Finns det någon bra ledare för vår tid?

År 1940 var det ledarskapskris i det brittiska parlamentet. Sjuttiosjuårige David Lloyd George, som lyssnade till debatten, hade lett Storbritannien till seger under första världskriget, och hans långa erfarenhet av politik gjorde att han kunde göra en skarpsinnig analys av höga ämbetsmäns arbete. I ett tal till underhuset den 8 maj sade han: ”Folket är berett till varje offer så länge det har en ledning, så länge regeringen tydligt visar vad den har för mål och så länge folket litar på att de som sitter i ledningen gör sitt bästa.”

DESSA ord av Lloyd George visar att människor förväntar att deras ledare skall vara kompetenta och göra uppriktiga ansträngningar för att försöka förbättra saker och ting. En valarbetare uttryckte det så här: ”När människor röstar på en presidentkandidat, röstar de på någon som de anförtror sitt liv, sin framtid och sina barn åt.” Att leva upp till ett sådant förtroende är en oerhört stor uppgift. Varför det?

Världen är full av problem som verkar omöjliga att lösa. Finns det till exempel någon ledare som har visat sig vara så klok och mäktig att han skulle kunna utrota brottslighet och krig? Vem bland världens ledare i vår tid har de resurser och den medkänsla som behövs för att kunna förse varje människa med mat, rent vatten och sjukvård? Vem har den kunskap och beslutsamhet som krävs för att kunna skydda och återställa miljön? Vem har den förmåga och makt som behövs för att kunna garantera ett långt och lyckligt liv åt alla?

Människor klarar inte av det

Det är sant att en del ledare har nått vissa framgångar. Men som längst kan de ha sin uppgift under några årtionden – och vem kommer sedan? En av de skickligaste ledare som någonsin levat, Salomo, som var kung i det forntida Israel, ägnade eftertanke åt detta. Han drog slutsatsen: ”Jag hatade all min möda som jag hade haft under solen, allt det som jag skulle lämna åt den människa som skulle komma efter mig. Och vem vet om hon är vis eller  dåraktig? Ändå får hon makt över frukten av all den möda som jag har haft och som jag har utfört med vishet under solen. Också detta är tomhet.” (Predikaren 2:18, 19)

Salomo visste inte om hans efterträdare skulle fortsätta hans goda arbete eller om han skulle riva ner alltsammans. Detta kretslopp, där gamla ledare hela tiden måste ersättas av nya, var ”tomhet” i Salomos ögon. I andra bibelöversättningar kallas det för ”förgänglighet” eller ”fåfänglighet”.

Emellanåt används våld för att tvinga fram en förändring av styret. Dugliga ledare har blivit dödade mitt under sin tjänsteutövning. Den högt aktade amerikanske presidenten Abraham Lincoln sade en gång till en åhörarskara: ”Jag har utvalts för att under en kort period upprätthålla en viktig tjänst och har nu, i era ögon, anförtrotts ett inflytande som inte kommer att bli långvarigt.” Hans tjänst blev sannerligen kort. Trots allt Lincoln gjorde som president, och trots att han önskade göra mer för folket, styrde han sitt land i bara fyra år. I början av sin andra ämbetsperiod mördades han av en man som ville få till stånd en förändring av ledarskapet.

Inte ens de bästa mänskliga ledare kan trygga sin egen framtid. Bör du då, med tanke på detta, förtrösta på dem för att få en trygg framtid? I Bibeln sägs det: ”Sätt inte er förtröstan till förnäma män, till en människoson, hos vilken ingen räddning finns. Hans ande går ut, och han vänder åter till jord; på den dagen förgås hans tankar.” Enligt Bibel 2000 avslutas vers 4 med orden: ”Då går deras planer om intet.” (Psalm 146:3, 4)

Det kan vara svårt att godta det här rådet att inte förlita sig på mänskliga ledare. Men Bibeln säger inte att mänskligheten aldrig kommer att få ett gott, stabilt ledarskap. ”Se! En kung skall regera med rättfärdighet”, sägs det i Jesaja 32:1. Jehova Gud, människans Skapare, har ordnat med ”en kung”, en ledare, som snart kommer att ta full kontroll över jordens angelägenheter. Vem är han? Bibelns profetior hjälper oss att få reda på det.

 En verkligt kvalificerad ledare

För två tusen år sedan sade en ängel till en ung judisk kvinna som hette Maria: ”Du skall bli med barn i ditt moderliv och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Denne skall vara stor och skall kallas den Högstes Son; och Jehova Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska som kung över Jakobs hus för evigt, och hans kungarike skall inte få något slut.” (Lukas 1:31–33) Ja, Jesus från Nasaret är den kung som Bibelns profetior talar om.

Religiösa bilder och konstverk framställer ofta Jesus som ett spädbarn, som en undernärd vekling eller som en asket som passivt böjer sig för vad som än sker med honom. Sådana bilder ingjuter inte något förtroende för honom som ledare. Den verklige Jesus Kristus, såsom han omtalas i Bibeln, växte upp och blev en kraftfull, mogen man, full av hängiven entusiasm och initiativförmåga. Han hade också andra drag som gjorde honom kvalificerad att vara ledare. (Lukas 2:52) Vi skall se på några sidor av hans enastående personlighet.

Jesus bevarade fullständigt sin ostrafflighet. Hans ärliga, rättrådiga uppförande gjorde att han offentligt kunde utmana sina fiender och uppmana dem att framföra en välgrundad anklagelse mot honom. Det kunde de inte. (Johannes 8:46) Hans läror som var fria från hyckleri fick många ärliga människor att bli hans efterföljare. (Johannes 7:46; 8:28–30; 12:19)

Jesus var helt hängiven Gud. Han var så besluten att fullborda det uppdrag Gud hade gett honom att ingen motståndare – vare sig människa eller demon – kunde hindra honom. Våldsamma angrepp skrämde honom inte. (Lukas 4:28–30) Utmattning eller hunger avskräckte honom inte. (Johannes 4:5–16, 31–34) Han höll orubbligt fast vid sitt mål, också när hans vänner övergav honom. (Matteus 26:55, 56; Johannes 18:3–9)

Jesus hade stor omsorg om människor. Han gav mat åt de hungriga. (Johannes 6:10, 11) Han tröstade de nedstämda. (Lukas 7:11–15) Han gav synen, hörseln och hälsan tillbaka åt dem som behövde bli botade. (Matteus 12:22; Lukas 8:43–48; Johannes 9:1–6) Han uppmuntrade sina hårt arbetande apostlar. (Johannes, kapitel 13–17) Han bevisade sig vara ”den rätte herden” som brydde sig om sina får. (Johannes 10:11–14)

Jesus var villig att arbeta. Han tvättade sina apostlars fötter för att ge dem en viktig lärdom. (Johannes 13:4–15) Och hans egna fötter blev smutsiga när han förkunnade de goda nyheterna längs de dammiga vägarna i Israel. (Lukas 8:1) Till och med när han hade planerat att vila på ”ett ensligt ställe” hjälpte han skaror av människor som sökte upp honom för att få mer undervisning. (Markus 6:30–34) Jesu nit och flit är således ett gott exempel för alla kristna. (1 Johannes 2:6)

Jesus fullbordade sitt uppdrag och lämnade den jordiska scenen. Jehova Gud belönade Jesus för hans trofasthet och gav honom kungavälde och odödlighet i himlarna. I Bibeln sägs det om den uppståndne Jesus: ”Vi vet ju att Kristus, nu då han har uppväckts från de döda, inte mer dör; döden är inte längre herre över honom.” (Romarna 6:9) Var övertygad om att Jesus är den bäste tänkbare ledaren för mänskligheten. När Kristus Jesus fullständigt tar makten över jorden kommer det inte att finnas något behov av att insätta någon annan eller att förändra ledarskapet. Han kommer aldrig att avsättas, och det han uträttar kommer inte att göras om intet eller fördärvas av någon oduglig efterträdare. Men vad kommer han egentligen att göra till nytta för mänskligheten?

Vad den nye ledaren skall göra

Psalm 72 ger oss några profetiska detaljer om hur denne fullkomlige, odödlige kung skall utöva sitt ledarskap. I verserna 7 och 8 läser vi: ”I hans dagar skall den rättfärdige blomstra, och fred i överflöd, tills månen inte mer är. Och han skall ha undersåtar från hav till hav och från Floden till jordens ändar.” Under hans välgörande styre kommer jordens invånare att få njuta av evig och oavbruten trygghet. Han  kommer att förstöra alla vapen och till och med avlägsna människors stridslystnad. Människor som nu angriper andra som rovgiriga lejon eller som handlar som argsinta björnar mot sina medmänniskor kommer då att ha förändrat sin sinnesinställning fullständigt. (Jesaja 11:1–9) Freden kommer att vara överflödande.

I Psalm 72, verserna 12 till 14, sägs det vidare: ”Han skall befria den fattige som ropar på hjälp, också den nödställde och den som ingen hjälpare har. Han skall ha medlidande med den ringe och den fattige, och de fattigas själar skall han rädda. Från förtryck och våld skall han friköpa deras själ, och deras blod skall vara dyrbart i hans ögon.” De som varit ringa, fattiga och nödställda kommer att få tillhöra en enda lycklig mänsklig familj, förenad under kungens, Jesu Kristi, ledarskap. Glädje, inte smärta och förtvivlan, kommer att känneteckna deras liv. (Jesaja 35:10)

Vers 16 innehåller löftet: ”Det skall bli fullt med brödsäd på jorden, på bergens topp skall det vara ett överflöd.” Miljoner människor på jorden i vår tid har hungern som ständig följeslagare. Politik och girighet gör ofta att maten inte kan fördelas rättvist och i tillräcklig mängd, och många människor, i synnerhet barn, dör av svält. Men under Jesu Kristi styre kommer det här problemet att försvinna. Jorden kommer att välsignas med stora skördar av utsökt mat. Alla människor kommer att få den mat de behöver.

Skulle du vilja njuta av de här välsignelserna som kommer av ett gott ledarskap? I så fall uppmanar vi dig att lära dig mer om den ledare som snart kommer att utöva full makt över hela jorden. Jehovas vittnen hjälper dig gärna att göra det. Du kommer inte att bli besviken, för Jehova Gud själv säger om sin Son: ”Det är jag som har insatt min kung på Sion, mitt heliga berg.” (Psalm 2:6)

[Ruta på sidan 5]

PLÖTSLIGT UTAN MAKT

En ledare kan oftast lita på att få sina undersåtars respekt och stöd om han ger dem ett rimligt mått av fred och trygga levnadsförhållanden. Men om folket av någon anledning förlorar förtroendet för honom kan det snart vara någon annan som intar hans ställning. Här följer några exempel på förhållanden som plötsligt har tvingat bort starka ledare från makten.

Dåliga levnadsförhållanden. I slutet av 1700-talet tvingades många fransmän leva ett liv där de ständigt fyllde på statens kassakistor, medan magarna förblev tomma. Dessa förhållanden bidrog till den franska revolutionen, som 1793 ledde till att Ludvig XVI sändes till giljotinen.

Krig. Under första världskriget avsattes några av historiens mäktigaste kejsare. I Ryssland, till exempel, orsakade kriget svår livsmedelsbrist i Sankt Petersburg, vilken bidrog till februarirevolutionen 1917. Genom detta uppror avsattes tsar Nikolaj II, och kommunistiskt styre infördes. I november 1918 ville Tyskland få fred, men de allierade vägrade att upphöra med striderna så länge som inte Tyskland förändrade sitt styre. Följden blev att den tyske kejsaren Vilhelm II tvingades i exil i Nederländerna.

En längtan efter andra styrelsesystem. År 1989 rämnade järnridån. Regimer som hade verkat bergfasta smulades sönder när deras undersåtar förkastade kommunismen och upprättade andra styrelseformer.

[Bilder på sidan 7]

Jesus gav mat åt de hungriga, botade de sjuka och var ett utmärkt exempel för alla kristna

[Bildkälla på sidan 4]

Lloyd George: Foto: Kurt Hutton/Picture Post/Getty Images