för ord? b) Varför är vi intresserade av hur man skall be?

² Ungefär 18 månader tidigare hade Jesus i sin bergspredikan gett sina lärjungar ett mönster för hur man skall be. (Matteus 6:9–13) Det är möjligt att just den här lärjungen inte var närvarande vid det tillfället, så Jesus upprepade vänligt de viktiga dragen i denna mönsterbön. Vi bör lägga märke till att han inte upprepade bönen ord för ord, och därigenom visade han att han inte hade formulerat en liturgisk bön som skulle upprepas mekaniskt. (Lukas 11:1–4) Precis som den här lärjungen, som vi inte känner namnet på, bör vi också vilja lära oss hur man skall be, så att vi dras närmare Jehova genom våra böner. Låt oss därför undersöka den fullständigare versionen av mönsterbönen som den återges av aposteln Matteus. Den består av sju önskemål, av vilka tre gäller Guds avsikter och fyra våra materiella och andliga behov. I den här artikeln skall vi begrunda de tre första av dessa vädjanden.

En kärleksfull Fader

3, 4. Vad är inbegripet i att vi tilltalar Jehova som ”vår Fader”?

³ Redan från början visade Jesus att våra böner bör återspegla ett nära men ändå respektfullt förhållande till Jehova. Han talade i första hand till nytta för de lärjungar som hade församlats intill honom på bergssluttningen och uppmanade dem att tilltala Jehova som ”vår Fader i himlarna”. (Matteus 6:9) En språkkännare menar att oavsett om Jesus talade en folklig form av hebreiska eller han talade arameiska är det ord för ”Fader” som han använde besläktat med ett uttryck som ett litet barn skulle använda för att ge uttryck åt tillgivenhet för sin far. Att vi tilltalar Jehova som ”vår Fader” tyder på ett varmt och förtroligt förhållande.

 ⁴ Genom att säga ”vår Fader” erkänner vi också att vi ingår i en stor familj av män och kvinnor som erkänner Jehova som Livgivaren. (Jesaja 64:8; Apostlagärningarna 17:24, 28) Av anden pånyttfödda kristna är adopterade som ”Guds söner”, och till honom kan de ”ropa: ’Abba, Fader!’” (Romarna 8:14, 15) Miljoner har blivit lojala följeslagare till dem. Dessa har överlämnat sitt liv åt Jehova och visat sitt överlämnande genom dop i vatten. Alla dessa ”andra får” kan också närma sig Jehova i Jesu namn och kalla honom ”vår Fader”. (Johannes 10:16; 14:6) Vi kan regelbundet vända oss till vår himmelske Fader i bön för att lovprisa honom, tacka honom för all hans godhet mot oss och lasta våra bördor på honom i full förtröstan på att han bryr sig om oss. (Filipperna 4:6, 7; 1 Petrus 5:6, 7)

Kärlek till Jehovas namn

5. Vad är den inledande vädjan i mönsterbönen, och varför är den passande?

⁵ Den inledande vädjan sätter genast det främsta först. Den lyder: ”Må ditt namn bli helgat.” (Matteus 6:9) Ja, helgandet av Jehovas namn bör vara av främsta intresse för oss, eftersom vi älskar honom och hatar att se all den smädelse som har hopats över hans namn. Satans uppror och att han fick det första människoparet att inte lyda Jehova Gud innebar att Guds namn blev förtalat genom att hans sätt att utöva sin universella suveränitet blev ifrågasatt. (1 Moseboken 3:1–6) Dessutom har Jehovas namn genom århundradena smädats genom skamliga handlingar och läror från deras sida som påstått att de representerar honom.

6. Vad kommer vi inte att göra, om vi ber om att Jehovas namn skall bli helgat?

⁶ Vår bön om att Jehovas namn skall bli helgat visar var vi står i stridsfrågan om den universella suveräniteten – att vi helt och fullt stöder Jehovas rätt att styra universum. Jehova vill att universum skall vara bebott av förnuftsbegåvade skapelser som villigt och med glädje underordnar sig hans rättmätiga suveränitet därför att de älskar honom och älskar allt det som hans namn representerar. (1 Krönikeboken 29:10–13; Psalm 8:1; 148:13) Vår kärlek till Jehovas namn kommer att hjälpa oss att avhålla oss från att göra någonting som kan dra smälek över detta heliga namn. (Hesekiel 36:20, 21; Romarna 2:21–24) Eftersom universums och dess invånares frid beror på att Jehovas namn blir helgat och att man i kärlek underordnar sig hans suveränitet, är vår bön ”må ditt namn bli helgat” ett uttryck för att vi litar på att Jehovas avsikter kommer att fullgöras till lovprisning för honom. (Hesekiel 38:23)

Det kungarike som vi ber om

7, 8. a) Vad är det kungarike som Jesus lärde oss att be om? b) Vad lär vi oss om detta kungarike i Daniels bok och Uppenbarelseboken?

⁷ Den andra vädjan i mönsterbönen lyder:  ”Må ditt kungarike komma.” (Matteus 6:10) Detta önskemål är nära förbundet med det närmast föregående. Jehovas redskap för att helga sitt heliga namn är det messianska kungariket, hans himmelska regering, och i detta rike är hans Son, Jesus Kristus, den lagligen förordnade kungen. (Psalm 2:1–9) Profetian i Daniels bok beskriver det messianska kungariket som ”en sten” som brutits loss ur ett ”berg”. (Daniel 2:34, 35, 44, 45) Berget representerar Jehovas universella suveränitet, och därför är Guds kungarike, som representeras av stenen, ett nytt uttryck för Jehovas universella suveränitet. I profetian blir stenen i sin tur ”ett stort berg” som uppfyller ”hela jorden”, och det visar att det messianska kungariket skall representera Guds suveränitet genom att styra över jorden.

⁸ Tillsammans med Kristus i hans kungarikes regering finner vi 144 000 andra, som ”köptes från människorna” för att härska tillsammans med honom som kungar och präster. (Uppenbarelseboken 5:9, 10; 14:1–4; 20:6) Daniel omtalar dem som ”den Allrahögstes heliga”, och det sägs att de tillsammans med Kristus, sitt huvud, tar emot ”kungariket och herraväldet och storheten hos kungarikena under hela himlen. ... Deras kungarike är ett till obestämd tid bestående kungarike, och alla herravälden kommer att tjäna och lyda just dem.” (Daniel 7:13, 14, 18, 27) Detta är den himmelska regering som Kristus lärde sina efterföljare att be om.

Varför skall vi fortfarande be om att Guds kungarike skall komma?

9. Varför är det passande att vi ber om att Guds kungarike skall komma?

⁹ I sin mönsterbön lärde Kristus oss att be om att Guds kungarike skall komma. Uppfyllelsen av bibliska profetior visar att det messianska kungariket upprättades i himlen 1914. * Är det då fortfarande passande att vi ber om att detta kungarike skall ”komma”? Ja visst. I Daniels profetia visas det ju att det messianska kungariket, framställt symboliskt i form av en sten, är på kollisionskurs med jordiska politiska regeringar, vilka är framställda i form av en kolossal bildstod. Det återstår ännu för stenen att komma emot bildstoden och ge den ett dråpslag som pulvriserar den. I Daniels profetia heter det: ”Kungariket självt kommer inte att överlåtas till något annat folk. Det kommer att krossa och göra slut på alla dessa kungariken, och självt kommer det att bestå till obestämda tider.” (Daniel 2:44)

10. Varför längtar vi efter att Guds kungarike skall komma?

¹⁰ Vi längtar efter att få se Guds kungarike ingripa mot Satans onda tingens ordning, eftersom det kommer att betyda att Jehovas heliga namn blir helgat och att alla motståndare till Guds suveränitet röjs ur vägen. Vi ber innerligt: ”Må ditt kungarike komma”, och med aposteln Johannes säger vi:  ”Amen! Kom, Herre Jesus.” (Uppenbarelseboken 22:20) Ja, må Jesus komma för att helga Jehovas namn och hävda hans suveränitet, så att psalmistens ord kan bli verklighet: ”För att man må inse att du, vars namn är Jehova, du ensam är den Högste över hela jorden.” (Psalm 83:18)

”Må din vilja ske”

11, 12. a) Vad begär vi när vi ber om att Guds vilja skall ”ske, såsom i himlen så också på jorden”? b) Vad mer visar vår bön om att Jehovas vilja skall ske?

¹¹ Jesus lärde därnäst sina lärjungar att be: ”Må din vilja ske, såsom i himlen så också på jorden.” (Matteus 6:10) Universum kom till på grund av Jehovas vilja. Mäktiga himmelska skapelser ropar: ”Du är värdig, Jehova, ja vår Gud, att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat alla ting, och på grund av din vilja var de till och blev de skapade.” (Uppenbarelseboken 4:11) Jehova har en avsikt med ”det som är i himlarna och det som är på jorden”. (Efesierna 1:8–10) Genom att be om att Guds vilja skall ske ber vi faktiskt att Jehova skall genomföra det som är hans avsikt. Dessutom visar vi på så vis att vi längtar efter att se Guds vilja bli utförd i hela universum.

¹² Genom denna bön visar vi också vår villighet att forma vårt liv efter Jehovas vilja. Jesus sade: ”Min mat är att jag skall göra hans vilja som har sänt mig och fullborda hans verk.” (Johannes 4:34) Likt Jesus finner vi som överlämnade kristna glädje i att göra Guds vilja. Vår kärlek till Jehova och till hans Son får oss att ”inte mer ... leva för människors lustar, utan för Guds vilja”. (1 Petrus 4:1, 2; 2 Korinthierna 5:14, 15) Vi strävar efter att undvika att göra sådant som vi vet är i strid med Jehovas vilja. (1 Thessalonikerna 4:3–5) Genom att köpa upp tid till att läsa och studera Bibeln fortsätter vi ”att uppfatta vad Jehovas vilja är”, och det inbegriper att vi tar del i att predika ”dessa goda nyheter om kungariket”. (Efesierna 5:15–17; Matteus 24:14)

Jehovas vilja i himlen

13. Hur blev Guds vilja fullgjord långt före Satans uppror?

¹³ Jehovas vilja genomfördes i himlen långt innan en av hans andesöner gjorde uppror och blev Satan. Ordspråksboken framställer Guds förstfödde Son som den personifierade visheten. Den visar att Guds enfödde Son under omätliga tidrymder ”gladdes inför honom hela tiden”, lycklig över att göra sin Faders vilja. Slutligen blev han Jehovas ”mästerlige arbetare” i skapandet av allting ”i himlarna och på jorden, de synliga tingen och de osynliga”. (Ordspråken 8:22–31; Kolosserna 1:15–17) Jehova använde Jesus som sitt Ord, sin talesman. (Johannes 1:1–3)

14. Vad kan vi av Psalm 103 lära oss om hur änglarna fullgör Jehovas vilja i himlen?

¹⁴ Psalmisten visar att Jehovas suveränitet står över allt och att härarna av änglar lyssnar till hans ord av undervisning och till hans befallningar. Vi läser: ”Jehova själv har fast grundat sin tron i själva himlarna; och över allting har hans egen kungamakt utövat herravälde. Välsigna Jehova, o ni hans änglar, väldiga i kraft, som fullgör hans ord, i det ni lyssnar till hans ords röst. Välsigna Jehova, alla ni hans härar, ni hans tjänare, som gör hans vilja. Välsigna Jehova, alla ni hans verk, på alla hans herraväldes [eller: ”suveränitets”, fotnot i NW, studieutgåvan] platser.” (Psalm 103:19–22)

15. Hur påverkades fullgörandet av Guds vilja i himlen av att Jesus blev kung i Guds rike?

¹⁵ Efter sitt uppror hade Satan fortfarande tillträde till himlen, enligt vad som visas i Jobs bok. (Job 1:6–12; 2:1–7) Men i Uppenbarelseboken finns en profetia om att den tid skulle komma då Satan och hans demoner skulle drivas ut ur himlen. Denna tid kom uppenbarligen kort efter det att Jesus Kristus blivit kung i Guds rike 1914. Sedan dess finns  det inte längre någon plats i himlen för dessa upprorsmakare. De har fått sin rörelsefrihet begränsad till jordens närhet. (Uppenbarelseboken 12:7–12) Nu hörs inte längre någon tvistande röst i himlen, utan bara röster förenade i hyllning till ”Lammet”, Kristus Jesus, och i undergiven lovprisning av Jehova. (Uppenbarelseboken 4:9–11) Jehovas vilja blir verkligen genomförd i himlen.

Jehovas vilja för jorden

16. Hur motbevisar mönsterbönen kristenhetens lära om människans hopp?

¹⁶ Kristenhetens kyrkosamfund utelämnar jorden från Guds avsikter genom att påstå att alla goda människor kommer till himlen. Men Jesus lärde oss att be: ”Må ditt kungarike komma. Må din vilja ske, såsom i himlen så också på jorden.” (Matteus 6:10) Kan man ens i sin vildaste fantasi säga att Jehovas vilja blir genomförd i vår tid på en jord som är plågad av våld, orättvisa, sjukdom och död? Absolut inte! Därför bör vi uppriktigt be om att Guds vilja skall ske på jorden i överensstämmelse med det löfte som aposteln Petrus tecknade ner: ”Det finns nya himlar [det messianska kungarikets styre under Kristus] och en ny jord [ett rättfärdigt mänskligt samhälle] som vi väntar på enligt hans löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo.” (2 Petrus 3:13)

17. Vad är Jehovas avsikt med jorden?

¹⁷ Jehova hade en avsikt med att skapa jorden. Han inspirerade profeten Jesaja att skriva: ”Detta är vad Jehova har sagt, himlarnas Skapare, Han, den sanne Guden, jordens Formare och den som har gjort den, Han, den som fast grundade den, som inte skapade den rätt och slätt för ingenting, som formade den, ja till att bebos: ’Jag är Jehova, och det finns ingen annan.’” (Jesaja 45:18) Gud satte det första människoparet i en paradisisk trädgård och gav dem anvisningen: ”Var fruktsamma och bli många och uppfyll jorden och lägg den under er.” (1 Moseboken 1:27, 28; 2:15) Det är mycket tydligt att Skaparens avsikt är att jorden skall vara bebodd av ett fullkomligt släkte av rättfärdiga människor som med glädje underordnar sig Jehovas suveränitet och lever för evigt i det paradis som Kristus utlovade. (Psalm 37:11, 29; Lukas 23:43)

18, 19. a) Vad måste göras innan Guds vilja sker helt och fullt på jorden? b) Vilka andra delar av Jesu mönsterbön skall vi behandla i följande artikel?

¹⁸ Jehovas vilja beträffande jorden kan aldrig bli fullt genomförd så länge jorden är befolkad av män och kvinnor som trotsar hans suveränitet. Gud kommer att använda mäktiga andestyrkor under Kristi ledarskap och ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”. Satans hela onda tingens ordning med dess falska religion, korrumperade politik, giriga och oärliga kommersialism och destruktiva militärmakt skall utplånas för evigt. (Uppenbarelseboken 11:18; 18:21; 19:1, 2, 11–18) Jehovas suveränitet kommer att bli hävdad och hans namn helgat. Allt detta ber vi om när vi säger: ”Vår Fader i himlarna, må ditt namn bli helgat. Må ditt kungarike komma. Må din vilja ske, såsom i himlen så också på jorden.” (Matteus 6:9, 10)

¹⁹ Men i sin mönsterbön visade Jesus att vi också kan be om personliga angelägenheter. De här delarna av hans undervisning om bön skall vi behandla i följande artikel.

[Fotnoter]

Repetitionsfrågor

• Varför är det passande att vi tilltalar Jehova som ”vår Fader”?

• Varför är det av största vikt att vi ber om att Jehovas namn skall helgas?

• Varför ber vi om att Guds kungarike skall komma?

• Vad menar vi när vi ber om att Guds vilja skall ske på jorden som i himlen?

[Frågor]

[Bild på sidan 9]

Jesu böner skilde sig mycket från fariséernas skenheliga böner

[Bild på sidan 10]

De kristna ber om att Guds kungarike skall komma, hans namn skall helgas och hans vilja skall ske