Välsignade är de som ger ära åt Gud

”De skall böja sig ner inför dig, Jehova, och ge ära åt ditt namn.” (PSALM 86:9)

1. Varför kan vi ge ära åt Gud på ett sätt som överträffar vad den livlösa skapelsen kan göra?

JEHOVA är värd att bli lovprisad av hela sin skapelse. Hans livlösa skapelse ärar honom i tysthet, men vi människor har förmåga att resonera, förstå, uppskatta och tillbe. Det är därför till oss som psalmisten säger: ”Jubla i triumf till Gud, hela jorden. Spela och sjung till ära för hans namns härlighet. Gör hans lovprisning härlig.” (Psalm 66:1, 2)

2. Vilka har svarat på uppmaningen att ge ära åt Guds namn, och varför?

² De flesta människor vägrar att erkänna Gud eller ge ära åt honom. Men i 235 länder och områden finns det över sex miljoner Jehovas vittnen som visar att de ser Guds ”osynliga egenskaper” genom det som han har gjort och att de har hört skapelsens tysta vittnesbörd. (Romarna 1:20; Psalm 19:2, 3) Genom att studera Bibeln har de också kommit att känna och älska Jehova. I Psalm 86:9, 10 förutsades det: ”Alla de nationer som du har gjort skall komma, och de skall böja sig ner inför dig, Jehova, och ge ära åt ditt namn. Ty du är stor och gör under, du är Gud, du ensam.”

3. Hur ägnar den ”stora skaran” Gud ”helig tjänst dag och natt”?

³ I Uppenbarelseboken 7:9, 15 beskrivs på liknande sätt ”en stor skara” tillbedjare som ”ägnar ... [Gud] helig tjänst dag och natt i hans tempel”. Gud kräver inte bokstavligen att hans tjänare skall lovprisa honom utan uppehåll, men de som tillber honom utgör en världsomfattande organisation. Så när det är natt i en del länder, är Guds tjänare på andra sidan jorden fullt upptagna med att vittna. På så sätt kan det sägas att solen aldrig går ner över dem som ger ära åt Jehova. Snart kommer ”allt som andas” att höja sina röster i lovprisning av Jehova. (Psalm 150:6) Men vad kan var och en av oss göra för att ge ära åt Gud fram till dess? Vilka utmaningar kan vi ställas inför? Och vilka  välsignelser väntar dem som ger ära åt Gud? Låt oss, för att få svar på dessa frågor, undersöka Bibelns berättelse om Gads stam i Israel.

En forntida utmaning

4. Vilken utmaning ställdes Gads stam inför?

⁴ Innan medlemmarna av Gads stam i Israel gick in i det utlovade landet, bad de att få bosätta sig i ett område öster om Jordan där det fanns gott om bete. (4 Moseboken 32:1–5) Det skulle medföra stora utmaningar att bo där. Stammarna väster om Jordan kunde få skydd av Jordandalen – ett naturligt hinder mot militära angrepp. (Josua 3:13–17) Men beträffande områdena öster om Jordan sägs det i boken The Historical Geography of the Holy Land, av George Adam Smith: ”[Områdena] på den stora arabiska platån är vidsträckta och platta, nästan utan några hinder. Därför har de i alla tider invaderats av de hungriga nomaderna, som kommer dit varje år i stora grupper för betets skull.”

5. Hur uppmuntrade Jakob Gads avkomlingar att handla när de blev angripna?

⁵ Hur skulle Gads stam klara av sådana ständiga svårigheter? Flera hundra år tidigare hade deras förfader Jakob i sin profetia på dödsbädden förutsagt: ”Gad, honom skall en rövarskara överfalla, men han skall överfalla den yttersta eftertruppen.” (1 Moseboken 49:19) Vid en första anblick kan de här orden förefalla dystra. Men i själva verket var de en uppmaning till gaditerna om att gå till motangrepp. Jakob försäkrade dem om att om de gjorde det, skulle angriparna tvingas till en förödmjukande reträtt där gaditerna förföljde deras yttersta eftertrupp.

Utmaningar för vår tillbedjan i dag

6, 7. Hur är situationen för de kristna i våra dagar lik den som Gads stam befann sig i?

⁶ Precis som Gads stam utsätts de kristna i våra dagar för problem och svårigheter som orsakas av Satans värld, och inget mirakulöst skydd befriar oss från att behöva kämpa mot dem. (Job 1:10–12) Många av oss måste ta itu med den press det innebär att gå i skolan, förtjäna sitt uppehälle eller fostra barn. Vi får inte heller förbise de personliga problem vi kan ha. Somliga måste uthärda ”en törntagg i köttet” i form av ett allvarligt handikapp eller krämpor av något slag. (2 Korinthierna 12:7–10) Andra kämpar med mindervärdeskänslor. ”De olyckliga dagarna” som kommer med hög ålder kan hindra äldre kristna från att tjäna Jehova med den energi som de en gång hade. (Predikaren 12:1)

⁷ Aposteln Paulus påminner oss också om att ”vi har ... en kamp ... mot de onda  andemakterna i de himmelska regionerna”. (Efesierna 6:12) Vi utsätts ständigt för ”världens ande”, den anda av upproriskhet och moraliskt fördärv som Satan och hans demoner uppmuntrar till. (1 Korinthierna 2:12; Efesierna 2:2, 3) Precis som den gudfruktige Lot plågas vi av den omoraliskhet som människor i vår omgivning gör sig skyldiga till och talar om. (2 Petrus 2:7) Vi blir också föremål för direkta angrepp från Satan. Han för krig mot kvarlevan av de smorda, ”som håller Guds bud och har arbetet att vittna om Jesus”. (Uppenbarelseboken 12:17) Jesu ”andra får” utsätts också för Satans angrepp i form av förbud och förföljelse. (Johannes 10:16)

Ge upp eller gå till motangrepp?

8. Hur bör vi reagera på Satans angrepp, och varför?

⁸ Hur skall vi reagera på Satans angrepp? I likhet med den forntida Gads stam måste vi vara andligt starka och gå till motangrepp, allt enligt Guds anvisningar. Sorgligt nog har somliga börjat ge upp på grund av påfrestningarna i livet och försummat sina andliga förpliktelser. (Matteus 13:20–22) Ett Jehovas vittne sade så här om anledningen till att mötesnärvaron i hans församling var låg: ”Bröderna håller helt enkelt på att bli trötta. De är helt slutkörda.” Det är sant att det finns mycket i vår tid som gör människor trötta. Därför är det lätt att betrakta tillbedjan av Gud som ytterligare en börda, en tröttsam förpliktelse. Men är det en sund – eller riktig – syn på saken?

9. Hur får vi ny styrka av att ta på oss Kristi ok?

⁹ Tänk på vad Jesus sade till människorna på sin tid, människor som också var nertyngda av livets bekymmer: ”Kom till mig, alla ni som arbetar hårt och är tyngda av bördor, så skall jag ge er ny styrka.” Menade Jesus att vi skulle få ny styrka genom att minska ner på tjänsten för Gud? Tvärtom, för han sade: ”Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild till sinnes och ödmjuk i hjärtat, så skall ni finna ny styrka för er själ.” Ett ok är en anordning av trä eller metall som gör att en människa eller ett djur kan bära en tung börda. Men varför skulle någon vilja ta på sig ett sådant ok? Är vi inte redan ”tyngda av bördor”? Jo, men den grekiska texten kan också återges: ”Kom in (Ställ er) under mitt ok tillsammans med mig.” Tänk bara: Jesus erbjuder sig att hjälpa oss att bära våra bördor! Vi behöver inte göra det i vår egen kraft. (Matteus 9:36; 11:28, 29, fotnoten; 2 Korinthierna 4:7)

10. Vilka resultat får våra ansträngningar att ge ära åt Gud?

¹⁰ När vi tar på oss lärjungaskapets ok strider vi mot Satan. ”Stå emot Djävulen, så skall han fly från er”, är det löfte vi får i Jakob 4:7. Det är inte lätt att göra det. Det innebär stor ansträngning att tjäna Gud. (Lukas 13:24) Men i Bibeln ges följande löfte i Psalm 126:5: ”De som sår med tårar skall skörda med högt fröjderop.” Nej, vi tillber inte en otacksam Gud. ”Han belönar dem som uppriktigt söker honom”, och han välsignar dem som ger ära åt honom. (Hebréerna 11:6)

Vi ger ära åt Gud som förkunnare av hans kungarike

11. Hur är förkunnartjänsten ett försvar mot Satans angrepp?

¹¹ Jesus gav den här befallningen: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna.” Förkunnararbetet är det främsta sättet att frambära ”ett lovprisningens offer” till Gud. (Matteus 28:19; Hebréerna 13:15) När vi har som ”skor på ... [våra] fötter den utrustning som hör fridens goda nyheter till”, så är det en absolut nödvändig del av vår ”fullständiga vapenrustning” – vårt försvar mot Satans angrepp. (Efesierna 6:11–15) När vi lovprisar Gud i förkunnartjänsten ger vi på ett utmärkt sätt näring åt vår tro. (2 Korinthierna 4:13) Det hjälper oss att inte tänka negativa tankar. (Filipperna 4:8) När vi tar del i tjänsten på fältet kan vi glädja oss åt uppbyggande samvaro med medtillbedjare.

12, 13. Hur kan regelbundet deltagande i tjänsten på fältet vara till nytta för familjer? Belys saken.

 ¹² Arbetet med att förkunna kan också göras till ett uppbyggande familjeprojekt. Ungdomar måste naturligtvis få möjlighet att koppla av. Men den tid som familjen använder i tjänsten på fältet behöver inte kännas som en börda. Föräldrarna kan göra tjänsten mer givande genom att öva barnen, så att de kan ta del i den på ett meningsfullt sätt. Visst tycker ungdomar om att göra sådant som de är bra på. Om föräldrarna är balanserade och inte pressar ungdomarna utöver deras förmåga, kan de hjälpa dem att finna glädje i förkunnartjänsten. (1 Moseboken 33:13, 14)

¹³ I en familj som lovprisar Gud tillsammans stärks också känslan av samhörighet. Så var det för en syster som hade övergetts av sin icke troende man och lämnats ensam med fem barn. Hon blev därför tvungen att börja arbeta för att kunna försörja sina barn. Blev det här så tungt för henne att hon inte brydde sig om sina barns andliga behov? Hon säger: ”Jag studerade flitigt Bibeln och bibliska publikationer och försökte tillämpa det jag läste. Jag tog regelbundet med mig barnen till mötena och i tjänsten från dörr till dörr. Vad blev resultatet av mina ansträngningar? Alla fem barnen är döpta.” En full andel i förkunnartjänsten kan på liknande sätt vara en hjälp i dina ansträngningar att fostra dina barn ”i Jehovas tuktan och allvarliga förmaning”. (Efesierna 6:4)

14. a) Hur kan ungdomar ge ära åt Gud i skolan? b) Vad kan hjälpa ungdomar att inte skämmas för ”de goda nyheterna”?

¹⁴ Ungdomar, ger ni ära åt Gud genom att vittna i skolan, om ni bor i ett land där lagen tillåter det, eller låter ni människofruktan hålla er tillbaka? (Ordspråksboken 29:25) Ett vittne i Puerto Rico som är 13 år skriver: ”Jag har aldrig skämts för att förkunna i skolan, för jag vet att det här är sanningen. Jag räcker alltid upp handen på lektionerna och talar om vad jag har lärt mig från Bibeln. När jag har en håltimme, går jag till skolbiblioteket och läser boken Ungdomar frågar.” * Har Jehova välsignat hennes ansträngningar? Hon säger: ”Ibland får jag frågor från mina klasskamrater, och det händer till och med att de ber om att få ett exemplar av boken.” Om du har hållit dig tillbaka i det här avseendet, behöver du förmodligen ta reda på vad som är ”Guds goda och välbehagliga och fullkomliga vilja” genom att vara noga med ditt personliga studium. (Romarna 12:2) När du är övertygad om att det du har fått lära dig är sanningen, kommer du aldrig att skämmas för ”de goda nyheterna”. (Romarna 1:16)

En öppen dörr som leder till verksamhet

15, 16. Vilken ”stor dörr som leder till verksamhet” har somliga kristna gått in genom, och vilka välsignelser har de fått?

¹⁵ Aposteln Paulus skrev att ”en stor dörr som leder till verksamhet” hade öppnats för honom. (1 Korinthierna 16:9) Tillåter dina omständigheter att du går in genom en dörr som leder till ytterligare verksamhet? Pionjärtjänst eller hjälppionjärtjänst, till exempel, innebär att man använder 70 eller 50 timmar i månaden åt förkunnararbetet. Pionjärerna är naturligtvis uppskattade av sina medkristna för sin trogna tjänst. Men det faktum att de  använder mer tid i förkunnartjänsten gör inte att de känner sig överlägsna sina bröder och systrar. De försöker i stället ha den inställning som Jesus uppmuntrade till: ”Vi är odugliga slavar. Vad vi har gjort är bara vad vi borde göra.” (Lukas 17:10)

¹⁶ Det krävs självdisciplin, personlig organisation och villighet att göra uppoffringar för att vara pionjär. Men välsignelserna uppväger detta mer än väl. ”Det känns verkligen bra att kunna använda Bibeln på rätt sätt”, säger en ung pionjär som heter Tamika. ”När man är pionjär använder man Bibeln väldigt mycket. När jag nu går från dörr till dörr kan jag tänka ut bibelställen som passar för var och en av dem jag besöker.” (2 Timoteus 2:15) Så här säger en pionjär som heter Mica: ”En annan enastående välsignelse är att se hur sanningen påverkar människors liv.” En ung man som heter Matthew talar på liknande sätt om glädjen att ”se någon komma med i sanningen. Ingen annan glädje går upp mot den.”

17. Hur övervann en kristen sin negativa inställning till att börja i pionjärtjänsten?

¹⁷ Skulle du kunna tänka dig att gå in genom den dörr som leder till pionjärtjänst? Du kanske skulle vilja göra det men känner dig otillräcklig. ”Jag var negativ till att börja i pionjärtjänsten”, erkänner en ung syster som heter Kenyatte. ”Jag tyckte inte att jag räckte till. Jag visste inte hur jag skulle förbereda inledningar eller samtala med hjälp av Bibeln.” Men de äldste ordnade så att en mogen pionjärsyster samarbetade med henne. ”Det var roligt att arbeta tillsammans med henne”, säger Kenyatte. ”Det gjorde att jag ville bli pionjär.” Med lite uppmuntran och övning kanske du också vill bli pionjär.

18. Vilka välsignelser kan de som börjar i missionärstjänsten få?

¹⁸ Pionjärtjänsten kan också öppna dörren till andra former av heltidstjänst. Somliga gifta par kan till exempel kvalificera sig för utbildning till missionärstjänst och sändas ut för att predika i ett främmande land. Missionärerna måste anpassa sig till ett nytt land, kanske ett nytt språk, en ny kultur och ny mat. Men sådana svårigheter förbleknar i jämförelse med de  välsignelser de får. Mildred, en erfaren missionär som tjänar i Mexico, säger: ”Jag har aldrig ångrat mitt beslut att bli missionär. Det har varit min önskan ända sedan jag var en liten flicka.” Vilka välsignelser har hon fått? ”I mitt hemland var det svårt att få ett bibelstudium. Här har det varit inte mindre än fyra personer som jag har studerat med som började i förkunnartjänsten samtidigt!”

19, 20. Hur har tjänst vid Betel, arbete som internationella tjänare och Skolan för förordnade tjänare varit en välsignelse för många?

¹⁹ De som är i Beteltjänst vid Jehovas vittnens avdelningskontor får också många välsignelser. Sven, en ung broder som tjänar i Tyskland, säger så här om sitt arbete vid Betel: ”Jag känner att jag gör något som har bestående värde. Jag kunde ha använt mina förmågor i världen. Men det skulle ha varit som att sätta in pengar i en bank som håller på att gå omkull.” Det är sant att det innebär uppoffringar att tjäna som frivillig arbetare utan lön. Men Sven säger: ”När du går hem vet du att allt som du har gjort den dagen var för Jehova. Och det ger dig en ’otrolig’ känsla.”

²⁰ En del bröder har haft glädjen att bli internationella tjänare och arbeta med att bygga avdelningskontor i främmande länder. Ett par som har haft åtta förordnanden utomlands skrev: ”Bröderna här är underbara. Vi kommer att känna sorg i hjärtat när vi åker härifrån – det blir åttonde gången våra hjärtan ’krossas’. Vilken fantastisk erfarenhet det har varit!” Så har vi Skolan för förordnade tjänare. Den ger andlig utbildning åt kvalificerade ogifta bröder. En som gått skolan skrev: ”Jag har svårt att hitta ord för att tacka er för den här underbara skolan. Vilken annan organisation skulle anstränga sig så mycket för att ge utbildning?”

21. Vilken utmaning ställs alla kristna inför i sin tjänst för Gud?

²¹ Ja, många dörrar till verksamhet står öppna. Det är sant att de flesta av oss inte kan tjäna vid Betel eller i ett främmande land. Jesus själv erkände att de kristna skulle frambringa olika mycket ”frukt” på grund av deras olika förutsättningar. (Matteus 13:23) Den utmaning vi som kristna ställs inför är därför att göra det bästa av vår situation – att ha så stor del i Jehovas tjänst som våra omständigheter tillåter. När vi har det ger vi ära åt Jehova, och vi kan vara övertygade om att han sätter stort värde på det. Tänk på Ethel, en äldre syster på ett sjukhem. Hon vittnar regelbundet för andra på hemmet och tar del i telefonvittnande. Trots sina begränsningar är hon helhjärtad i sin tjänst. (Matteus 22:37)

22. a) På vilka ytterligare sätt kan vi ge ära åt Gud? b) Vilken underbar tid ligger framför oss?

²² Vi måste komma ihåg att förkunnartjänsten inte är det enda sättet att ge ära åt Jehova. Genom vårt föredömliga uppförande och yttre när vi är på arbetet, i skolan och hemma gläder vi Jehovas hjärta. (Ordspråksboken 27:11) I Ordspråksboken 28:20 får vi löftet: ”En man som är trofast i sina gärningar får många välsignelser.” Vi bör därför ”så rikligt” i vår tjänst för Gud, eftersom vi vet att vi kommer att få skörda rika välsignelser. (2 Korinthierna 9:6) När vi sår rikligt kommer vi att få vara med om den underbara tid då ”allt som andas” ger Jehova den ära som han i så hög grad förtjänar! (Psalm 150:6)

[Fotnoter]

Minns du?

• Hur tjänar Guds folk Jehova ”dag och natt”?

• Vilken utmaning ställdes Gads stam inför, och vad kan de kristna i våra dagar lära sig av det?

• Hur är tjänsten på fältet ett skydd mot Satans angrepp?

• Vilken ”öppen dörr” har somliga gått in genom, och vilka välsignelser har de fått?

[Frågor]

[Bild på sidan 15]

Precis som gaditerna gick till motangrepp mot rövarskaror måste de kristna kämpa mot Satans angrepp

[Bild på sidan 17]

I förkunnartjänsten kan vi uppmuntra och styrka varandra

[Bilder på sidan 18]

Pionjärtjänst kan öppna dörren till andra former av tjänst, till exempel som:

1. Internationell tjänare

2. Betelit

3. Missionär