Hur kan man hantera konflikter i äktenskapet?

INGEN normal man eller hustru tycker om konflikter i äktenskapet. Ändå är konflikter alltför vanliga. Ofta börjar det med att mannen eller hustrun säger något som irriterar den andre. Rösterna höjs, någon tappar humöret och snart är ett känsloladdat gräl fyllt av sarkasmer i full gång. Sedan följer en isande tystnad, när mannen och hustrun envist vägrar att tala med varandra. Efter en tid lägger sig känslorna, och de ber varandra om ursäkt. Lugnet är återställt – åtminstone för en tid.

En aldrig sinande ström av skämt och intriger i TV-program handlar om äkta makar som inte kan komma överens – men verkligheten är långt ifrån roande. Ett bibliskt ordspråk lyder: ”Tanklösa ord kan såra som svärd.” (Ordspråksboken 12:18, Bibel 2000) Ja, hårda ord kan ge känslomässiga ärr som består långt efter det att dispyten är över. Gräl kan till och med leda till våld. (2 Moseboken 21:18)

Det är sant att människans ofullkomlighet gör att det inte alltid går att undvika problem i äktenskapet. (1 Moseboken 3:16; 1 Korinthierna 7:28) Men ofta återkommande, intensiva dispyter bör inte avfärdas som något normalt. Forskare har lagt märke till att det är mer sannolikt att ett par kommer att skilja sig om äktenskapet kännetecknas av ständiga gräl. Det är därför viktigt att du och din äktenskapspartner lär er att ta itu med meningsskiljaktigheter på ett fridsamt sätt.

Analysera situationen

Om ni ofta är osams och grälar, försök då avgöra om det finns ett mönster. Hur reagerar ni när ni har olika uppfattningar i någon fråga? Övergår resonemanget i verbal krigföring, så att ni slungar förolämpningar och anklagelser mot varandra? Om det skulle vara så, vad kan ni då göra?

Börja med att göra en ärlig granskning av dig själv, och försök se hur du kanske bidrar till problemet. Blir du lätt uppretad? Är du diskussionslysten till din läggning? Vad skulle din äktenskapspartner säga om den saken? Den sista frågan är viktig att fundera över, för ni kan ha olika uppfattningar om vad det innebär att vara diskussionslysten.

Det kan till exempel vara så att din äktenskapspartner är reserverad och tillbakadragen, medan du är öppen och luftar dina åsikter intensivt. Du kanske säger: ”Så var det i min familj när jag växte upp. Alla uttryckte sig på det sättet. Det är inte detsamma som att gräla!” Och för dig kanske det inte är det. Men det är mycket möjligt att det du tycker är ett rakt och uppriktigt kommunicerande, det tycker din partner är ett sårande och stridslystet argumenterande. Bara det att du är medveten om att ni har olika sätt att kommunicera kan bidra till att förhindra missförstånd.

Kom också ihåg att man kan uppfattas som stridslysten trots att man inte höjer rösten. Paulus skrev till de kristna: ”Låt ... skrikande och skymfande skaffas bort ifrån er.” (Efesierna 4:31) ”Skrikande” hänsyftar på att man höjer rösten, medan ”skymfande” handlar om vad man säger. Med tanke på det kan till och med sådant som man viskar ge upphov till dispyter, om det man säger är irriterande eller krävande.

 Medan du har detta i tankarna kan du återigen fundera på hur du hanterar meningsskiljaktigheter med din äktenskapspartner. Är du diskussionslysten? Som vi har sett hänger svaret på den frågan till stor del på hur din äktenskapspartner uppfattar saken. Avfärda inte snabbt hans eller hennes uppfattning som överdriven, utan försök i stället se dig själv genom din partners ögon och gör de nödvändiga förändringarna. Paulus skrev: ”Var och en må fortsätta att söka den andres fördel i stället för sin egen.” (1 Korinthierna 10:24)

Ge akt på hur ni lyssnar

En annan sida av detta att handskas med meningsskiljaktigheter finner vi i Jesu ord: ”Ge ... akt på hur ni lyssnar.” (Lukas 8:18) Det är sant att Jesus inte här talade om hur äkta makar skulle kommunicera. Men principen är ändå tillämplig. Hur noga lyssnar du på din äktenskapspartner? Lyssnar du över huvud taget? Eller avbryter du tvärt och kommer med naiva lösningar på problem som du inte har satt dig in i? ”När någon svarar innan han har hört vad saken gäller, är det dårskap från hans sida och en förödmjukelse”, säger Bibeln. (Ordspråksboken 18:13) När ni är oense i någon fråga måste ni därför resonera om saken och verkligen lyssna på varandra.

Försök ”visa medkänsla” i stället för att bagatellisera din partners åsikter. (1 Petrus 3:8) I den grekiska grundtexten har det uttryck som återgetts med ”visa medkänsla” den grundläggande innebörden ”lida tillsammans med någon annan”. Om din partner är bekymrad över något, bör det bekymra dig också. Försök se saken från hans eller hennes ståndpunkt.

Den gudfruktige mannen Isak gjorde uppenbarligen det. Bibeln berättar att hans hustru, Rebecka, var mycket orolig över en familjeangelägenhet som rörde deras son Jakob. Hon sade till Isak: ”Jag har kommit att finna mitt liv motbjudande på grund av Hets döttrar. Om Jakob någonsin tar en hustru av Hets döttrar som dessa, av landets döttrar, till vilken nytta är då livet för mig?” (1 Moseboken 27:46)

Rebecka var orolig, och det fick henne att överdriva en aning. Tyckte hon verkligen att livet var motbjudande? Skulle hon bokstavligt talat föredra att dö, om hennes son gifte sig med någon av Hets döttrar? Förmodligen inte. Men Isak förringade inte Rebeckas känslor. Han förstod att det fanns fog för hennes oro och gjorde något åt saken. (1 Moseboken 28:1) Följ hans exempel nästa gång din partner är bekymrad för något. Avfärda inte lättvindigt det din partner säger, utan lyssna noga, respektera hans eller hennes åsikter och ta itu med situationen på ett medkännande sätt.

Värdet av att lyssna och ha insikt

Ett ordspråk i Bibeln lyder: ”En människas insikt bromsar hennes vrede.” (Ordspråksboken 19:11) I stridens hetta är det lätt att du reagerar förhastat på alla sårande ord som din partner slänger ur sig. Men det gör oftast att  grälet bara blir värre. Bestäm dig därför för att inte bara höra vad din partner säger, utan också urskilja de bakomliggande känslorna. Sådan insikt kommer att hjälpa dig att komma över din irritation och i stället ta itu med problemet.

Din hustru kanske säger: ”Vi gör aldrig något tillsammans!” Då kanske det ligger nära till hands för dig att bli irriterad och kyligt invända: ”Vi var ju tillsammans en hel dag förra månaden!” Men om du lyssnar uppmärksamt, kanske du upptäcker att din hustru egentligen inte efterlyser mer tid tillsammans med dig. Hon kanske snarare vill bli bekräftad, och hon säger egentligen att hon känner sig försummad och oälskad.

Låt säga att du som hustru råkar ut för att din man ifrågasätter ett av dina större inköp. ”Hur kunde du göra av med så mycket pengar?” frågar han misstroget. Din första reaktion kanske är att du vill försvara dig genom att hänvisa till familjens ekonomi eller genom att jämföra ditt inköp med något av hans. Men insikt kommer att hjälpa dig att förstå att din man förmodligen inte talar om kronor och ören. Han kanske snarare är bekymrad över att han inte fick komma med sina synpunkter när det gällde en så stor utgift.

Det är naturligtvis upp till varje enskilt gift par att avgöra hur mycket tid man skall ägna åt varandra eller hur man skall sköta ekonomin. Poängen är att om ni blir oense om något, kan insikt bromsa vreden och hjälpa er att se vad saken egentligen gäller. Försök att inte reagera impulsivt, utan följ bibelskribenten Jakobs uppmaning att vara ”snar till att höra, sen till att tala, sen till vrede”. (Jakob 1:19)

När du säger något till din partner, kom då ihåg att det är viktigt hur du säger det. Bibeln säger att ”de visas tunga är en läkedom”. (Ordspråksboken 12:18) Sårar eller läker dina ord, när du och din partner är mitt uppe i en konflikt? Uttrycker du dig på ett sätt som lägger hinder i vägen för en försoning eller på ett sätt som banar väg för den? Som vi har sett ger arga, impulsiva ord upphov till stridigheter. (Ordspråksboken 29:22)

Om en meningsskiljaktighet börjar urarta till ett gräl, ansträng er då för att hålla er till sakfrågan och gå inte till personangrepp. Inrikta  er på hur ni kan lösa problemet, inte på vem som har rätt. Välj dina ord så att dispyten inte förvärras. Bibeln säger: ”Ett sårande ord väcker vrede.” (Ordspråksboken 15:1) Ja, vad du säger, och hur du säger det, kan avgöra om din partner vill samarbeta eller inte.

Försök lösa problemet, inte vinna diskussionen

När vi tar itu med meningsskiljaktigheter är målet att nå en lösning, inte att vinna en diskussion. Hur kan man komma fram till en lösning? Det bästa sättet är att ta reda på vilka råd Bibeln ger och sedan tillämpa dem. I synnerhet äkta män bör ta initiativet till att göra det. Var inte för snabb med att uttrycka starka personliga uppfattningar om problemet, utan försök i stället se problemet från Jehovas ståndpunkt. Be till honom och sök ”Guds frid” som kan ”skydda era hjärtan och era sinnen”. (Efesierna 6:18; Filipperna 4:6, 7) Ansträng dig uppriktigt för att inte bara se till dina egna intressen, utan också till din partners. (Filipperna 2:4)

Något som ofta förvärrar en redan svår situation är att man låter sårade, okontrollerade känslor styra ens tankar och handlingar. Men att man är villig att bli förd till rätta av råden i Guds ord leder till frid, samstämmighet och Jehovas välsignelse. (2 Korinthierna 13:11) Om ni låter er vägledas av ”visheten från ovan” och visar goda egenskaper, kommer ni att få uppleva fördelarna med att vara sådana ”som stiftar fred”. (Jakob 3:17, 18)

Vi bör alla lära oss att hantera meningsskiljaktigheter på ett fridsamt sätt, även om det innebär att vi måste göra avkall på våra egna önskemål. (1 Korinthierna 6:7) Ja, tillämpa Paulus uppmaning att lägga bort ”vrede, förbittring, uselhet, skymford och oanständigt tal som kommer ur er mun. ... Klä av er den gamla personligheten med dess förehavanden och klä er i den nya personligheten.” (Kolosserna 3:8–10)

Ibland kommer du givetvis att säga saker som du senare ångrar. (Jakob 3:8) När det inträffar, be då din äktenskapspartner om ursäkt. Fortsätt att göra ert bästa, och med tiden kommer ni förmodligen att märka att ni har gjort stora förbättringar i ert sätt att hantera meningsskiljaktigheter.

[Ruta/Bild på sidan 22]

Tre sätt att ta udden av en dispyt

• Lyssna på din partner. (Ordspråksboken 10:19)

• Respektera hans eller hennes synpunkter. (Filipperna 2:4)

• Ta itu med situationen på ett kärleksfullt sätt. (1 Korinthierna 13:4–7)

[Ruta/Bild på sidan 23]

Vad du kan göra nu

Ställ följande frågor till din äktenskapspartner och lyssna på svaren utan att avbryta. Sedan kan din partner göra samma sak.

• Är jag diskussionslysten?

• Lyssnar jag verkligen när du säger vad du tycker, eller avbryter jag impulsivt innan du har talat färdigt?

• Låter jag okänslig eller arg när jag uttrycker mig?

• Vad kan vi båda två göra för att förbättra vårt sätt att kommunicera – i synnerhet när vi är oense om något?

[Bild på sidan 21]

Lyssnar du?

[Bild på sidan 22]

Jag känner mig försummad och oälskad

[Bild på sidan 22]

”Vi gör aldrig något tillsammans!”

[Bild på sidan 22]

”Vi var ju tillsammans en hel dag förra månaden!”