Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Hur vishet från Gud kan skydda dina barn

Hur vishet från Gud kan skydda dina barn

Hur vishet från Gud kan skydda dina barn

VARJE dag utkämpar vår kropp ett krig. Den slår tillbaka mängder av fiender, som bakterier, virus och andra mikrober. Men tack vare att de flesta av oss föds med ett immunsystem som skyddar oss mot sådana attacker, kan vi ofta undgå att drabbas av infektionssjukdomar.

På liknande sätt måste de kristna kämpa mot tänkesätt och värderingar som inte är i harmoni med Bibeln och mot påtryckningar som kan bryta ner den andliga hälsan. (2 Korinthierna 11:3) För att kunna stå emot de här ständiga attackerna mot vårt sinne och hjärta måste vi utveckla ett andligt försvar.

Det är särskilt viktigt att våra barn utvecklar ett sådant försvar, eftersom de inte föds med ett andligt ”immunförsvar” som kan hjälpa dem att stå emot världens ande. (Efesierna 2:2) När barnen växer upp är det livsviktigt att föräldrarna hjälper dem att utveckla ett eget andligt försvarssystem. Vad är ett sådant försvar beroende av? Bibeln förklarar: ”Det är Jehova som ger vishet; ... han bevarar sina lojalas väg.” (Ordspråksboken 2:6, 8) Den vishet Gud ger kan bevara de ungas väg så att de inte dukar under för dåligt umgänge, kamrattryck eller osund underhållning. Men hur kan föräldrar följa Jehovas råd och inskärpa sådan vishet hos sina barn?

Uppbyggande umgänge

Det är naturligt att tonåringar tycker om att umgås med jämnåriga, men att uteslutande umgås med dem som inte har så mycket erfarenhet leder inte till att man blir vis. Ordspråksboken varnar: ”Dårskap är bunden vid pojkens hjärta.” (Ordspråksboken 22:15) Hur har en del föräldrar kunnat hjälpa sina barn att vara visa när de väljer umgänge?

En pappa som heter Don * berättar: ”Våra pojkar var ofta tillsammans med vänner i deras egen ålder, men de höll ofta till hemma hos oss, tillsammans med oss vuxna. Vi lät dörrarna vara öppna till vårt hem, och huset var ofta fullt av ungdomar. Vi bjöd dem på något att äta och fick dem att känna sig välkomna. Vi stod gärna ut med deras buller och bång för att vårt hem skulle vara en trygg miljö där våra barn kunde ha roligt och trivas.”

Brian och Mary har tre fina barn, men de erkänner villigt att det inte alltid har varit lätt att fostra dem. De berättar: ”I vår församling fanns det inte så många i samma ålder som vår dotter Jane. Men hon hade en kompis, Susan, som var utåtriktad och glad. Men hennes föräldrar var mer liberala än vi. Susan fick vara ute längre på kvällarna, ha kortare kjolar, lyssna på tvivelaktig musik och se på dåliga filmer. Under en lång tid hade Jane svårt att förstå vår syn på saker och ting. Hon tyckte att Susans föräldrar var mer förstående och att vi var för stränga. Det var först när Susan fick problem som Jane förstod att vår fasthet hade varit till skydd för henne. Vi är mycket glada över att vi inte gav efter, utan höll fast vid det vi trodde var bäst för vår dotter.”

Många ungdomar har haft liknande erfarenheter som Jane och förstått att det är vist att lyssna till sina föräldrars råd i fråga om umgänge. Bibeln säger: ”Det öra som lyssnar till livgivande tillrättavisning vistas mitt ibland de visa.” (Ordspråksboken 15:31) Visheten från Gud får de unga att skaffa bra vänner som påverkar dem positivt.

Pressen att vara som alla andra

Kamrattryck och umgänge hör ofta ihop. Dag efter dag utsätts våra barn för pressen från omvärlden. Eftersom ungdomar oftast vill bli accepterade av sina jämnåriga, kan kamrattryck få dem att anpassa sig till det som är populärt i världen. (Ordspråksboken 29:25)

Bibeln påminner oss om att ”världen försvinner, och även dess begär”. (1 Johannes 2:17) Föräldrar bör därför inte låta barnen bli alltför påverkade av världsliga uppfattningar. Hur kan föräldrar hjälpa sina barn att tänka på ett kristet sätt?

Richard säger: ”Min dotter ville alltid ha likadana kläder som de andra i hennes ålder. Därför talade vi med henne om fördelarna och nackdelarna med de plagg hon ville ha. När det gällde kläder som vi inte hade något att invända emot, följde vi ändå rådet vi hörde för några år sedan – att inte vara först med en ny stil, men att inte heller vara sist.”

Pauline skyddade sina barn mot kamrattryck på ett annat sätt. Hon säger: ”Jag intresserade mig för det som mina barn var intresserade av och gick ofta in och pratade med dem på deras rum. Genom de här långa samtalen kunde jag påverka deras uppfattningar och hjälpa dem att se saker ur olika synvinklar.”

Det går inte att komma ifrån kamrattryck, och därför måste föräldrar ständigt försöka riva ”ner tankebyggnader” och hjälpa barnen att ”ta varje tanke till fånga för att göra den lydig mot Kristus”. (2 Korinthierna 10:5) Men genom att vara ”ihärdiga i bönen” kan både föräldrar och barn få den styrka de behöver för att lyckas med den här livsviktiga uppgiften. (Romarna 12:12; Psalm 65:2)

Underhållningens starka dragningskraft

Något annat som barn lätt påverkas av, och som föräldrar kan ha svårt att ta itu med, är underhållning. Barn vill naturligtvis leka, och ungdomar vill gärna roa sig. (2 Timoteus 2:22) Men en sådan önskan kan, om den tillfredsställs på ett ovist sätt, bryta ner deras andliga försvar. Farorna med underhållning visar sig främst på två sätt.

För det första återspeglar en stor del av underhållningen världens låga moralnormer. (Efesierna 4:17–19) Och underhållning presenteras för det mesta på ett spännande och intressant sätt. Detta innebär en verklig fara för unga människor som kanske inte uppfattar fallgroparna.

För det andra kan all den tid som används till nöjen också innebära ett problem. Att ha roligt har nästan blivit det viktigaste i livet för somliga, och nöjen tar alldeles för mycket av deras tid och energi. Ordspråksboken varnar: ”Att äta för mycket honung är inte bra.” (Ordspråksboken 25:27) För mycket underhållning dämpar aptiten på andlig mat och leder till mental förslappning. (Ordspråksboken 21:17; 24:30–34) Om de unga njuter fullt ut av den här världen, hindras de att ”gripa fast tag om det verkliga livet”, det eviga livet i Guds nya värld. (1 Timoteus 6:12, 19) Hur kan föräldrar ta itu med den här utmaningen?

Mari Carmen har tre döttrar, och hon säger: ”Vi ville att våra döttrar skulle få sund avkoppling och ha trevligt. Därför gjorde vi ofta saker tillsammans som familj. De var också tillsammans med vänner i församlingen. Men vi lät det inte ta överhanden. Vi ville att det skulle kännas som avslutningen på en middag, som en god efterrätt, inte som en huvudrätt. De fick lära sig att arbeta, både hemma, i skolan och i församlingen.”

Don och Ruth är ett annat par som inte lämnade underhållning åt slumpen. ”Vi gjorde lördagarna till vår ’familjedag’. Vi gick ut i tjänsten tillsammans på förmiddagen, gick och simmade på eftermiddagen och åt en härlig middag på kvällen”, berättar de.

De här föräldrarnas erfarenheter visar hur viktigt det är för en kristen att vara balanserad genom att välja sund avkoppling och hålla den på dess rätta plats i livet. (Predikaren 3:4; Filipperna 4:5)

Lita på Jehova

Det tar naturligtvis många år att bygga upp ett andligt försvar. Det finns ingen mirakelmedicin som gör att barnen tar emot vishet från Gud och som motiverar dem att förtrösta på sin himmelske Fader. Föräldrar måste ”fortsätta att uppfostra dem i Jehovas tuktan och allvarliga förmaning”. (Efesierna 6:4) Sådan fortsatt ”allvarlig förmaning” kommer att hjälpa barnen att se saker och ting på Guds sätt. Hur kan föräldrar lyckas med det?

Ett regelbundet familjestudium är en av de mest grundläggande förutsättningarna. Familjestudiet kan öppna barnens ögon, så att de ”kan se det underbara” i Jehovas lag. (Psalm 119:18) Diego tog familjestudiet på allvar och kunde på så sätt hjälpa sina barn att dras närmare Jehova. Han säger: ”Jag förberedde mig grundligt för studiet. Genom att göra efterforskningar i biblisk litteratur kunde jag få personerna i Bibeln att bli verkliga för mina barn. På så vis kunde de identifiera sig med sådana som har tjänat Jehova troget. Det gjorde att de klart och tydligt kunde förstå vad Jehova tycker om.”

Man kan också passa på att undervisa barnen när tillfällen dyker upp. Mose gav uppmaningen: ”Du skall inskärpa dem [Jehovas bud] hos dina söner och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen och när du lägger dig och när du stiger upp.” (5 Moseboken 6:7) En pappa säger: ”Min son behöver få tid på sig för att lätta sitt hjärta och uttrycka sina känslor. När vi går ut och går eller gör något tillsammans, kan han till slut klä sina tankar i ord. Vi får fina samtal vid sådana tillfällen, och de är till nytta för oss båda.”

Barnen tar också djupt intryck av de böner föräldrarna ber. Att höra sina föräldrar ödmjukt vända sig i bön till Jehova för att be om hans hjälp och om hans förlåtelse hjälper barnen att ”tro att han är till”. (Hebréerna 11:6) Många föräldrar som har lyckats bra med att uppfostra sina barn framhåller hur viktigt det är att be tillsammans som familj och att ta med sådant i bönen som gäller skolan eller annat som berör eller oroar barnen. I en familj ber till exempel alltid mamman tillsammans med barnen innan de går till skolan. (Psalm 62:8; 112:7)

”Låt oss inte ge upp i fråga om att göra det som är rätt”

Alla föräldrar gör misstag och kan ångra sitt sätt att handla i olika situationer. Men Bibeln uppmanar oss ändå att fortsätta kämpa och att inte ”ge upp i fråga om att göra det som är rätt”. (Galaterna 6:9)

Men ibland verkar kanske barnen helt omöjliga att förstå sig på, och då kan föräldrar känna att de vill ge upp. Det skulle vara lätt att tänka att den yngre generationen är annorlunda och svår att ha att göra med. Men barnen har samma svagheter i dag som tidigare generationer hade, och de har liknande problem att kämpa med, även om pressen att tänja på gränserna kanske har ökat. Därför mildrade en pappa sina ord när han tillrättavisade sin son genom att säga: ”Du vill bara göra det jag själv ville göra när jag var i din ålder.” Föräldrar vet kanske inte så mycket om datorer, men de vet allt om det ofullkomliga köttets benägenhet. (Matteus 26:41; 2 Korinthierna 2:11)

Det kan hända att en del barn inte uttrycker någon större entusiasm över sina föräldrars vägledning och kanske rentav gör uppror mot den fostran de får. Men, återigen, uthållighet är helt avgörande. Trots att barnen kanske är motsträviga till en början eller periodvis är trotsiga, reagerar många positivt med tiden. (Ordspråksboken 22:6; 23:22–25) Matthew, en ung kristen som nu tjänar vid ett av Jehovas vittnens avdelningskontor, berättar: ”När jag var i tonåren tyckte jag att mina föräldrars inskränkningar var orättvisa. Varför fick inte jag göra det som mina kompisar fick göra? Och jag blev riktigt arg när mina föräldrar någon gång bestraffade mig genom att inte låta mig paddla kanot – något jag verkligen gillade. Men när jag ser tillbaka inser jag att den fostran jag fick av mina föräldrar både var effektiv och nödvändig. Jag är tacksam för att de gav mig vägledning när jag behövde den.”

Det råder ingen tvekan om att våra barn kan växa upp till fina kristna människor, trots att de ibland måste vistas i en andligt osund miljö. Bibeln lovar att vishet från Gud kan ge dem ett andligt försvar. ”När visheten kommer in i ditt hjärta och kunskapen blir ljuvlig för din själ, skall tankeförmågan hålla vakt över dig och urskillningen skydda dig, för att befria dig från det ondas väg.” (Ordspråksboken 2:10–12)

Det är inte lätt att bära på ett barn i nio månader. Och under de följande tjugo åren kan föräldrarna förvänta att få uppleva både sorg och lycka. Men eftersom kristna föräldrar älskar sina barn, gör de allt de kan för att skydda barnen med hjälp av vishet från Gud. De känner på samma sätt för sina barn som aposteln Johannes kände för sina andliga barn. Han sade på ålderns höst: ”Jag har ingen större orsak till tacksamhet än detta, att jag får höra att mina barn fortsätter att vandra i sanningen.” (3 Johannes, vers 4)

[Fotnoter]

^ § 7 En del namn är utbytta.

[Bild på sidan 24]

”Vi lät dörrarna vara öppna till vårt hem, och huset var ofta fullt av unga människor”

[Bild på sidan 25]

Intressera dig för det som dina barn är intresserade av

[Bilder på sidan 26]

”Jag förberedde mig grundligt för studiet”