Sökandet efter den bästa styrelseformen

”Länders ökande beroende av varandra har gett upphov åt en mängd globala problem som enskilda stater inte längre kan lösa på egen hand. Det är endast genom ett världsomspännande samarbete som vi kan klara av de växande hoten och utmaningarna som mänskligheten står inför.” – Ghulam Umar, politisk analytiker i Pakistan.

VÅR värld är fylld av paradoxer. Vissa har materiellt överflöd medan andra måste kämpa för sitt uppehälle. Vårt högteknologiska samhälle har kanske lyckats frambringa de mest utbildade och välinformerade människorna till dags dato, men fler och fler har svårt att få ett fast arbete. Trots att människan verkar ha större frihet än någonsin tidigare lever miljoner under förtryck och otrygga förhållanden. Samhället kanske erbjuder många intressanta möjligheter, men korruption och oärlighet på alla nivåer har gjort att många känner sig helt uppgivna.

Omfattningen av de problem som mänskligheten står inför är långt större än vad en nation, eller rentav en sammanslutning av nationer, kan hantera. Många observatörer är därför överens om att alla nationer måste förenas under ett gemensamt styre, om världsvid fred och säkerhet skall bli verklighet. En som länge förespråkade detta var Albert Einstein. Han sade år 1946: ”Jag är fullt förvissad om att de flesta människor skulle föredra att leva i fred och säkerhet. ... Människans längtan efter fred kan endast förverkligas genom upprättandet av en världsregering.”

Femtio år senare har detta skriande behov ännu inte blivit tillfredsställt. Paristidningen Le Monde tog upp de utmaningar som mänskligheten står inför under 2000-talet och framhöll i en kommentar: ”Det handlar om att åstadkomma den rättsliga, administrativa och konstitutionella grunden för en världsregering som kan ingripa omedelbart, överallt i världen, i händelse av etnisk rensning. Det handlar om att acceptera tanken att jorden hädanefter är ett enda land.” Vem eller vad har makt och möjlighet att genomföra något sådant och garantera en fridfull framtid åt mänskligheten?

Är Förenta nationerna svaret?

Många hoppas att Förenta nationerna skall åstadkomma världsfred. Är FN ett organ som kan ge världen fred och säkerhet? En sak är i alla fall säker: det råder ingen brist på politiskt välklingande och hoppingivande fraser. År 2000 lovade FN:s generalförsamling högtidligt i  millenniedeklarationen: ”Vi skall göra vårt yttersta för att befria våra folk från krigets gissel som i konflikter inom och mellan länder har krävt mer än 5 miljoner liv under det senaste årtiondet.” Sådana proklamationer har väckt mångas beundran och gett FN många lovord. FN hyllades till och med genom Nobels fredspris 2001. Den norska nobelkommittén fastslog att ”den enda framkomliga vägen till fred och samarbete globalt går genom FN”.

Har då FN, som bildades 1945, visat sig vara ett organ som kan införa verklig och varaktig fred i världen? Nej, eftersom medlemsländernas egenintresse och nationalistiska strävanden har omintetgjort många av FN:s ansträngningar. Många håller med redaktören på en dagstidning som skrev att FN mest fungerar som ”ett slags barometer som visar den globala opinionen” och att FN:s ”agenda är full av frågor som har diskuterats i åratal med liten eller ingen framgång”. Frågan kvarstår: Kan världens nationer någonsin enas?

Ja, Bibeln visar att sådan enhet skall bli verklighet. Hur kommer det att gå till? Och vilken styrelseform skall åstadkomma det? Läs gärna om detta i nästa artikel.

[Bild på sidan 3]

Einstein förespråkade en världsregering

[Bildkälla]

Einstein: U.S. National Archives photo