Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Arbetets paradox

Arbetets paradox

Arbetets paradox

”Arbete – tänk vilken glädje det är att vi fortfarande har arbete framför oss!” – Katherine Mansfield, författare (1888–1923).

HAR du en lika entusiastisk syn på arbete som den här författaren? Hur ser du själv på arbete? Tycker du att en ny arbetsvecka är som en lång, svart tunnel och att det enda ljuset i tunneln är den lediga helgen som skymtar långt där borta? Eller har ditt arbete blivit så viktigt för dig att du nästan har blivit besatt av det?

De flesta människor ägnar större delen av sin vakna tid åt att arbeta. Arbetet avgör ofta var man bosätter sig och hur ens livssituation är. Många upplever att arbete är det som dominerar livet från ungdomen till pensionen. En del av oss får stort utbyte av sitt arbete. Andra tycker att arbetet är en fråga om pengar eller prestige, och somliga ser arbetet som ett sätt att fylla ut tiden, medan en del kan tycka att det är bortkastad tid att arbeta.

Vissa arbetar för att leva, och andra lever för att arbeta. Det finns de som rentav har dött på grund av sitt arbete. Enligt en rapport från FN orsakar arbete mer lidande och död ”än både krig och missbruk av narkotika och alkohol sammantaget”. I en kommentar till detta skrev Londontidningen The Guardian: ”Mer än två miljoner människor dör varje år på grund av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar. ... Damm, kemikalier, buller och strålning orsakar cancer, hjärtsjukdomar och stroke.” Och barnarbete och tvångsarbete är bara ett par exempel på förfärliga arbetsförhållanden i vår tid.

Dessutom förekommer det som psykologen Steven Berglas kallar ”supernova-kollaps”. Han syftar på en person som gör ett bra arbete och når toppen av sin karriär, men ”känslan av att vara slav under sitt arbete utan att kunna förändra sin situation, och utan att få någon känslomässig tillfredsställelse, utlöser kronisk ångest, oro, modfälldhet eller depression”.

Har du blivit arbetsnarkoman?

I en värld där många arbetar långa dagar är det viktigt att inse skillnaden mellan att vara en bra anställd och att vara en arbetsnarkoman. Arbetsnarkomaner har ofta arbetet som tillflykt i en hotfull och oförutsägbar värld, medan en person som vill arbeta hårt utan att gå till överdrift snarare ser sitt arbete som ett viktigt och meningsfullt åtagande. Arbetsnarkomaner låter arbetet tränga ut allt annat i livet, medan den som har en balanserad syn på arbete vet när det är dags att stänga av datorn och växla spår mentalt sett och åka hem till familjen. Till skillnad från andra får arbetsnarkomaner en emotionell kick och känner adrenalinet strömma till när de arbetar övertid.

I vårt moderna samhälle glamoriseras övertidsarbete, och gränserna blir otydliga för vad som är en normal och en överdriven arbetsinsats. Internet, mobiltelefoner och personsökare kan sudda ut gränserna mellan arbetsplatsen och hemmet. I dag, när de flesta platser kan göras till arbetsplats, och alla tider på dygnet göras till arbetstid, arbetar en del människor ihjäl sig.

Hur reagerar vissa människor för en sådan osund mentalitet? Sociologer har lagt märke till att många utarbetade och stressade människor försöker införa något slag av andlighet på sitt arbete och förena religiositet och arbete. Dagstidningen San Francisco Examiner rapporterar att ”kombinationen andlighet och arbete har blivit något av en allmän företeelse”.

I en rapport kommenterade man Silicon Valley, ett högteknologiskt mecka i USA, och sade: ”Åtstramningen fortsätter, och cheferna kan se hur antalet tomma parkeringsplatser utanför kontoren blir allt fler. Men när det handlar om bibelkurser, är parkeringsplatserna fulla.” Vad detta än kan betyda har människor världen över insett att Bibeln har en positiv inverkan på deras syn på arbete och att Bibeln har hjälpt dem att få ett mer balanserat liv.

Hur kan Bibeln hjälpa oss att bli mer balanserade i vår syn på arbete? Finns det bibliska principer som kan hjälpa oss att klara av utmaningarna på arbetsplatsen? Följande artikel kommer att svara på det.