Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Frågor från läsekretsen

Frågor från läsekretsen

Frågor från läsekretsen

Kan en kristen bevara ett gott samvete om han tackar ja till en anställning där han måste bära vapen?

Jehovas vittnen världen över ser allvarligt på sitt gudagivna ansvar att sörja för sin familjs materiella behov. (1 Timoteus 5:8) Men vissa slag av förvärvsarbeten är direkt i strid med Bibelns principer och skulle vara opassande för en kristen. Det gäller förvärvsarbeten som har att göra med missbruk av blod eller som tydligt förknippar den kristne med någon organisation eller något företag som sysslar med hasardspel eller befrämjar bruket av tobak. (Jesaja 65:11; Apostlagärningarna 15:29; 2 Korinthierna 7:1; Kolosserna 3:5) Andra typer av förvärvsarbeten fördöms inte uttryckligen i Bibeln men skulle ändå kunna vara i strid med den kristnes eget samvete eller någon annans samvete.

Om man kan tacka ja till en anställning där det krävs att man bär skjutvapen eller något annat vapen är ett personligt beslut. Men om man har ett arbete där man är beväpnad riskerar man att ådra sig blodskuld om vapnet skulle komma till användning. En kristen måste under bön begrunda om han är villig att ta på sig det tunga ansvar det innebär att fatta ett snabbt beslut när liv står på spel. Den som bär vapen utsätter sig också för risken att skadas eller dödas till följd av att han blir angripen eller utsatt för hämndaktioner.

Även andra människor kan påverkas av det beslut man fattar. En kristens främsta uppgift är att predika de goda nyheterna om Guds kungarike. (Matteus 24:14) Skulle en kristen kunna undervisa andra om att ”hålla fred med alla människor” och samtidigt försörja sig på ett arbete där han måste bära vapen? (Romarna 12:18) Hur är det med barnen och de andra familjemedlemmarna? Skulle deras liv kunna utsättas för fara om det fanns ett vapen i hemmet? Och skulle man kunna få andra att snava på grund av ens ställningstagande i den här frågan? (Filipperna 1:10)

Nu i de ”sista dagarna” är allt fler människor ”vildsinta, utan kärlek till det goda”. (2 Timoteus 3:1, 3) Skulle en person med tanke på detta kunna bevara sig ”fri från anklagelse”, om han valde ett arbete där han är beväpnad och kan komma i konflikt med sådana människor? (1 Timoteus 3:10) Knappast. Församlingen skulle därför inte kunna betrakta en sådan person som ”oförvitlig”, om han fortsatte att bära vapen efter det att han fått vänliga råd från Bibeln. (1 Timoteus 3:2; Titus 1:5, 6) En sådan man eller kvinna skulle alltså inte vara kvalificerad för särskilda privilegier i församlingen.

Jesus försäkrade sina lärjungar om att så länge de satte Guds kungarikes intressen främst i sitt liv skulle de inte behöva vara alltför bekymrade över livets nödtorft. (Matteus 6:25, 33) Ja, om vi helt och fullt förtröstar på Jehova, kommer han att stödja oss. ”Aldrig skall han tillåta att den rättfärdige vacklar.” (Psalm 55:22)