Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Varför många betvivlar att religionen kan förena mänskligheten

Varför många betvivlar att religionen kan förena mänskligheten

Varför många betvivlar att religionen kan förena mänskligheten

”ÄLSKA din nästa.” (Matteus 22:39) Denna grundläggande regel för uppförandet hyllas av många religioner. Om religionerna kunde lära sina medlemmar att älska sin nästa, skulle deras medlemmar dras närmare varandra och enas. Men har du sett det hända? Är religionen en enande kraft? I en undersökning som nyligen genomfördes i Tyskland ställdes frågan: ”Förenar religionen människor, eller är det snarare så att den skiljer människor åt?” Av dem som svarade tyckte 22 procent att religionen är en förenande kraft, medan 52 procent tyckte att den är en åtskiljande eller splittrande kraft. Människor kanske tycker ungefär likadant där du bor.

Varför är det så många som betvivlar att religionen kan förena mänskligheten? Kanske på grund av vad historien har visat. I stället för att dra människor närmare varandra har religionen ofta varit en splittrande faktor. I vissa fall har de mest fruktansvärda illdåd begåtts under religionens täckmantel. Se på några exempel från de senaste 100 åren.

Religionens inflytande

Under andra världskriget drabbade katolska kroater och ortodoxa serber samman. Båda grupperna påstod att de följde Jesus, som lärde sina efterföljare att älska sin nästa. Ändå ledde deras konflikt till ”en av historiens mest ohyggliga massakrer”, som en forskare uttryckte det. Hela världen chockerades över antalet döda – mer än 500 000 män, kvinnor och barn.

År 1947 bodde omkring 400 miljoner människor – ungefär en femtedel av jordens befolkning – på den indiska subkontinenten, främst hinduer, muslimer och sikher. När Indien delades bildades Pakistan, en republik med islamisk grundval. Hundratusentals flyktingar blev då brända, slagna, torterade och skjutna i en rad religiöst motiverade massakrer.

Som om de här exemplen inte var nog kom terrorhotet i fokus efter millennieskiftet. På grund av terrorismen har hela världen nu försatts i larmberedskap, och många terroristgrupper säger sig ha religiösa kopplingar. Religionen betraktas inte som en enande kraft. I stället förknippas den ofta med våld och oenighet. Det är därför inte förvånande att den tyska tidskriften FOCUS jämförde de större religionerna i världen – buddhismen, kristendomen, konfucianismen, hinduismen, islam, judendomen och daoismen – med dynamit.

Internt käbbel

Medan en del religioner är i krig med varandra ansätts andra av internt käbbel. På senare år har till exempel kyrkorna inom kristenheten varit splittrade av debatter om lärofrågor. Både präster och lekmän frågar sig: Är det tillåtet med preventivmedel? Hur är det med abort? Bör kvinnor prästvigas? Hur skall kyrkan se på homosexualitet? Bör en religion sanktionera krig? Med tanke på denna oenighet undrar många: Hur kan en religion förena mänskligheten om den inte ens kan ena sina egna medlemmar?

Det är helt klart att religionen i allmänhet har misslyckats med att vara en enande kraft. Men kännetecknas alla religioner av splittring? Finns det någon religion som är annorlunda – som kan förena mänskligheten?

[Bild på sidan 3]

Poliser som skadats i en sammandrabbning mellan religiösa grupper i Indien 1947

[Bildkälla]

Foto: Keystone/Getty Images