”Färdas omkring i landet”
”Färdas omkring i landet”
”Färdas omkring i landet i hela dess längd och i hela dess bredd.” (1 MOSEBOKEN 13:17)
1. Vilken intressant anvisning fick Abraham av Gud?
TYCKER du om att se dig omkring, kanske ta en tur med bilen på landsbygden under ett veckoslut? Andra föredrar att cykla för att få motion och kunna se sig om i lugn och ro. Åter andra väljer att vandra till fots för att lära känna ett område och njuta av det. Sådana utflykter varar i allmänhet inte så länge. Men föreställ dig hur Abraham måste ha känt det när Gud sade till honom: ”Bryt upp, färdas omkring i landet i hela dess längd och i hela dess bredd, för åt dig skall jag ge det.” (1 Moseboken 13:17)
2. Vart flyttade Abraham sedan han hade lämnat Egypten?
2 Lägg märke till i vilket sammanhang de här orden står. Tillsammans med sin hustru och andra hade Abraham vistats i Egypten. I Första Moseboken, kapitel 13, får vi veta att de lämnade Egypten och flyttade sina hjordar till ”Negev”. Därefter fortsatte Abraham ”från lägerplats till lägerplats från Negev och till Betel”. När det uppstod ett problem mellan Abrahams och hans brorson Lots herdar, och det stod klart att de måste hitta skilda betesmarker, var Abraham storsint och lät Lot välja först. Lot valde ”Jordandistriktet”, en grönskande dal som var ”som Jehovas trädgård”, och bosatte sig med tiden i Sodom. Gud sade till Abraham: ”Jag ber dig, lyft upp dina ögon och se från den plats där du är åt norr och åt söder och åt öster och åt väster.” I närheten av Betel fanns det troligen någon upphöjd plats och därifrån kunde Abraham se andra delar av landet. Men han skulle få se och uppleva mer än så. Gud uppmanade honom att ”färdas omkring i landet” och bekanta sig med dess natur och olika områden.
3. Varför kan det vara svårt att göra sig en bild av Abrahams resor?
3 I vilken utsträckning Abraham än färdades omkring i det utlovade landet innan han kom till Hebron, så kände han säkert till mer om det än vad de flesta av oss gör. Tänk på de platser som nämns i berättelsen – Negev, Betel, Jordandistriktet, Sodom och Hebron. Tycker du att det är svårt att bilda dig en uppfattning om var de här områdena låg? För många kan det vara det, eftersom det är få bland Jehovas folk som har rest runt och besökt de platser de läst om i Bibeln. Ändå har vi goda skäl att vara intresserade av att lära oss mer om de platser som Bibeln talar om. Varför det?
4, 5. a) Hur kan det som sägs i Ordspråksboken 18:15 kopplas till kunskap och förståelse när det gäller Bibelns länder och områden? b) Vad kan Sefanja, kapitel 2, belysa?
4 I Guds ord sägs det: ”Den förståndiges hjärta skaffar sig kunskap, och de visas öra söker finna kunskap.” (Ordspråksboken 18:15) Det finns många ämnen som vi skulle kunna skaffa oss kunskap om, men exakt kunskap om Jehova Gud och hans sätt att handla är det viktigaste. Det vi läser i Bibeln är naturligtvis av största betydelse för att få sådan kunskap. (2 Timoteus 3:16) Men tänk på att vi också måste förstå det vi läser. Förståelse är att ha insikt om ett ämne, att urskilja eller fatta sambandet mellan de olika delarna och helheten. Så är det också när det gäller fakta om de platser som omtalas i Bibeln. De flesta av oss vet till exempel var Egypten ligger, men hur mycket förstår vi av upplysningarna att Abraham drog upp från Egypten ”till Negev” och längre fram kom till Betel och sedan till Hebron? Vet du var de här platserna ligger i förhållande till varandra?
5 Du har kanske följt ett bibelläsningsschema som innefattade Sefanja, kapitel 2. Där läser du namnen på städer, personer och områden. Bara i detta enda kapitel nämns Gaza, Ashkelon, Ashdod, Ekron, Sodom och Nineve och även Kanaan, Moab, Ammon och Assyrien. Lyckades du frammana de här platserna och länderna för din inre syn, där människor levde som hade en del i uppfyllelsen av Bibelns profetior?
6. Varför har somliga kristna kommit att uppskatta kartor? (Se rutan.)
6 Många som studerar Guds ord har haft stor nytta av att använda kartor över Bibelns länder. De gör inte det därför att de är intresserade av kartor, utan därför att de inser att de kan utöka sin kunskap i Guds ord genom att använda kartor. Kartor kan också ge dem ökad förståelse och hjälpa dem att se hur det de redan vet har samband med annan information. När vi nu undersöker ett par exempel kommer du säkert också att fördjupa din uppskattning av Jehova och få större insikt i det hans ord berättar om. (Se rutan på sidan 14.)
Förståelsen ökar när vi känner till avstånden
7, 8. a) Vilken fantastisk bedrift knuten till Gaza utförde Simson? b) Vilka upplysningar kan få hans bedrift att te sig ännu mer imponerande? c) Hur kan kunskap och förståelse av den här berättelsen om Simson hjälpa oss?
7 I Domarboken 16:2 kan du läsa om att domaren Simson var i Gaza. Numera förekommer namnet Gaza ofta i nyhetsmedierna, så du kanske har en viss uppfattning om var Simson var, att det var i filistéernas område nära Medelhavskusten. [11] Lägg nu märke till det som sägs i Domarboken 16:3: ”Simson låg kvar till midnatt och steg sedan upp vid midnatt och fattade tag i stadsportens dörrar och de båda sidoposterna och ryckte loss dem tillsammans med bommen och lade dem på sina axlar och bar i väg dem upp till toppen av det berg som ligger framför Hebron.”
8 Stadsportsdörrarna och sidoposterna i en sådan befäst stad som Gaza var utan tvivel stora och tunga. Tänk dig att försöka bära dem! Simson gjorde det, men vart bar han dem, och vad krävdes av honom för att komma dit? Jo, Gaza ligger vid kusten, ungefär vid havsnivån. [15] Men Hebron ligger österut, på 930 meters höjd – en rejäl klättring! Vi kan inte peka ut det exakta läget för ”det berg som ligger framför Hebron”, men staden ligger ungefär sex mil från Gaza – och det var dessutom uppförsbacke dit! Visst får Simsons bedrift en helt ny dimension när vi vet vilket avstånd det handlade om? Kom ihåg att det var för att ”Jehovas ande [började] verka på honom” som han kunde utföra sådana bedrifter. (Domarboken 14:6, 19; 15:14) I dag förväntar vi som kristna inte att Guds ande skall ge oss exceptionell muskelstyrka. Men samma mäktiga ande kan ändå öka vår förståelse av djupa andliga ämnen, så att vi kan göras starka till vår invärtes människa. (1 Korinthierna 2:10–16; 13:8; Efesierna 3:16; Kolosserna 1:9, 10) Ja, när vi bättre förstår omständigheterna kring Simson framstår det faktum att Guds ande kan hjälpa oss ännu tydligare.
9, 10. a) Vad var inbegripet i Gideons seger över midjaniterna? b) Hur kan kunskap om geografin i den här berättelsen göra att den får en djupare innebörd för oss?
9 Gideons seger över midjaniterna är en annan berättelse som belyser värdet av att förstå avstånden i olika sammanhang. De flesta som läser Bibeln vet att domaren Gideon och hans 300 män besegrade invaderande allierade styrkor på 135 000 man – midjaniter, amalekiter och andra som hade slagit läger på Jisreels lågslätt i närheten av Morekullen. [18] Gideons män blåste i hornen, slog sönder krukorna där de hade gömt sina facklor och ropade: ”Svärd för Jehova och för Gideon!” Det här gjorde deras fiender så förvirrade och skrämda att de vände sina svärd mot varandra. (Domarboken 6:33; 7:1–22) Var detta allt som hände – en snabb handling i nattens mörker? Om du läser vidare i Domarboken, i kapitlen 7 och 8, så ser du att Gideon fortsatte och fullföljde attacken. Av de många platser som omtalas kan en del inte identifieras med nutida platser, och därför finns de kanske inte med på bibliska kartor. Men vi vet ändå tillräckligt mycket för att kunna följa vad Gideon gjorde.
10 Gideon förföljde dem som var kvar av de allierade styrkorna förbi Bet-Sitta och därefter söderut till Abel-Mehola i närheten av Jordan. (Domarboken 7:22–25) Berättelsen lyder: ”Gideon kom ... till Jordan och gick över, han och de tre hundra män som var med honom; de var trötta men fortsatte förföljandet.” När israeliterna väl hade tagit sig över, fortsatte de att förfölja fienderna söderut till Sukkot och Penuel i närheten av Jabbok och sedan uppför kullarna till Jogbeha (som ligger i närheten av våra dagars Amman i Jordanien). Sammanlagt pågick förföljandet och stridigheterna i omkring åtta mil. Gideon tillfångatog och dräpte två midjanitiska kungar. Sedan återvände han till sin stad Ofra, som låg i närheten av den plats där striden började. (Domarboken 8:4–12, 21–27) Det är uppenbart att Gideons bedrift bestod av mer än bara några minuters blåsande i horn, viftande med facklor och ropande. Tänk hur den här händelsen ger ökad tyngd åt det som sägs om trons män: ”Tiden skulle ju inte räcka till för mig, om jag fortsätter med att berätta om Gideon ... [och andra som] gjordes starka från att ha varit svaga, blev tappra i krig, jagade härar av främlingar på flykten.” (Hebréerna 11:32–34) Vi kristna kan också känna oss fysiskt trötta, men visst är det viktigt att vi fortsätter, att vi håller i med att göra Guds vilja? (2 Korinthierna 4:1, 16; Galaterna 6:9)
Hur tänker och reagerar människor?
11. Vilka vandringar omtalas före och efter det att israeliterna nådde Kades?
11 Somliga kanske tar hjälp av bibliska kartor för att se var olika platser är belägna, men tror du att kartor också kan ge insikt i människors tänkesätt? Tänk till exempel på israeliterna som från berget Sinai färdades mot det utlovade landet. Efter att ha slagit läger några gånger på sin färd kom de slutligen till Kades (eller Kades-Barnea). [9] Enligt 5 Moseboken 1:2 tog färden elva dagar och var omkring 27 mil lång. Därifrån skickade Mose i väg 12 spejare in i det utlovade landet. (4 Moseboken 10:12, 33; 11:34, 35; 12:16; 13:1–3, 25, 26) Spejarna begav sig norrut genom Negev, troligen förbi Beersheba, sedan förbi Hebron och nådde det utlovade landets nordligaste gräns. (4 Moseboken 13:21–24) På grund av att israeliterna lyssnade till den negativa rapport som tio av spejarna gav, blev de tvungna att vandra i vildmarken i 40 år. (4 Moseboken 14:1–34) Vad visar detta när det gäller deras tro på och villighet att förtrösta på Jehova? (5 Moseboken 1:19–33; Psalm 78:22, 32–43; Judas, vers 5)
12. Vilken slutsats kan vi dra när det gäller israeliternas tro, och varför är det något som vi bör allvarligt tänka på?
12 Tänk på det här från ett geografiskt perspektiv. Skulle israeliterna, om de hade visat tro och lyssnat till Josuas och Kalebs råd, ha behövt färdas en lång sträcka för att komma fram till det utlovade landet? Kades låg omkring 15 kilometer från Beer-Lahaj-Roi, där Isak och Rebecka en gång hade bott. [7] Det var mindre än tio mil till Beersheba, som låg i det utlovade landets sydligaste del. (1 Moseboken 24:62; 25:11; 2 Samuelsboken 3:10) Israeliterna hade färdats från Egypten till berget Sinai och sedan 27 mil till Kades och stod nu praktiskt taget vid ingången till det utlovade landet. I vårt fall står vi på tröskeln till det utlovade jordiska paradiset. Vad kan vi lära oss av den här skildringen? Aposteln Paulus anspelade på israeliternas situation när han gav rådet: ”Låt oss därför göra vårt yttersta för att komma in i den vilan, för att inte någon skall falla enligt samma olydnadsmönster.” (Hebréerna 3:16–4:11)
13, 14. a) Vilken situation befann sig gibeoniterna i när de vidtog beslutsamma åtgärder? b) Vad visar deras inställning, och vad bör vi lära oss av den här skildringen?
13 En helt annan inställning – en som kännetecknas av förtröstan på Gud när det gäller att göra hans vilja – framgår däremot tydligt av det Bibeln berättar om gibeoniterna. När Josua hade fört israeliterna över floden Jordan in i det land som Gud hade lovat att ge Abrahams släkt, var tiden inne för att fördriva kanaanéerna. (5 Moseboken 7:1–3) Det här inbegrep även gibeoniterna. Israeliterna omstörtade Jeriko och Aj och slog läger i närheten av Gilgal. Gibeoniterna, som inte ville dö som kanaanéer under Guds dom, skickade därför i väg sändebud till Josua i Gilgal. De låtsades vara från en plats utanför kanaanéernas område, så att de skulle kunna sluta ett förbund om fred med hebréerna.
14 Sändebuden sade: ”Dina tjänare har kommit från ett mycket avlägset land för Jehovas, din Guds, namns skull.” (Josua 9:3–9) Deras kläder och färdkost tydde på att de var från ett avlägset land, men egentligen låg Gibeon bara 3 mil från Gilgal. [19] Josua och hövdingarna som var med honom trodde på det de sade och slöt ett förbund med Gibeon och andra närliggande städer som var knutna till Gibeon. Var gibeoniternas listiga agerande bara ett sätt att undvika att bli avrättade? Tvärtom, det återspeglade deras önskan att finna nåd hos israeliternas Gud. Jehova godkände dem, och de fick ”samla ved och hämta vatten åt menigheten och till Jehovas altare”, alltså tillhandahålla ved till offeraltaret. (Josua 9:11–27) Gibeoniterna fortsatte att visa sig villiga att utföra enkla eller anspråkslösa uppgifter i Jehovas tjänst. Några av dem var troligen med bland de netinimtjänare som återvände från Babylon och som tjänade vid det återuppbyggda templet. (Esra 2:1, 2, 43–54; 8:20) Vi kan efterlikna gibeoniternas inställning genom att vi anstränger oss för att ha fred med Gud och att vi är villiga att utföra även enkla uppgifter i vår tjänst för honom.
Vi ger ut av oss själva
15. Varför är geografin av intresse när det gäller de kristna grekiska skrifterna?
15 I berättelserna om Jesu och aposteln Paulus tjänst och om hur de färdades nämns många geografiska platser och detaljer om Bibelns länder. (Markus 1:38; 7:24, 31; 10:1; Lukas 8:1; 13:22; 2 Korinthierna 11:25, 26) Vi skall nu titta närmare på några skildringar. Försök föreställa dig vad det innebar att färdas på den tiden.
16. Hur visade de kristna i Berea sin uppskattning för Paulus?
16 När Paulus var på sin andra missionsresa (den lila linjen på kartan) kom han till Filippi, som ligger i nuvarande Grekland. [33] Där vittnade han, blev fängslad och senare frigiven, och därefter färdades han vidare till Thessalonike. (Apostlagärningarna 16:6–17:1) När judarna ställde till upplopp, uppmanade bröderna i Thessalonike Paulus att bege sig till Berea, drygt sex mil därifrån. Paulus förkunnartjänst i Berea hade framgång, men judarna kom och eggade upp massorna mot honom. Därför ”skickade bröderna genast i väg Paulus för att han skulle bege sig ända till havet”, och ”de som ledsagade Paulus förde honom ... ända till Athen”. (Apostlagärningarna 17:5–15) Tydligtvis var några av de nyomvända villiga att gå till fots fyra mil till Egeiska havet, betala för överresan med fartyg och segla en sträcka på omkring 50 mil. En sådan resa kunde vara riskfylld, men bröderna var beredda att ta dessa risker för att få tillbringa mer tid tillsammans med denne resande representant för Gud.
17. Vad förstår vi bättre när vi känner till avståndet mellan Miletos och Efesos?
17 På sin tredje missionsresa (den gröna linjen på kartan) kom Paulus till hamnen i Miletos. Han sände bud efter de äldste i församlingen i Efesos, ungefär fem mil därifrån. Föreställ dig hur de här männen släpper allt de har för händer för att bege sig till Paulus. Medan de gick längs vägen talade de säkert ivrigt om det kommande mötet. Sedan, när de hade varit tillsammans med Paulus och hört honom be, ”blev [det] en hel del gråt bland dem alla, och de föll Paulus om halsen och kysste honom ömt”. Därefter ”beredde de sig att ledsaga honom till båten” som skulle ta honom till Jerusalem. (Apostlagärningarna 20:14–38) De hade säkert mycket att tänka på och tala om på vägen tillbaka till Efesos. Imponeras du inte av den uppskattning de visade, när de gick till fots den långa sträckan för att få vara tillsammans med en resande tillsyningsman som kunde ge dem anvisningar och uppmuntran? Finns det något i den här berättelsen som du kan tillämpa i ditt liv och i ditt sätt att tänka?
Lär mer om landet och om vad vi har att vänta
18. Vad kan vi besluta oss för att göra beträffande platser som nämns i Bibeln?
18 Exemplen i den här artikeln visar värdet av att lära känna det land som Gud gav till israeliterna och som spelar en central roll i många av Bibelns skildringar. (Vi kan också vidga våra vyer genom att lära oss mer om de omkringliggande områden som nämns i Bibeln.) När vi ökar vår kunskap och förståelse, framför allt i fråga om det utlovade landet, bör vi hålla i minnet att det fanns ett grundläggande krav för att israeliterna skulle få dra in i och njuta av landet som flödade av ”mjölk och honung”. Kravet var att de skulle frukta Jehova och hålla hans bud. (5 Moseboken 6:1, 2; 27:3)
19. Vilka två paradis förtjänar vår fortsatta uppmärksamhet?
19 Detsamma gäller i våra dagar. Vi behöver göra vår del – frukta Jehova och hålla oss till hans vägar. Genom att göra det kommer vi att bidra till att förbättra och försköna det andliga paradis som nu existerar i den kristna församlingen världen över. Vi kommer att steg för steg öka vår kunskap om förhållandena och välsignelserna i detta andliga paradis. Och vi vet att vi har mer att vänta. Josua förde israeliterna över Jordan in i ett fruktbärande och tillfredsställande land. I våra dagar har vi goda skäl att med tillförsikt se fram emot det bokstavliga paradiset, det goda land som ligger framför oss.
Minns du?
• Varför bör vi önska öka vår kunskap och förståelse beträffande Bibelns länder och områden?
• Vilken geografisk detalj i den här artikeln tycker du personligen har varit särskilt intressant?
• Vilken lärdom framträdde tydligare för dig när du fick större kännedom om geografin i samband med någon viss händelse?
[Frågor]
[Ruta/Bild på sidan 14]
”Se det goda landet”
Vid sammankomster som hölls 2003 och 2004 hade Jehovas vittnen den stora glädjen att få broschyren ”Se det goda landet”. Den här nya publikationen, som getts ut på omkring 80 språk, är fylld av kartor i fyrfärg över olika områden i den bibliska världen, i synnerhet över det utlovade landet under skilda tidsperioder.
I studieartikeln hänvisas det till vissa kartor genom att sidnumren för dem anges med fet stil, till exempel [15]. Om du har den här nya broschyren, kan du kanske ägna en stund åt att bekanta dig med hur den är upplagd och tänka efter hur du med hjälp av den kan öka din kunskap om och förståelse av Guds ord.
1) Många av kartorna har en teckenförklaring eller ruta som anger vad de speciella symbolerna eller markeringarna på kartan står för [18]. 2) På de flesta av kartorna finns en skala angiven i kilometer och engelska mil (miles) som hjälper dig att förstå vad avstånden på kartan motsvaras av i verkligheten [26]. 3) I de flesta fall finns det en pil på kartan som pekar ut riktningen mot norr, som gör att du kan orientera dig [19]. 4) Ofta är kartorna färglagda för att visa de allmänna höjd- och terrängförhållandena [12]. 5) Utmed sidorna har de flesta kartor bokstäver/nummer som bildar ett tänkt rutmönster, som hjälper dig att hitta de städer eller namn du söker [23]. 6) I det tvåsidiga registret till kartorna [34, 35] står sidnumren med fet stil och följs ofta av bokstavs/sifferhänvisningar, till exempel E2. När du har använt de här hjälpmedlen några gånger, blir du säkert positivt överraskad över vilken fin hjälp de ger när det gäller att öka kunskapen och fördjupa förståelsen av Bibeln.
[Tabell/Karta på sidorna 16, 17]
GEOGRAFISKA OMRÅDEN
(För formaterad text, se publikationen)
A. Stora havets kust
B. Slätter väster om Jordan
1. Asers slätt
2. Dors kustremsa
3. Sarons betesmarker
4. Filisteiska slätten
5. Den centrala öst-västliga dalsträckningen
a. Megiddos dalslätt
b. Jisreels lågslätt
C. Berg väster om Jordan
1. Galileens bergstrakt
2. Karmels bergmassiv
3. Samarias höjder
4. Shefela (kuperat landskap)
5. Judas bergstrakt
6. Judas vildmark
7. Negev
8. Parans vildmark
D. Araba (gravsänkan)
1. Hulebäckenet
2. Området kring Galileiska sjön
3. Jordandalen
4. Salthavet (Döda havet)
5. Araba (söder om Salthavet)
E. Berg/högslätter öster om Jordan
1. Basan
2. Gilead
3. Ammon och Moab
4. Edoms bergsplatå
F. Libanonbergen
[Karta]
Hermon
More
Abel-Mehola
Sukkot
Jogbeha
Betel
Gilgal
Gibeon
Jerusalem
Hebron
Gaza
Beersheba
Sodom?
Kades
[Karta/Bild på sidan 15]
(För formaterad text, se publikationen)
KANAAN
Megiddo
GILEAD
Dotan
Sikem
Betel (Lus)
Aj
Jerusalem (Salem)
Betlehem (Efrat)
Mamre
Hebron (Makpela)
Gerar
Beersheba
Sodom?
NEGEV
Rehobot?
[Berg]
Moria
[Vattendrag]
Salthavet
[Floder]
Jordan
[Bild]
Abraham färdades omkring i landet
[Karta på sidan 18]
(För formaterad text, se publikationen)
Troas
SAMOTHRAKE
Neapolis
Filippi
Amfipolis
Thessalonike
Berea
Athen
Korinth
Efesos
Miletos
RHODOS