Föräldrar – Vilken framtid vill ni att era barn skall få?

”Ni unga män och även ni jungfrur. ... Må de lovprisa Jehovas namn.” (PSALM 148:12, 13)

1. Vilka bekymmer har föräldrar för sina barn?

VILKA föräldrar är inte bekymrade för sina barns framtid? Från det att ett barn föds – eller till och med innan dess – börjar föräldrarna oroa sig för dess välbefinnande. Kommer barnet att vara friskt? Kommer det att utvecklas normalt? När barnet så blir lite äldre kommer nya bekymmer. Föräldrarna vill naturligtvis inget hellre än att det skall gå bra för deras barn. (1 Samuelsboken 1:11, 27, 28; Psalm 127:3–5)

2. Varför är många föräldrar så angelägna om att deras barn skall få ett bra liv när de växer upp?

² Men i dagens värld är det en utmaning för föräldrar att ge sina barn det som är bäst för dem. Många föräldrar har fått vara med om stora svårigheter – krig, politiska omvälvningar, ekonomiska problem, fysiska eller känslomässiga trauman och så vidare. Naturligtvis önskar de innerligt att deras barn inte skall behöva vara med om något liknande. I de rikare länderna kanske föräldrar ser hur deras vänners och släktingars söner och döttrar gör karriär i förvärvslivet och får ett till synes bra liv. Därför känner de sig tvingade att göra allt de kan för att också deras barn skall få ett bekvämt och tryggt liv – ett bra liv – när de växer upp. (Predikaren 3:13)

Att välja ett bra liv

3. Vilket val har de kristna gjort?

³ Som Jesu Kristi efterföljare har de kristna valt att överlämna sitt liv åt Jehova. De har tagit Jesu ord till hjärtat: ”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och lyfta upp sin tortyrpåle dag efter dag och följa mig oavbrutet.” (Lukas 9:23; 14:27) Ja, en kristens liv inbegriper självuppoffring. Men det är inte ett liv av försakelser eller ett liv i misär. Det är tvärtom ett lyckligt och tillfredsställande liv – ett bra liv – eftersom det innefattar att ge, och Jesus sade att ”det är lyckligare att ge än att få”. (Apostlagärningarna 20:35)

4. Vad uppmanade Jesus sina efterföljare att sträva efter?

 ⁴ Människorna på Jesu tid levde under mycket svåra omständigheter. Förutom att de måste sörja för sitt uppehälle var de tvungna att stå ut med Roms hårda styre och de tyngande bördor som de formalistiska religiösa ledarna lade på dem. (Matteus 23:2–4) Ändå var det många av dem som hörde talas om Jesus som villigt satte sina egna strävanden – till och med sitt yrke – åt sidan och blev hans efterföljare. (Matteus 4:18–22; 9:9; Kolosserna 4:14) Tog dessa lärjungar en risk och äventyrade sin framtid? Lägg märke till Jesu ord: ”Var och en som har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller jordstycken för mitt namns skull skall få många gånger mer och skall ärva evigt liv.” (Matteus 19:29) Jesus försäkrade sina efterföljare om att deras himmelske Fader kände till deras behov. Han uppmanade dem därför: ”Fortsätt ... med att först söka kungariket och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” (Matteus 6:31–33)

5. Hur ser somliga föräldrar på Jesu försäkran att Gud kommer att ta vård om sina tjänare?

⁵ Förhållandena är ungefär likadana i våra dagar. Jehova känner till våra behov, och de som sätter Guds kungarikes intressen främst i livet, särskilt de som är upptagna i heltidstjänsten, får samma försäkran om att han kommer att ta vård om dem. (Malaki 3:6, 16; 1 Petrus 5:7) Men många föräldrar känner sig kluvna i fråga om detta. Å ena sidan skulle de gärna se att deras barn gör framsteg i tjänsten för Jehova, kanske genom att med tiden börja i någon form av heltidstjänst. Å andra sidan tycker de, med tanke på den ekonomiska situationen och att det kan vara svårt att få ett arbete, att det är viktigt att barnen först skaffar sig en god utbildning, så att de har de nödvändiga kvalifikationerna för att få ett bra arbete eller åtminstone har något att falla tillbaka på, om så skulle behövas. För sådana föräldrar är en god utbildning ofta detsamma som högre utbildning.

Förberedelser för framtiden

6. Vad avses med uttrycket ”högre utbildning” i den här artikeln?

⁶ Skolsystemet varierar från land till land. I Sverige ger grundskolan nio års grundläggande utbildning med möjligheter till efterföljande gymnasieutbildning. Sedan kan eleverna välja en universitets- eller högskoleutbildning som kan leda till att de avlägger kandidatexamen eller till att de studerar vidare för att bli till exempel läkare, jurister eller ingenjörer. Det är sådan universitets- eller högskoleutbildning som avses när uttrycket ”högre utbildning” används i den här artikeln. Men det finns också tekniska skolor och yrkesförberedande skolor som erbjuder en kortare utbildning som gör att man får betyg eller diplom i något hantverk eller serviceyrke.

7. Vilken press utsätts gymnasieelever för?

⁷ Trenden i dag är att undervisningen på gymnasiet skall förbereda eleverna för högre utbildning. Därför inriktar sig de flesta gymnasieskolor på att ge studieförberedande utbildning, för att eleverna skall komma in på universitet eller högskola, i stället för på utbildning som gör att eleverna kan få ett arbete. Gymnasieelever har stor press på sig från lärare, studievägledare och skolkamrater att komma in vid de bästa universiteten eller högskolorna, där de förhoppningsvis skall kunna ta en examen som öppnar dörren till lovande och välavlönade arbeten.

8. Vilka val ställs kristna föräldrar inför?

⁸ Vad skall då kristna föräldrar göra? De vill naturligtvis att deras barn skall lyckas bra i skolan och tillägna sig de färdigheter de behöver för att klara sig i framtiden. (Ordspråksboken 22:29) Men bör de helt enkelt låta sina barn dras med av tävlingsandan för att barnen skall få materiell framgång? Vilka mål sätter de upp för sina barn, antingen genom  det de säger eller genom det de gör? Somliga föräldrar arbetar mycket hårt och sparar pengar så att de skall kunna sända sina barn till skolor för högre utbildning när den tiden kommer. Andra är beredda att ta lån för att kunna göra det. Men kostnaden för ett sådant beslut kan inte bara räknas i kronor och ören. Vad kostar det att satsa på högre utbildning i våra dagar? (Lukas 14:28–33)

Kostnaden för att satsa på högre utbildning

9. Vad kan sägas om de ekonomiska kostnaderna för högre utbildning?

⁹ När vi tänker på kostnader, tänker vi vanligen på ekonomiska kostnader. I somliga länder är högre utbildning finansierad av staten, och duktiga elever behöver inte betala några avgifter. Men på de flesta håll kostar det mycket att få högre utbildning, och det blir allt dyrare. På en debattsida i The New York Times sägs det: ”Högre utbildning ansågs tidigare öppna vägen till nya möjligheter. Numera befäster den gapet mellan dem som har det gott ställt och dem som inte har det så gott ställt.” Högre utbildning av god kvalitet håller med andra ord snabbt på att bli något för dem som är rika och har stort inflytande och som låter sina barn få sådan utbildning för att också de skall bli rika och få stort inflytande i samhället. Bör kristna föräldrar välja att sätta upp ett sådant mål för sina barn? (Filipperna 3:7, 8; Jakob 4:4)

10. Hur har högre utbildning nära samband med att främja den nuvarande världsordningen?

¹⁰ Även där högre utbildning är kostnadsfri kan det finnas nackdelar. I tidningen The Wall Street Journal sägs det till exempel att ett land i Sydostasien har ett ”pyramidliknande skolsystem där man ogenerat placerar de bästa eleverna högst upp”. ”Högst upp” innebär att de till sist hamnar vid världens mest ansedda läroanstalter – Oxford och Cambridge i England, Harvard och Yale i USA och andra. Varför har man ett så omfattande program? ”För att förbättra landets ekonomi”, sägs det i rapporten. Undervisningen är kanske fri i praktiken, men priset som eleverna får betala är ett liv som används till att främja den nuvarande världsordningen. Även om ett sådant liv är något mycket eftersträvansvärt i världen, måste vi fråga oss om det verkligen är vad kristna föräldrar önskar för sina barn. (Johannes 15:19; 1 Johannes 2:15–17)

11. Vad har framkommit i rapporter om alkoholmissbruk och sexuell omoral bland universitets- och högskolestuderande?

¹¹ En annan sak att tänka på gäller miljön. Det är allmänt känt att universitet och högskolor är platser där det förekommer dåligt uppförande – alkohol- och drogmissbruk, omoral, fusk och nollning, ja, listan kan göras lång. Tänk till exempel på problemet med alkoholmissbruk. I tidskriften New Scientist sägs följande om så kallad ”binge drinking”, dvs. att man dricker bara för att bli berusad: ”Omkring 44 procent [av de universitetsstuderande i USA] dricker sig berusade åtminstone en gång varannan vecka.” Det här är också ett vanligt problem bland ungdomar i Australien, Ryssland, Storbritannien och andra länder. När det gäller sexuell omoral talar elever i USA nu för tiden om ”hooking up”, vilket  enligt en rapport i tidskriften Newsweek är detsamma som ”en tillfällig sexuell kontakt – det kan gälla allt från kyssar till samlag – mellan några som är bekanta med varandra men som inte har en tanke på att ens tala med varandra efteråt”. Studier visar att mellan 60 och 80 procent av eleverna har erfarenhet av detta. ”Om du är en normal collegestuderande”, säger en forskare, ”så gör du det.” (1 Korinthierna 5:11; 6:9, 10)

12. Vilka påfrestningar utsätts universitets- och högskolestuderande för?

¹² Utöver den dåliga miljön finns pressen att klara av skolarbetet. Eleverna måste naturligtvis studera och göra sina hemuppgifter så att de kan klara sina prov. Somliga kanske också måste ha ett deltidsarbete medan de går i skolan. Allt det här tar mycket av deras tid och kraft. Vad blir då kvar till andlig verksamhet? När pressen ökar, vad är det då som väljs bort? Kommer Guds kungarikes intressen fortfarande på första plats, eller skjuts de åt sidan? (Matteus 6:33) I Bibeln får de kristna uppmaningen: ”Ge ... noga akt på hur ni vandrar, att det inte är som ovisa utan som visa, och köp upp den lägliga tiden åt er, eftersom dagarna är onda.” (Efesierna 5:15, 16) Det är verkligen sorgligt att somliga har övergett sin tro på grund av allt som gör anspråk  på deras tid och energi eller därför att de har blivit indragna i ett oskriftenligt uppförande vid ett universitet eller en högskola!

13. Vilka frågor måste kristna föräldrar tänka igenom?

¹³ Omoral, dåligt uppförande och pressande förhållanden förekommer naturligtvis inte endast vid universitet och högskolor. Men många ungdomar i världen betraktar helt enkelt allt sådant som en del av utbildningen, och de tycker att det är fullständigt normalt. Bör kristna föräldrar medvetet utsätta sina barn för en sådan miljö i flera år? (Ordspråksboken 22:3; 2 Timoteus 2:22) Vägs de risker som är inbegripna upp av de fördelar som ungdomarna kan få? Och, viktigast av allt, vad får de unga lära sig om sådant som bör komma först i deras liv? * (Filipperna 1:10; 1 Thessalonikerna 5:21) Föräldrar bör noga tänka igenom dessa frågor under bön och även fundera över vilka faror som är förbundna med att sända sina barn till en skola i en annan stad eller ett annat land.

Vilka är alternativen?

14, 15. a) Vilket bibliskt råd är tillämpligt i våra dagar, trots den allmänna uppfattningen? b) Vilka frågor kan ungdomar ställa sig själva?

¹⁴ I dag är den allmänna uppfattningen att ungdomar måste skaffa sig högre utbildning för att lyckas i livet. Men i stället för att göra det som är populärt följer de kristna den här uppmaningen i Bibeln: ”Låt er inte längre formas efter denna tingens ordning, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne, så att ni kan förvissa er om vad som är Guds goda och välbehagliga och fullkomliga vilja.” (Romarna 12:2) Vad är Guds vilja för hans folk, unga och gamla, nu i slutskedet av de sista dagarna? Paulus uppmanade Timoteus: ”Bevara din besinning i allting, lid ont, utför en evangelieförkunnares verk, fullgör helt din tjänst.” Dessa ord är verkligen aktuella för oss alla i dag. (2 Timoteus 4:5)

¹⁵ I stället för att lägga sig till med den materiella inställningen i världen behöver vi alla bevara vår besinning – vår andliga inriktning. Om du är ung, fråga då dig själv: Gör jag mitt bästa för att fullgöra min tjänst, för att kvalificera mig som en Guds ords tjänare? Vad har jag gjort upp för planer för att ”helt” kunna ägna mig åt min tjänst? Har jag tänkt över mina möjligheter att göra heltidstjänsten till min levnadsbana? Det här är rannsakande frågor, särskilt när du ser hur andra ungdomar har en självisk inriktning i livet och ”söker stora ting” som de tror skall leda till en ljus framtid. (Jeremia 45:5) Kristna föräldrar ser därför förståndigt nog till att deras barn redan från tidiga år får en god andlig miljö och lämplig övning. (Ordspråksboken 22:6; Predikaren 12:1; 2 Timoteus 3:14, 15)

16. Hur kan kristna föräldrar se till att deras barn får en god andlig miljö?

¹⁶ ”Mamma var mycket noga med vilka kamrater vi hade”, säger den äldste av tre pojkar i en familj där mamman har varit i heltidstjänsten i många år. ”Vi var inte tillsammans med våra skolkamrater utan bara med sådana i församlingen som hade goda andliga vanor. Hon bjöd också regelbundet hem dem som var i heltidstjänsten – missionärer, resande tillsyningsmän, beteliter och pionjärer – för trevlig samvaro. Vi fick höra dem berätta erfarenheter och se hur glada de var, och det hjälpte oss att själva få en önskan att börja i heltidstjänsten.” Vilken glädje det är att i dag se att alla tre sönerna är i heltidstjänsten – en tjänar vid Betel, en har gått igenom Skolan för förordnade tjänare och en är pionjär!

17. Vilken vägledning kan föräldrar ge sina barn när de skall välja skolämnen och yrkesinriktning? (Se rutan på sidan 29.)

¹⁷ Förutom att föräldrarna ser till att deras barn får en god andlig miljö, måste de så  tidigt som möjligt ge barnen lämplig vägledning när de skall välja skolämnen och yrkesinriktning. En annan ung man, som nu tjänar vid Betel, säger: ”Båda mina föräldrar var pionjärer både innan de gifte sig och efteråt, och de gjorde sitt bästa för att ingjuta pionjärandan i hela familjen. När vi skulle välja skolämnen eller fatta beslut som skulle påverka vår framtid, uppmuntrade de oss alltid att välja sådant som skulle ge oss de bästa chanserna att få ett deltidsjobb och vara pionjärer.” I stället för att välja teoretiska ämnen som är inriktade på en universitetsutbildning behöver föräldrar och barn överväga en utbildning som är användbar för en teokratisk karriär. *

18. Vilka arbeten skulle ungdomar kunna överväga?

¹⁸ Undersökningar har visat att det i många länder råder ett akut behov av sådana som kan arbeta inom affärslivet och inom serviceyrken, inte av akademiker. I tidningen USA Today sägs det: ”Under de kommande årtiondena kommer 70 procent av arbetarna inte att behöva en collegeutbildning på fyra år, utan det räcker med en lägre examen eller något slag av behörighet.” Många skolor erbjuder kortare kurser där man kan utbilda sig till kontorist, bilreparatör, datorreparatör, rörmokare, frisör och mycket annat. Är sådana arbeten något att ha? Ja, absolut! De är kanske inte så glamorösa som en del skulle önska, men de ger de möjligheter och den flexibilitet som de som väljer tjänsten för Jehova som sin verkliga sysselsättning behöver. (2 Thessalonikerna 3:8)

19. Vilket är det säkraste sättet att få ett glädjefyllt och tillfredsställande liv?

¹⁹ Bibeln ger denna vädjan: ”Ni unga män och även ni jungfrur. ... Må de lovprisa Jehovas namn, ty endast hans namn är ouppnåeligt högt. Hans värdighet är över jord och himmel.” (Psalm 148:12, 13) I jämförelse med den status och belöning som världen erbjuder är en karriär i heltidstjänst för Jehova utan tvivel det säkraste sättet att få ett glädjefyllt och tillfredsställande liv. Ta följande löfte i Bibeln till hjärtat: ”Jehovas välsignelse – det är den som gör rik, och han lägger ingen smärta därtill.” (Ordspråksboken 10:22)

[Fotnoter]

Kan du förklara?

• Vad sätter de kristna sin förtröstan till när det gäller en trygg framtid?

• Vilka utmaningar ställs kristna föräldrar inför i fråga om sina barns framtid?

• Vad måste man tänka på när man beräknar kostnaden för att få högre utbildning?

• Hur kan föräldrar hjälpa sina barn att sträva efter en karriär i Jehovas tjänst?

[Frågor]

[Ruta på sidan 29]

Vilket värde har högre utbildning?

De flesta som studerar vid en högskola ser fram emot att få avlägga en examen som öppnar dörren till välavlönade och säkra arbeten. Men statliga rapporter i USA visar att endast omkring en fjärdedel av dem som går på college avlägger examen inom sex år – ett dystert faktum. Men får ändå inte de som avlägger en sådan examen bra arbeten? Lägg märke till vad nyligen gjorda undersökningar visar.

”De som går på Harvard eller Duke [två framstående universitet] kommer inte automatiskt att få bättre arbete och högre lön. ... Företagen vet inte så mycket om unga arbetssökande. Strålande meriter (en universitetsexamen) kanske imponerar. Men sedan är det vad man kan eller inte kan som verkligen betyder något.” (Newsweek, 1 november 1999)

”För att någon skall få ett arbete i dag krävs i allmänhet större färdigheter än tidigare, ... men det som krävs är goda färdigheter på high school-nivå – i matematik, läsning och skrivning på niondeklassnivå, ... inte på collegenivå. ... Elever behöver inte gå på college för att få ett bra arbete, men de behöver kunna det som man får lära sig i high school.” (American Educator, våren 2004)

”De flesta college är inte anpassade efter verkligheten när det gäller att förbereda eleverna för att börja arbeta efter skolan. Yrkesförberedande skolor ... har plötsligt blivit allt populärare. Antalet elever i sådana skolor ökade med 48 procent från 1996 till 2000. ... Samtidigt har dessa kostsamma, tidskrävande collegeexamina blivit mindre värda än någonsin tidigare.” (Time, 24 januari 2005)

”Prognoser för 2005 som gjorts av USA:s arbetsdepartement visar på det skrämmande scenariot att åtminstone en tredjedel av alla som utexamineras efter fyra år på college inte kommer att få en anställning som motsvarar deras examen.” (The Futurist, juli/augusti 2000)

Med tanke på allt detta är det fler och fler lärare som allvarligt betvivlar värdet av högre utbildning. ”Vi undervisar människor för mål som de aldrig kommer att nå”, klagar The Futurist. Lägg som kontrast till detta märke till vad Bibeln säger om Gud: ”Jag, Jehova, är din Gud, den som lär dig att göra det som är till nytta för dig, den som leder dig på den väg du bör vandra. Om du bara ville ge akt på mina bud! Då skulle din frid bli som en flod och din rättfärdighet som havets vågor.” (Jesaja 48:17, 18)

[Bild på sidan 26]

De satte sina egna strävanden åt sidan och följde Jesus

[Bild på sidan 31]

Kristna föräldrar ser förståndigt nog till att deras barn redan från tidiga år får en god andlig miljö