Vetenskap och religion – hur konflikten började
Vetenskap och religion – hur konflikten började
DEN 70 år gamle astronomen låg på sin dödsbädd och kämpade för att kunna läsa. I handen hade han ett manuskript, som var klart att publiceras. Vare sig han visste det eller inte, skulle hans bok revolutionera människans syn på universum. Den skulle också vara upptakten till en häftig konflikt inom kristenheten, något som vi än i dag kan se efterverkningarna av.
Den döende mannen var en polsk katolik som hette Nicolaus Copernicus, och året var 1543. Copernicus bok, med titeln De Revolutionibus Orbium Coelestium (Om himlakropparnas kretslopp), placerade solen i stället för jorden i universums mitt. I en enda handvändning ersatte Copernicus den oerhört komplicerade geocentriska världsbilden, som placerade jorden i centrum, med en världsbild som kännetecknades av elegant enkelhet.
Konflikten tog inte fart med en gång. Dels hade Copernicus varit försiktig när han talade med andra om sin uppfattning, och dels verkar katolska kyrkan, som hade anammat den geocentriska världsbilden, ha varit mer tolerant mot vetenskapliga spekulationer vid den tiden. Till och med påven uppmanade Copernicus att publicera sitt verk. När Copernicus till slut gjorde det, skrev en oroad redaktör ett eget förord där han framhöll att den heliocentriska teorin, som placerade solen i centrum, var en matematisk lösning och inte nödvändigtvis en astronomisk sanning.
Konflikten trappas upp
Näste man på scenen var den italienske astronomen, matematikern och fysikern Galileo Galilei (1564–1642), som även han var katolik. Galilei använde sig av den nyligen uppfunna linsen och byggde teleskop, och med dem kunde han se detaljer på himlavalvet som man aldrig tidigare kunnat se. Det han såg övertygade honom om att Copernicus hade rätt. Galilei upptäckte också fläckar på solen, som i dag kallas solfläckar, och det utmanade en annan omhuldad filosofisk och religiös uppfattning: att solen är oföränderlig och oförstörbar.
Till skillnad från Copernicus förde Galilei modigt och ivrigt fram sin uppfattning, och det i en religiös miljö som var mycket fientligare, för vid det här laget hade katolska kyrkan öppet börjat motstå Copernicus teori. När Galilei inte bara påstod att den heliocentriska teorin var riktig utan att den också stämde med Bibeln, tyckte kyrkan att det var snudd på kätteri. *
Galilei reste till Rom för att försvara sig, men förgäves. År 1616 befallde kyrkan att han skulle sluta upp med att förespråka Copernicus teori. Galilei tystnade för en tid. Men så gav han 1632 ut ett annat verk som gav stöd åt Copernicus. Redan året därpå dömde inkvisitionen Galilei till livstids fängelse. Men med hänsyn till hans ålder omvandlades snart straffet till husarrest.
Många ser Galileis konflikt med kyrkan som en stor triumf för vetenskapen över religionen och i förlängningen även över Bibeln. Men som nästa artikel visar är det en förhastad slutsats där man ignorerar många fakta.
[Fotnoter]
^ § 7 Galilei skaffade sig mäktiga fiender i onödan på grund av sin slagfärdighet och bitande sarkasm. Kyrkan provocerades ytterligare av att han framhöll sig själv som en auktoritet på religionens område genom att påstå att den heliocentriska världsbilden stämde med Bibeln.
[Bild på sidan 3]
Copernicus
[Bildkälla]
Ur boken Giordano Bruno und Galilei
[Bild på sidan 3]
Galilei försvarar sig inför inkvisitionen i Rom
[Bildkälla]
Ur boken The Historian’s History of the World, band IX, 1904
[Bildkälla på sidan 3]
Bakgrund: Copernicus föreställning om solsystemet