”De hade genast kunnat bli frigivna”

GENEVIÈVE DE GAULLE, brorsdotter till Charles de Gaulle, en tidigare president i Frankrike, lärde känna Jehovas vittnen i det nazistiska koncentrationslägret i Ravensbrück i norra Tyskland. Hon skrev orden här ovan i ett brev i augusti 1945.

Koncentrationslägret i Auschwitz i Polen befriades den 27 januari 1945. Ända sedan 1996 har den här dagen i Tyskland varit en dag till minne av alla offer för Hitlers tredje rike.

Peter Straub, ministerpresident i det tyska delstatsparlamentet i Baden-Württemberg, sade under ett officiellt minnestal den 27 januari 2003: ”Alla som fick utstå förföljelse på grund av sina religiösa eller politiska trosuppfattningar och som var villiga att dö hellre än att underkasta sig Hitlers regim förtjänar vår djupa respekt, en respekt som är svår att uttrycka i ord. Jehovas vittnen var den enda religiösa organisation som helt och hållet vägrade att gå med på Hitlerregimens krav: De lyfte inte ens handen för att göra Hitlerhälsningen. De vägrade att svära trohet mot ’Führern och staten’, alldeles som de vägrade att utföra militärtjänst och arbetstjänst. Och deras barn gick inte med i Hitlerjugend.”

Jesus Kristus sade om sina lärjungar: ”De är inte någon del av världen, alldeles som jag inte är någon del av världen.” (Johannes 17:16) Det var därför av rent religiösa skäl som Jehovas vittnen intog den ståndpunkt de gjorde. Straub fortsatte: ”Jehovas vittnen, som var tvungna att bära en lila triangel på sina fångdräkter, var de enda som själva kunde ha gjort slut på sitt martyrskap. Det enda de hade behövt göra var att skriva under ett dokument där de förnekade sin tro.”

För det stora flertalet av Jehovas vittnen var det helt otänkbart att förneka sin tro. Därför var det omkring 1 200 av dem som dog under nazitiden, och 270 avrättades som vapenvägrare. De inte bara citerade utan tillämpade också uttalandet: ”Vi måste lyda Gud som vår härskare mer än människor.” (Apostlagärningarna 5:29)

Ulrich Schmidt, ministerpresident i det tyska delstatsparlamentet i Nordrhein-Westfalen, konstaterade att Jehovas vittnen bara var helt vanliga människor. Broschyren Landtag Intern hänvisade till hans tal och kallade dem ”vanliga människor som följde sitt samvete, som stod fasta för sin religiösa tro och som visade civilkurage och bjöd ideologiskt motstånd på grund av sin kristna övertygelse”. Vi kan vara övertygade om att Jehova Gud gläder sig över alla som lojalt håller sig till honom under svårigheter. I Ordspråksboken 27:11 läser vi: ”Var vis, min son, och gläd mitt hjärta, så att jag kan svara den som smädar mig.”

[Bildkälla på sidan 30]

Genom tillmötesgående från United States Holocaust Memorial Museum