Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Berleburgbibeln

Berleburgbibeln

Berleburgbibeln

PIETISMEN var en religiös rörelse som utvecklades inom den tyska lutherska kyrkan under 1600- och 1700-talen. En del av den här rörelsens anhängare blev förlöjligade och till och med förföljda för sin tro. Flera pietistiska lärda sökte sig till Berleburg, omkring 15 mil norr om Frankfurt am Main. Där beviljades de asyl av en lokal adelsman, greve Casimir von Wittgenstein Berleburg, som hade stor aktning för religion. Att dessa predikanter och akademiker var samlade i Berleburg ledde till utgivningen av en ny bibelöversättning, känd som Berleburgbibeln. Hur kom den här översättningen till?

En av dem som sökte asyl var Johann Haug, som tvingades lämna sitt hem i Strasbourg på grund av att teologerna i staden var så intoleranta. Haug var välutbildad och mycket språkkunnig. Han berättade för sina lärda vänner i Berleburg att han uppriktigt önskade ”tillhandahålla en alltigenom ren bibelöversättning, korrigera Luthers översättning, återge innebörden exakt enligt bokstaven i Guds ord och enligt dess ande”. (Die Geschichte der Berlenburger Bibel) Målet var att framställa en bibel med förklarande noter och kommentarer, en bibel som vanliga människor skulle kunna förstå. Haug försäkrade sig om stödet från akademiker i andra europeiska länder, och han arbetade på projektet i 20 år. Berleburgbibeln började ges ut 1726. På grund av de omfattande noterna gavs den ut i åtta band.

Berleburgbibeln innehåller några mycket intressanta detaljer. Ett exempel är 2 Moseboken 6:2, 3, som lyder: ”Vidare talade Gud till Mose och sade till honom: Jag är HERREN! Och jag framträdde för Abraham/för Isak och för Jakob/som en allsmäktig Gud: men under mitt namn JEHOVA var jag inte känd av dem.” En not förklarar: ”Namnet JEHOVA ..., det avskilda namnet/eller/det tillkännagivna namnet.” Guds egennamn, Jehova, förekommer också i kommentarer till 2 Moseboken 3:15 och 2 Moseboken 34:6.

Berleburgbibeln blev alltså en bibel i den långa raden av tyska biblar som har använt namnet Jehova antingen i huvudtexten, i fotnoter eller i kommentarer. En översättning som kommit ut på senare tid och som ger tillbörlig ära åt Guds egennamn är Nya världens översättning av Den heliga skrift, utgiven av Jehovas vittnen.