Sann kristendom blomstrar

JESU KRISTI tjänst under det första århundradet gjorde ett outplånligt intryck. Hans budskap var uppfriskande, upplysande och inspirerande på ett sätt som fick människor att häpna. Många av dem som lyssnade till honom blev djupt berörda av det han sade. (Matteus 7:28, 29)

Jesus vägrade modigt att bli indragen i dåtidens förtryckande kyrkliga och politiska system, men var tillgänglig för människor i allmänhet. (Matteus 11:25–30) Han erkände öppet att onda andar har stort inflytande på jorden och gav prov på sin gudagivna makt över dem. (Matteus 4:2–11, 24; Johannes 14:30) Jesus visade skickligt det grundläggande sambandet mellan lidande och synd, och framhöll kärleksfullt att Guds rike skulle ge varaktig befrielse. (Markus 2:1–12; Lukas 11:2, 17–23) Och för all framtid skingrade han det mörker som så länge hade dolt hans Faders sanna personlighet och uppenbarade Guds namn för alla dem som ville ha ett nära förhållande till Gud. (Johannes 17:6, 26)

Det är därför inte förvånande att Jesu lärjungar, trots svår religiös och politisk förföljelse, så snabbt spred hans dynamiska budskap. På bara omkring trettio år hade blomstrande kristna församlingar bildats i Afrika, Asien och Europa. (Kolosserna 1:23) De enkla sanningar som Jesus hade undervisat om lyste upp ödmjuka, uppriktiga människors hjärtan i hela det romerska riket. (Efesierna 1:17, 18)

Men hur skulle alla dessa nya lärjungar från så olika ekonomiska, kulturella, språkliga och religiösa förhållanden kunna bli verkligt enade i ”en enda tro”, som aposteln Paulus sade? (Efesierna 4:5) Vad skulle få dem att ”tala överensstämmande”, så att de inte blev söndrade? (1 Korinthierna 1:10) Eftersom vi ser hur oeniga de till bekännelsen kristna är i dag, gör vi väl i att ta reda på vad Jesus själv sade om detta.

Grunden för kristen enhet

När Jesus stod anklagad inför Pontius Pilatus, förklarade han vad grunden för kristen enhet är. Han sade: ”Till detta har jag fötts, och till detta har jag kommit i världen: att jag skulle vittna om sanningen. Var och en som är på sanningens sida, han lyssnar till min röst.” (Johannes 18:37) Att Kristi sanna lärjungar godtar det som Jesus förkunnade och allt det övriga i Guds inspirerade ord, Bibeln,  bidrar alltså i hög grad till deras enhet. (1 Korinthierna 4:6; 2 Timoteus 3:16, 17)

Naturligtvis ställde Jesu lärjungar uppriktigt frågor och hade skilda uppfattningar ibland. Vad skulle vägleda dem? Jesus förklarade: ”När denne kommer, sanningens ande, skall han vägleda er in i hela sanningen, för han skall inte tala av egen ingivelse, utan vad han hör skall han tala, och han skall ge till känna de kommande tingen för er.” (Johannes 16:12, 13) Guds heliga ande skulle alltså göra det möjligt för Jesu lärjungar att förstå sanningen allteftersom Gud uppenbarade den. Dessutom skulle den heliga anden frambringa sådan frukt som kärlek, glädje och frid, som i sin tur skulle hjälpa dem att vara eniga. (Apostlagärningarna 15:28; Galaterna 5:22, 23)

Jesus lämnade inget utrymme för oenighet eller splittring bland sina lärjungar. Han tillät dem inte heller att omtolka Guds sanningar för att anpassa dem till människors kulturella eller religiösa traditioner. I stället bad han innerligt under deras sista kväll tillsammans: ”Jag framställer en begäran, inte bara beträffande dessa, utan också beträffande dem som sätter tro till mig genom deras ord; för att de alla må vara ett, alldeles som du, Fader, är i gemenskap med mig och jag är i gemenskap med dig, att de också må vara i gemenskap med oss, för att världen må tro att du har sänt ut mig.” (Johannes 17:20, 21) Sann enhet i ande och sanning skulle alltså vara ett utmärkande drag hos Kristi lärjungar från början ända fram till vår tid. (Johannes 4:23, 24) Men trots det är dagens kyrkor inte eniga, utan söndrade. Varför är det så?

Varför kyrkorna är söndrade

Den enkla förklaringen till att det finns så många olika trossatser och sedvänjor bland de till bekännelsen kristna i dag är att de inte har tillämpat det Jesus lärde. En skribent säger: ”Precis som i forna tider verkar nutida kristna plocka de bitar ur Bibeln som passar dem – och inte bry sig om det som inte passar ihop med deras egna religiösa traditioner.” Det var precis det här som Jesus och hans lärjungar förutsade skulle hända.

Aposteln Paulus, till exempel, skrev till sin medarbetare Timoteus: ”Det skall komma en tidsperiod, då de inte skall fördra den sunda läran, utan i enlighet med sina egna begär skall de samla åt sig en hop lärare för att få sina öron kittlade; och de skall vända sina öron bort från sanningen och vända sig till osanna historier.” Skulle alla kristna bli vilseledda? Nej. Paulus fortsatte: ”Men du, bevara din besinning i allting, lid ont, utför en evangelieförkunnares verk, fullgör helt din tjänst.” (2 Timoteus 4:3–5; Lukas 21:8; Apostlagärningarna 20:29, 30; 2 Petrus 2:1–3) Timoteus och andra trogna kristna levde i enlighet med det här inspirerade rådet.

Sanna kristna fortfarande eniga

Precis som Timoteus bevarar sanna kristna i våra dagar sin besinning genom att avvisa människors tankegångar och endast godta Bibeln som grund för sin tro. (Kolosserna 2:8; 1 Johannes 4:1) Jehovas vittnen efterliknar de kristna under det första århundradet och förkunnar nu i över 230 länder. På så sätt kan de sprida de goda nyheterna om Guds rike som Jesus talade om till människor över hela jorden. Här följer fyra viktiga faktorer som gör att de enigt kan följa Jesu exempel och leva som sanna kristna oavsett var de bor.

De grundar sina uppfattningar på Guds ord. (Johannes 17:17) En präst i Belgien skrev om Jehovas vittnen: ”Deras villighet att lyssna till Guds ord och deras mod att vittna om det är något vi kan lära av dem.”

De ser Guds rike som den verkliga lösningen på de globala problemen. (Lukas 8:1) I Barranquilla i Colombia talade ett Jehovas  vittne med Antonio, som var starkt engagerad i en politisk rörelse. Vittnet ställde sig varken på hans sida eller propagerade för någon annan politisk ideologi. I stället erbjöd han sig att kostnadsfritt studera Bibeln med Antonio och hans systrar. Snart insåg Antonio att Guds rike är det enda verkliga hoppet för fattiga människor i Colombia och i den övriga världen.

De ärar Guds namn. (Matteus 6:9) När Jehovas vittnen första gången träffade Maria, en uppriktig katolik i Australien, visade de henne Guds namn i Bibeln. Hur reagerade hon? ”När jag såg Guds namn i Bibeln började jag gråta. Att jag kunde känna till Guds namn och använda det gjorde mig verkligen rörd.” Maria fortsatte att studera Bibeln, och för första gången i sitt liv lärde hon känna Jehova och kunde bygga upp ett bestående förhållande till honom.

De är förenade genom kärlek. (Johannes 13:34, 35) En ledarskribent i den kanadensiska tidskriften The Ladysmith-Chemainus Chronicle skrev: ”Oavsett om man är troende eller inte, måste man helt enkelt berömma de 4 500 Jehovas vittnen som har arbetat dygnet runt i en och en halv vecka för att bygga en 2 300 kvadratmeter stor sammankomsthall i Cassidy. ... Att göra det villigt utan att gräla eller bli osams, eller för att få ut något av det är ett tecken på sann kristendom.”

Tänk på vad det här visar. Medan kristenhetens teologer, missionärer och kyrkobesökare fortsätter att kämpa med växande motsättningar inom kyrkorna, fortsätter den sanna kristendomen att breda ut sig världen över. Ja, de sanna kristna fullgör verkligen uppdraget att predika och undervisa i Guds ord. (Matteus 24:14; 28:19, 20) Om du är bland dem som ”suckar och stönar” över allt avskyvärt som händer och oroar dig över söndringen inom kristenheten, inbjuder vi dig att förena dig med Jehovas vittnen i enad tillbedjan av den ende sanne Guden, Jehova. (Hesekiel 9:4; Jesaja 2:2–4)