Vi skall vandra i Jehovas, vår Guds, namn

”Vi skall vandra i Jehovas, vår Guds, namn till oöverskådlig tid, ja för evigt.” (MIKA 4:5)

1. Hur var situationen i moraliskt avseende i Noas dagar, och hur skilde sig Noa från andra?

DEN förste som Bibeln säger vandrade med Gud var Enok. Den andre var Noa. Berättelsen säger: ”Noa var en rättfärdig man. Han visade sig vara oklanderlig bland sina samtida. Noa vandrade med den sanne Guden.” (1 Moseboken 6:9) På Noas tid hade människor i allmänhet vänt sig bort från den rena tillbedjan. De dåliga förhållandena blev värre genom att otrogna änglar hade onaturliga förbindelser med kvinnor och fick en avkomma som kallades nefilim, ”de väldiga männen”, eller ”de ryktbara männen”. Det är inte att undra på att jorden uppfylldes av våld! (1 Moseboken 6:2, 4, 11) Men Noa visade sig klanderfri och var ”en rättfärdighetens förkunnare”. (2 Petrus 2:5) När Gud befallde honom att bygga en ark för att rädda liv, lydde han och ”grep sig an med att göra i enlighet med allt som Gud hade befallt honom. Han gjorde just så.” (1 Moseboken 6:22) Ja, Noa vandrade med Gud.

2, 3. Hur är Noa ett fint exempel för oss?

² Paulus tog med Noa i sin uppräkning av trogna vittnen när han skrev: ”I tro visade Noa gudsfruktan, sedan han hade fått gudomlig varning och underrättelse om ting som man ännu inte såg, och byggde en ark till räddning för sitt hushåll; och genom denna tro domfällde han världen, och han blev arvinge till den rättfärdighet som är en följd av tro.” (Hebréerna 11:7) Vilket utmärkt exempel! Noa var övertygad om att Jehovas ord skulle visa sig sant, och därför använde han sin tid, sina krafter och sina tillgångar till att fullgöra hans befallningar. På liknande sätt är det många i våra dagar som tackar nej till de möjligheter som den här världen erbjuder och använder sin tid, sina krafter och sina tillgångar till att lyda Jehovas befallningar. Deras tro är anmärkningsvärd och kommer att leda till att de själva och även andra blir räddade. (Lukas 16:9; 1 Timoteus 4:16)

³ Det måste ha varit lika svårt för Noa och hans familj att utöva tro som det var för Enok, Noas farfarsfar, vars exempel vi såg närmare på i den föregående artikeln. Alldeles som på Enoks tid var de sanna tillbedjarna på Noas tid bara en liten minoritet – endast åtta människor var trogna och överlevde den stora översvämningen. Noa var en rättfärdighetens förkunnare i en våldspräglad och omoralisk värld. Han och hans familj byggde dessutom en väldig ark av trä som en förberedelse för en världsomfattande översvämning, trots att ingen hade sett en sådan översvämning tidigare. Det hela måste ha förefallit mycket underligt för dem som såg dem.

4. Vilken brist hos Noas samtida framhöll Jesus?

⁴ Det är intressant att tänka på att när Jesus hänvisade till Noas dagar, talade han inte om våldet, den falska religionen eller omoralen – hur allvarligt detta än var. Den brist som Jesus framhöll var människornas vägran att lyssna till den varning de fick. Han sade att de ”åt och drack, män gifte sig och kvinnor blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken”. Att äta, dricka, gifta sig och bli  bortgift – vad var det för fel med det? De levde ju helt enkelt ett ”normalt” liv! Men det skulle komma en översvämning, och Noa var en rättfärdighetens förkunnare, vars ord och uppförande borde ha tjänat som en varning för dem. Men de ”tog ingen notis förrän den stora översvämningen kom och ryckte bort dem alla”. (Matteus 24:38, 39)

5. Vilka egenskaper behövde Noa och hans familj ha?

⁵ När vi tänker på den tiden inser vi det förståndiga i Noas levnadssätt. Men det krävdes mod att under den period som föregick den stora översvämningen skilja sig från mängden. Noa och hans familj behövde ha en stark tro för att bygga den väldiga arken och föra in exemplar av de olika djurarterna. Hände det någon gång att några av dessa få trogna önskade att de hade varit lite mindre uppmärksammade och helt enkelt fått leva ett ”normalt” liv? Även om sådana tankar dök upp, lät de inte sin ostrafflighet försvagas. Efter många, många år – längre än vad någon av oss behöver uthärda i den här tingens ordning – ledde Noas tro till att han blev räddad genom den stora översvämningen. Men Jehova verkställde sin dom över alla som levde ett ”normalt” liv och inte tog notis om innebörden i den tid de levde i.

Våldet drabbar mänskligheten på nytt

6. Hur var förhållandena efter den stora översvämningen?

⁶ När den stora översvämningens vatten hade sjunkit undan, fick människorna en ny start. Men de var fortfarande ofullkomliga, och ”benägenheten hos människans hjärta” fortsatte att vara ”ond alltifrån hennes ungdom”. (1 Moseboken 8:21) Och trots att demonerna inte längre kunde materialisera sig i mänskliga kroppar, var de fortfarande mycket aktiva. Världen av ogudaktiga människor visade snabbt att den låg ”i den ondes våld”, och alldeles som i våra dagar måste de sanna tillbedjarna kämpa mot ”Djävulens listiga anslag”. (1 Johannes 5:19; Efesierna 6:11, 12)

7. Hur ökade våldet i världen efter den stora översvämningen?

⁷ Åtminstone från och med Nimrods dagar blev jorden efter den stora översvämningen på nytt uppfylld av våld. Som en följd av befolkningstillväxten och teknikens framsteg har våldet ökat undan för undan. Långt tillbaka i tiden hade man svärd, spjut, båge och pil och stridsvagnar. Längre fram kom musköter och kanoner och därefter, i början av 1900-talet, gevär och avancerat artilleri. Under första världskriget användes ännu mer fruktansvärda vapen, till exempel stridsflygplan, tanks, ubåtar och giftgas. I det kriget dödades miljontals människor med sådana vapen. Kom det som en överraskning? Nej.

8. Hur har Uppenbarelseboken 6:1–4 gått i uppfyllelse?

⁸ År 1914 insattes Jesus som kung i Guds himmelska rike, och ”Herrens dag” började. (Uppenbarelseboken 1:10) I en syn som finns återgiven i Uppenbarelseboken ses Jesus rida ut segrande som kung på en vit häst. Andra ryttare följer honom, och var och en representerar olika plågor som drabbar  mänskligheten. En av dem rider på en eldröd häst, och åt honom gavs makt ”att ta bort freden från jorden, så att människor skulle slakta varandra; och ett stort svärd gavs åt honom”. (Uppenbarelseboken 6:1–4) Den här hästen och dess ryttare representerar krig, och det stora svärdet representerar den oerhörda förstörelseverkan som modern krigföring med sina kraftfulla vapen har. Bland de moderna vapnen finns kärnvapen som vart och ett kan döda tiotusentals människor, raketer som kan bära dessa vapen till mål som ligger hundratals mil bort och även avancerade kemiska och biologiska vapen för massförstörelse.

Vi lyssnar till Jehovas varningar

9. Varför kan världen i våra dagar jämföras med världen före den stora översvämningen?

⁹ På Noas tid tillintetgjorde Jehova människorna på grund av det extrema våld som de gjorde sig skyldiga till och som underblåstes av nefilim. Hur är det i våra dagar? Är det mindre våld på jorden i dag än på den tiden? Knappast! Dessutom är människorna nu, precis som på Noas tid, upptagna med sina vardagliga sysslor. De försöker leva ett ”normalt” liv och vill inte lyssna till de varningar som ges. (Lukas 17:26, 27) Finns det därför någon anledning att tvivla på att Jehova ännu en gång kommer att tillintetgöra människorna? Nej.

10. a) Vilken varning ges upprepade gånger i Bibelns profetior? b) Vilken är den enda förståndiga kursen i våra dagar?

¹⁰ Hundratals år före den stora översvämningen profeterade Enok om den tillintetgörelse som måste komma i våra dagar. (Judas, vers 14, 15) Också Jesus talade om den kommande ”stora vedermödan”. (Matteus 24:21) Andra profeter varnade för den här tiden. (Hesekiel 38:18–23; Daniel 12:1; Joel 2:31, 32) Och i Uppenbarelseboken finns en livlig beskrivning av denna slutliga tillintetgörelse. (Uppenbarelseboken 19:11–21) Som enskilda individer efterliknar vi Noa och är aktiva rättfärdighetens förkunnare. Vi lyssnar till Jehovas varningar och hjälper omtänksamt våra medmänniskor att också göra det. Vi vandrar alltså med Gud, alldeles som Noa gjorde. Ja, det är viktigt att alla som önskar få leva fortsätter att vandra med Gud. Hur kan vi göra det med tanke på de påfrestningar vi utsätts för varje dag? Vi måste uppodla en stark tro på att Guds avsikter kommer att förverkligas. (Hebréerna 11:6)

Fortsätt att vandra med Gud i oroliga tider

11. Hur efterliknar vi de kristna under det första århundradet?

¹¹ Under det första århundradet sades det om de smorda kristna att de tillhörde ”Vägen”. (Apostlagärningarna 9:2) Hela deras liv  kretsade kring tron på Jehova och Jesus Kristus. De vandrade i sin Herres fotspår. Det gör de trogna kristna i våra dagar också.

12. Vad hände sedan Jesus genom ett underverk hade gett mat åt en stor folkskara?

¹² Trons betydelse framgår av en händelse som inträffade under Jesu tjänst. Vid ett tillfälle gav Jesus genom ett underverk mat åt omkring 5 000 människor. De blev förvånade och förtjusta. Men lägg märke till vad som hände sedan. Vi läser: ”När nu människorna såg de tecken han utförde, började de säga: ’Detta är med säkerhet den profet som skulle komma i världen.’ Men Jesus, som visste att de tänkte komma och gripa honom för att göra honom till kung, drog sig därför åter undan till berget, helt ensam.” (Johannes 6:10–15) Den kvällen färdades han till ett annat ställe. När Jesus vägrade att bli kung blev troligen många besvikna. Han hade ju trots allt visat att han var vis nog att vara kung och att han hade makt att fylla människors fysiska behov. Men Jehovas tid för att göra honom till kung var ännu inte inne. Dessutom skulle Guds kungarike vara himmelskt, inte jordiskt.

13, 14. Vilken inställning visade sig många ha, och hur blev deras tro prövad?

¹³ Men folkskaran bestämde sig för att följa efter Jesus och fann honom, som Johannes säger, ”på andra sidan sjön”. Varför följde de efter honom, sedan han hade avvisat deras försök att göra honom till kung? Många visade att de hade en rent köttslig inställning och talade varmt om hur Jehova i materiellt avseende hade sörjt för sitt folk i vildmarken på Moses tid. Underförstått menade de att Jesus skulle fortsätta att sörja för dem på liknande sätt. Jesus, som urskilde deras orätta motiv, började undervisa dem om andliga sanningar som skulle hjälpa dem att rätta till sitt tänkesätt. (Johannes 6:17, 24, 25, 30, 31, 35–40) Följden blev att somliga började muttra över honom, särskilt när han kom med den här illustrationen: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inget liv i er själva. Den som äter av mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall uppväcka honom på den sista dagen.” (Johannes 6:53, 54)

¹⁴ Jesu liknelser och illustrationer fick ofta människor att visa om de verkligen önskade vandra med Gud. Den här illustrationen var inget undantag. Den framkallade en kraftig reaktion. Vi läser: ”Därför sade många av hans lärjungar, när de hörde detta: ’Det talet är chockerande; vem kan lyssna till det?’” Jesus fortsatte med att förklara att de borde söka förstå den andliga innebörden i dessa ord. Han sade: ”Det är anden som ger liv; köttet är till ingen nytta alls. De ord som jag har talat till er är ande och är liv.” Men det var fortfarande många som inte lyssnade, och berättelsen säger: ”Till följd av detta drog sig många av hans lärjungar tillbaka och ville inte längre vandra med honom.” (Johannes 6:60, 63, 66)

15. Vilken rätt inställning hade några av Jesu efterföljare?

¹⁵ Men det var inte alla Jesu lärjungar som reagerade så här. Visserligen förstod de lojala lärjungarna inte helt och fullt det Jesus hade sagt, men deras tillit till honom förblev ändå  stark. Petrus, en av dessa lojala lärjungar, gav uttryck åt vad de som stannade kvar kände, när han sade: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har uttalanden om evigt liv.” (Johannes 6:68) Vilken utmärkt inställning, och vilket fint exempel!

16. Hur kan vi bli prövade, och vilken tillbörlig inställning bör vi ha?

¹⁶ Vi kan i våra dagar bli prövade precis som dessa första lärjungar. I vårt fall skulle vi kunna bli besvikna över att Jehovas löften inte uppfylls så snabbt som vi personligen skulle önska. Vi kanske tycker att en del förklaringar av Bibeln i våra publikationer är svåra att förstå. En medkristens uppförande kan ha gjort oss besvikna. Skulle det vara rätt att sluta vandra med Gud av dessa eller liknande orsaker? Naturligtvis inte! De lärjungar som övergav Jesus visade att de hade ett köttsligt tänkesätt. Vi måste undvika att bli likadana.

”Vi [hör] inte till dem som drar sig undan”

17. Hur kan vi få hjälp att fortsätta att vandra med Gud?

¹⁷ Aposteln Paulus skrev: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud.” (2 Timoteus 3:16) Genom Bibeln visar Jehova oss klart och tydligt: ”Detta är vägen. Vandra på den.” (Jesaja 30:21) Om vi lyder Guds ord får vi hjälp att noga ge akt på hur vi vandrar. (Efesierna 5:15) Genom att vi studerar Bibeln och mediterar över det vi lär oss kan vi ”fortsätta att vandra i sanningen”. (3 Johannes, vers 3) Ja, det är som Jesus sade: ”Anden ... ger liv; köttet är till ingen nytta alls.” Den enda tillförlitliga vägledning som kan hjälpa oss att styra våra steg är den andliga vägledning som vi får genom Jehovas ord, hans ande och hans organisation.

18. a) Vad gör somliga i sitt oförstånd? b) Vilket slags tro uppodlar vi?

¹⁸ De som i våra dagar är missnöjda på grund av ett köttsligt tänkesätt eller förväntningar som inte infriats försöker ofta få ut så mycket som möjligt av vad den här världen har att erbjuda. Eftersom de har förlorat känslan av brådska ser de inget behov av att vara ”ständigt vaksamma”, och de väljer att sätta upp själviska mål i stället för att sätta Guds kungarikes intressen främst. (Matteus 24:42) Det är i högsta grad oförståndigt att vandra så. Tänk på vad aposteln Paulus skrev: ”Vi [hör] inte till dem som drar sig undan, så att de blir tillintetgjorda, utan till dem som har tro, så att själen bevaras vid liv.” (Hebréerna 10:39) Likt Enok och Noa lever vi i oroliga tider, men vi har, precis som de, förmånen att få vandra med Gud. Genom att vi gör det kan vi ha den säkra förväntan att få se Jehovas löften uppfyllas, det onda tillintetgöras och en rättfärdig ny värld införas. Vilken underbar framtidsutsikt!

19. Hur beskriver Mika den väg de sanna tillbedjarna vandrar?

¹⁹ Profeten Mika sade under inspiration att världens nationer skulle vandra var och en ”i sin guds namn”. Sedan talade han om sig själv och andra trogna tillbedjare och sade: ”Vi skall vandra i Jehovas, vår Guds, namn till oöverskådlig tid, ja för evigt.” (Mika 4:5) Om du är lika beslutsam som Mika, håll dig då nära Jehova hur oroliga tiderna än kan komma att bli. (Jakob 4:8) Må det vara vårt hjärtas önskan att vandra med vår Gud, Jehova, nu och till oöverskådlig tid, ja, för evigt!

Hur skulle du svara?

• Vilken likhet finns det mellan Noas dagar och vår tid?

• Vilken kurs följde Noa och hans familj, och hur kan vi efterlikna deras tro?

• Vilken felaktig inställning hade somliga av Jesu efterföljare?

• Vad är de sanna kristna beslutna att göra?

[Frågor]

[Bilder på sidan 20]

Precis som i Noas dagar är människor helt upptagna med vardagliga sysslor

[Bild på sidan 21]

Som förkunnare av Guds kungarike ”hör vi inte till dem som drar sig undan”