Paradiset och du
Paradiset och du
”Jag känner en människa som är i gemenskap med Kristus och som ... blev bortryckt till paradiset.” (2 KORINTHIERNA 12:2–4)
1. Vilka löften i Bibeln tycker många är tilltalande?
PARADISET. Minns du hur det kändes när du först hörde talas om Guds löfte om ett jordiskt paradis? Du kanske kommer ihåg när du fick lära dig att de blindas ögon skall öppnas, de dövas öron skall höra och vildmarken skall blomstra i skönhet. Och hur är det med profetian som säger att vargen skall vara tillsammans med lammet och killingen tillsammans med leoparden? Blev du inte hänförd över att läsa om hur nära och kära som dött skall komma tillbaka till livet med utsikten att få stanna kvar i detta paradis? (Jesaja 11:6; 35:5, 6; Johannes 5:28, 29)
2, 3. a) Varför kan det sägas att ditt hopp inte saknar grund? b) Vilken ytterligare orsak har vi att hoppas på ett paradis?
2 Ditt hopp saknar inte grund. Du har all orsak att tro på Bibelns löften om paradiset. Du tror till exempel på Jesu ord till ogärningsmannen som hängde på pålen: ”Du skall vara med mig i paradiset.” (Lukas 23:43) Du litar på löftet: ”Vi [väntar] på nya himlar och en ny jord där rättfärdighet skall bo.” Du litar också på löftet att Gud skall torka bort våra tårar, att döden inte skall finnas mer och att sorg, skrik och smärta skall upphöra. Detta betyder att ett paradis på jorden kommer att bli en verklighet igen! (2 Petrus 3:13; Uppenbarelseboken 21:4)
3 Sanna kristna runt om i världen är en del av något som ger oss ytterligare orsak att hoppas på detta paradis. Vad är det? Gud har skapat ett andligt paradis och fört in sitt folk i det. Uttrycket ”andligt paradis” kan tyckas abstrakt eller svårt att förstå, men ett sådant paradis blev förutsagt, och det existerar verkligen i dag.
En syn av paradiset
4. Vilken syn omtalas i 2 Korinthierna 12:2–4, och vem fick troligen synen?
4 Lägg i det här sammanhanget märke till vad aposteln Paulus skrev: ”Jag känner en människa som är i gemenskap med Kristus ... som ... blev bortryckt som sådan till tredje himlen. Ja, jag känner en sådan man – om det var i kroppen eller skilt från kroppen vet jag inte, Gud vet det – att han blev bortryckt till paradiset och fick höra outsägliga ord, som det inte är tillåtet för en människa att uttala.” (2 Korinthierna 12:2–4) Det här avsnittet följer direkt på de verser där Paulus försvarar sitt apostlaskap. Eftersom Bibeln inte nämner någon annan som hade en sådan erfarenhet och det är Paulus som berättar om den, så var det troligen han själv som fick den här synen. Vilket paradis var det som han i den här övernaturliga synen fick komma in i? (2 Korinthierna 11:5, 23–31)
5. Vad såg Paulus inte, och vilket slags ”paradis” var det därför fråga om?
5 Sammanhanget tyder inte på att ”tredje himlen” avser atmosfären som omger jorden, inte heller yttre rymden eller något slags parallellt universum, som vissa astrofysiker spekulerar om. I Bibeln används talet tre ofta för att ge eftertryck, intensitet eller större kraft åt något. (Predikaren 4:12; Jesaja 6:3; Matteus 26:34, 75; Uppenbarelseboken 4:8) Det Paulus såg i sin syn var därför något upphöjt. Det var andligt.
6. Vilken historisk händelseutveckling ger oss en inblick i det som Paulus såg?
6 Tidigare profetior i Bibeln hjälper oss att förstå det här. När Guds forntida folk var otroget mot honom beslöt han att låta babylonierna komma emot Juda och Jerusalem. Det här kulminerade i att de år 607 f.v.t. enligt Bibelns kronologi ödelade Jerusalem. Profetian sade att landet skulle ligga öde i 70 år, och därefter skulle Gud låta ångrande judar återvända och återställa den sanna gudsdyrkan. Detta inträffade år 537 f.v.t. och framåt. (5 Moseboken 28:15, 62–68; 2 Kungaboken 21:10–15; 24:12–16; 25:1–4; Jeremia 29:10–14) Hur var det då med själva landet? Under dessa 70 år blev det en plats med förvildad växtlighet och förtorkade områden. Det blev ett hemvist för schakaler. (Jeremia 4:26; 10:22) Ändå fanns följande löfte: ”Jehova skall trösta Sion. Han skall trösta alla hennes förhärjade platser, och han skall göra hennes vildmark lik Eden och hennes ökenslätt lik Jehovas trädgård [eller paradis, Septuaginta].” (Jesaja 51:3, fotnoten)
7. Vad skulle hända efter de 70 åren av ödeläggelse?
7 Detta hände efter de 70 åren. Med Guds välsignelse blev förhållandena bättre. Försök att se det här för din inre syn: ”Vildmarken och den vattenlösa trakten skall jubla, och ökenslätten skall fröjda sig och blomstra som saffranskrokusen. Den skall helt visst blomstra, och den skall fröjda sig med fröjd och med höga glädjerop. ... Då skall den halte klättra som en hjort, och den stummes tunga skall ropa högt av glädje. Ty i vildmarken har vatten brutit fram och regnfloder på ökenslätten. Och den mark som var förbränd av hetta har blivit som en vassrik göl och den törstiga marken som vattenkällor. På schakalers uppehållsort, deras viloplats, skall det vara grönt gräs med vassrör och papyrusplantor.” (Jesaja 35:1–7)
Ett återfört och förvandlat folk
8. Hur vet vi att Jesaja, kapitel 35, gäller människor?
8 Vilken förvandling! Från ödeläggelse till paradis. Denna och andra tillförlitliga profetior visade därtill att också människorna skulle förändras, ungefär som när ett förött land blir fruktbart. Varför kan vi säga det? Jo, Jesajas profetia gällde dem som var ”friköpta av Jehova” och som skulle återvända till sitt land ”med högt fröjderop” och få orsak att känna ”jubel och glädje”. (Jesaja 35:10) Det här kunde inte tillämpas på den bokstavliga jorden eller marken, utan på människor. På ett annat ställe förutsade Jesaja dessutom följande om de människor som återfördes till Sion: ”De skall kallas rättfärdighetens stora träd, Jehovas plantering. ... Ty liksom jorden får grödan att spira ..., på samma sätt skall den suveräne Herren Jehova låta rättfärdighet och lovprisning spira inför alla nationerna.” Jesaja sade också om Guds folk: ”Jehova skall ständigt leda dig ..., ja, han skall ge styrka åt benen i din kropp; och du skall bli som en välbevattnad trädgård.” (Jesaja 58:11; 61:3, 11; Jeremia 31:10–12) Precis som miljön i det bokstavliga landet skulle förbättras, så skulle det alltså ske förändringar hos det återförda judiska folket.
9. Vilket ”paradis” fick Paulus se, och när blev det en verklighet?
9 Det här historiska mönstret hjälper oss att förstå vad Paulus såg i sin syn. Den gällde den kristna församlingen, som han kallade ”Guds åkerfält” och som skulle vara fruktbärande. (1 Korinthierna 3:9) När skulle den här synen bli verklighet? Paulus kallade det han såg en ”uppenbarelse”, det gällde något som hörde framtiden till. Han visste att efter hans död skulle ett omfattande avfall äga rum. (2 Korinthierna 12:1; Apostlagärningarna 20:29, 30; 2 Thessalonikerna 2:3, 7) När avfällingar hade övertaget och tycktes ställa de sanna kristna i skuggan, kunde de kristna knappast liknas vid en blomstrande trädgård. Men den tid skulle komma då den sanna tillbedjan skulle bli upphöjd igen. Tillståndet bland Guds folk skulle återigen bli sådant att ”de rättfärdiga” kunde ”lysa lika klart som solen i sin Faders kungarike”. (Matteus 13:24–30, 36–43) Detta hände verkligen några år efter det att Guds kungarike hade upprättats i himlen. Under de årtionden som gått sedan dess har det blivit mycket tydligt att Guds folk gläds åt ett andligt paradis, vilket Paulus fick en förhandsglimt av i synen.
10, 11. Varför kan vi säga att vi lever i ett andligt paradis, trots att vi är ofullkomliga?
10 Vi vet naturligtvis att vi alla är ofullkomliga, så därför blir vi inte förvånade över att det ibland uppstår problem, alldeles som det gjorde bland de kristna på Paulus tid. (1 Korinthierna 1:10–13; Filipperna 4:2, 3; 2 Thessalonikerna 3:6–14) Men tänk på det andliga paradis som vi nu upplever. Jämfört med det sjuka tillstånd som vi en gång befann oss i har vi nu blivit botade andligen. Ställ också vårt en gång utsvultna tillstånd i kontrast till vårt nuvarande, andligt välnärda tillstånd. Guds folk för inte en hård tillvaro som om de vore i ett förtorkat andligt land. De har i stället Guds godkännande och får rika välsignelser. (Jesaja 35:1, 7) I stället för att vara förblindade som om vi vore i fängelsehålor med andligt mörker kan vi se frihetens och Guds ynnests ljus. Många som var så gott som döva när det gällde Bibelns profetior kan nu höra och förstå vad Guds ord säger. (Jesaja 35:5) Miljontals Jehovas vittnen jorden runt har till exempel studerat Daniels profetia vers för vers. De har också noga studerat varje kapitel i Jesajas bibelbok. Är inte denna stärkande andliga mat bevis för att vi lever i ett andligt paradis?
11 Tänk också på hur uppriktiga människor med skiftande bakgrund har förändrat sina karaktärsdrag allteftersom de har ansträngt sig för att förstå och tillämpa Guds ord. De har arbetat på att lägga bort de djuriska personlighetsdrag som tidigare var mycket framträdande hos dem. Du kanske själv har gjort det med påtagligt resultat, och det har också dina andliga bröder och systrar gjort. (Kolosserna 3:8–14) När du därför kommer tillsammans med en församling av Jehovas vittnen, är du tillsammans med människor som har blivit mer fridsamma och mer tilltalande. De är naturligtvis inte fullkomliga ännu, men de skulle heller knappast kunna beskrivas som blodtörstiga lejon eller rovlystna vilddjur. (Jesaja 35:9) Vad är det här harmoniska och fridsamma kamratskapet ett bevis för? Det är uppenbart att vi gläds åt ett andligt tillstånd som vi med rätta kallar ett andligt paradis. Vårt andliga paradis förebådar ett jordiskt paradis som vi kommer att få njuta av om vi förblir lojala mot Gud.
12, 13. Vad måste vi göra för att få vara kvar i vårt andliga paradis?
12 Det finns ändå en sak som vi inte får glömma. Gud sade till israeliterna: ”Ni skall hålla hela det bud som jag ger dig befallning om i dag, så att ni blir starka och kan dra in och ta i besittning det land som ni går över till för att ta det i besittning.” (5 Moseboken 11:8) I Tredje Moseboken 20:22, 24 nämns samma land: ”Ni skall följa alla mina stadgar och alla mina rättsliga beslut och handla efter dem, så att det land som jag för er till för att ni skall bo där inte skall spy ut er. Därför sade jag till er: ’Ni skall ta deras mark i besittning, och jag skall ge den åt er som er besittning, ett land som flödar av mjölk och honung.’” Ja, för att få bo i det utlovade landet måste israeliterna ha ett gott förhållande till Jehova Gud. Det var på grund av att israeliterna inte lydde Gud som han lät babylonierna besegra dem och föra bort dem från deras land.
13 Det finns troligen mycket som vi tycker om i vårt andliga paradis. Miljön är behaglig för oss och lugnande för nerverna. Vi har frid med medkristna som har ansträngt sig för att arbeta bort djuriska drag och som försöker vara vänliga och hjälpsamma. Men om vi skall få fortsätta att vara kvar i vårt andliga paradis så krävs det mer än att vi har ett gott förhållande till våra medkristna. Det krävs att vi har ett gott förhållande till Jehova och gör hans vilja. (Mika 6:8) Vi kom in i det andliga paradiset av egen fri vilja, men vi skulle kunna glida bort – eller bli utestängda – om vi inte arbetar på att bevara vårt goda förhållande till Gud.
14. Vad kommer att hjälpa oss att stanna kvar i det andliga paradiset?
14 En viktig faktor som kommer att hjälpa oss är att vi fortsätter att stärka oss med hjälp av Guds ord. Lägg märke till bildspråket i Psalm 1:1–3: ”Lycklig är den man som inte vandrar efter de ondskefullas råd. ... [Han] har sin lust i Jehovas lag, och i hans lag läser han med låg röst dag och natt. Och han skall bli som ett träd, planterat vid vattenströmmar, vilket ger sin frukt i rätt tid och vars löv inte vissnar, och allt vad han gör har framgång.” De bibliska publikationer som vi får av den trogna och omdömesgilla slavklassen förser oss dessutom med andlig mat i det andliga paradiset. (Matteus 24:45–47)
Gör bilden av paradiset klarare
15. Varför kunde Mose inte leda israeliterna in i det utlovade landet, men vad fick han se?
15 Vi kan tänka på en annan förhandsglimt av paradiset. När israeliterna hade vandrat i vildmarken i 40 år förde Mose dem till Moabs ökenslätter, öster om Jordan. På grund av ett felsteg som Mose tidigare hade begått beslöt Jehova att Mose inte skulle få leda israeliterna över Jordan. (4 Moseboken 20:7–12; 27:12, 13) Mose vädjade till Gud: ”Jag ber dig, låt mig få gå över och se det goda land som ligger på andra sidan Jordan.” Efter att ha gått upp på berget Pisga och fått se olika delar av landet måste Mose, trots att han själv inte skulle komma in i det, ha förstått att det var ett gott land. Hur tror du att landet såg ut? (5 Moseboken 3:25–27)
16, 17. a) Hur såg det utlovade landet ut i forna tider, till skillnad från hur landet sett ut på senare tid? b) Varför kan vi tro att det utlovade landet en gång i tiden liknade ett paradis?
16 Om din uppfattning om landet skulle grunda sig på hur det på senare år har sett ut i stora delar av området, så kanske du föreställer dig ett förbränt land med sand, bergiga öknar och kvävande hetta. Men det finns anledning att tro att området i stort var helt annorlunda på Bibelns tid. I tidskriften Scientific American förklarade agronomen Walter C. Lowdermilk att landet har blivit ”förstört efter tusen år av vanskötsel”. Denne expert på vatten- och jordförhållanden skrev: ”’Öknen’ som tagit över det en gång blomstrande landet har orsakats av människan, inte av naturen.” Hans studier visade faktiskt att ”detta land en gång var ett lantligt paradis”. Det är tydligt att människans vanskötsel har förstört det som en gång var en idyll, ”ett lantligt paradis”. *
17 När du tänker på vad du har läst i Bibeln inser du hur logisk den här slutsatsen är. Vi kan påminna oss vad Jehova försäkrade sitt folk genom Mose: ”Det land som ni går över till för att ta det i besittning är ett land med berg och dalslätter. Av himlens regn dricker det vatten. Det är ett land som Jehova, din Gud, vårdar sig om.” (5 Moseboken 11:8–12)
18. Vilken bild måste de landsförvista israeliterna ha fått av det utlovade landet med tanke på det som sägs i Jesaja 35:2?
18 Det utlovade landets grönskande skönhet och fruktbarhet var sådan att bara själva omnämnandet av vissa platser fick människor att tänka på paradisliknande förhållanden. Det här framgår tydligt av profetian i Jesaja, kapitel 35, som fick en första uppfyllelse när israeliterna återvände från Babylon. Jesaja förutsade: ”Den skall helt visst blomstra, och den skall fröjda sig med fröjd och med höga glädjerop. Libanons härlighet skall ges den, Karmels och Sarons prakt. De skall se Jehovas härlighet, vår Guds prakt.” (Jesaja 35:2) Hänvisningen till Libanon, Karmel och Saron måste ha frammanat en tilltalande, ljuvlig bild i sinnet på israeliterna.
19, 20. a) Beskriv det forntida Saron. b) Hur kan vi styrka vårt hopp om paradiset?
19 Tänk till exempel på Saron, ett slättland som låg mellan Samarias höjder och Stora havet, eller Medelhavet. (Se foto på sidan 10.) Det var känt för sin skönhet och fruktbarhet. Eftersom det var vattenrikt hade det fina betesmarker, men det fanns också ekskogar i områdena i norr. (1 Krönikeboken 27:29; Höga Visan 2:1, fotnoten; Jesaja 65:10) Jesaja 35:2 förutsade därför en återställelse och ett land som blomstrade i härlig prakt, som blev likt ett paradis. Den här profetian pekade också fram emot ett underbart andligt paradis, det som Paulus längre fram fick se i en syn. Den här och andra profetior styrker också vårt hopp om ett jordiskt paradis för mänskligheten.
20 Medan vi lever och verkar i vårt andliga paradis kan vi öka vår uppskattning av det och av vårt hopp om ett paradis på jorden. Hur då? Genom att fördjupa vår insikt och förståelse av det vi läser i Bibeln. Berättelserna och profetiorna i Bibeln nämner ofta särskilda geografiska platser. Skulle du vilja få en bättre uppfattning om var de här platserna låg och hur de låg i förhållande till andra geografiska referenspunkter? I nästa artikel skall vi behandla hur du kan få det och vilken nytta du kan ha av det.
[Fotnoter]
^ § 16 I boken The Geography of the Bible säger Denis Baly: ”Vegetationens beskaffenhet och mönster måste ha undergått stora förändringar sedan Bibelns tid.” Vad är orsaken? ”Människor behövde trä till bränsle och för att bygga, och därför ... började de hugga ner träden och därmed utsätta marken för vädrets angrepp. Följden av detta störande ingrepp i miljön blev att klimatet ... efter hand kom att bli den viktigaste faktorn i förstöringen av landet.”
Minns du?
• Vilket ”paradis” såg Paulus i en syn?
• Vilken var den första uppfyllelsen av profetian i Jesaja, kapitel 35, och vilket samband har denna profetia med det Paulus fick se i en syn?
• Hur kan vi öka vår uppskattning av vårt andliga paradis och styrka vårt hopp om ett jordiskt paradis?
[Frågor]
[Bild på sidan 10]
Saronslätten, ett fruktbart område i det utlovade landet
[Bildkälla]
Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.
[Bild på sidan 12]
Mose förstod att det var ett ”gott land”