Kan någon förändra världen?

”Fattiga människor säger att de mest av allt önskar fred och trygghet – och därefter möjligheter att förbättra sina livsvillkor. De vill ha rättvisa nationella och internationella system så att deras ansträngningar inte omintetgörs av länder och företag som är ekonomiskt överlägsna.”

SÅ BESKREV en person i ansvarig ställning i en internationell hjälporganisation de fattigas förhoppningar och önskan. Hennes ord beskriver träffande den längtan alla har som är drabbade av tragedierna och orättvisorna i världen. De längtar alla efter en värld där det råder verklig fred och trygghet. Kommer det någonsin att bli så? Finns det någon som har makten och förmågan att förändra världen, som i grunden är så orättvis?

 Försök att förändra

Många människor har försökt. Florence Nightingale, till exempel, levde i England på 1800-talet, och hon vigde sitt liv åt att ge de sjuka hygienisk och omtänksam vård. På hennes tid – innan antiseptiska medel och antibiotika fanns – var sjukvården mycket annorlunda mot vad vi förväntar oss i dag. Sköterskorna var enligt en bok ”outbildade, ohygieniska och ökända för sitt fylleri och sin omoral”. Lyckades Florence Nightingale förbättra sjukvården? Ja, det gjorde hon. Även många andra omtänksamma och osjälviska människor har åstadkommit stora förbättringar inom olika områden, till exempel när det gäller läs- och skrivkunnighet och annan utbildning, läkarvård, bostadsförhållanden och mat åt behövande. Det har höjt livskvaliteten avsevärt för miljontals människor som har det sämre ställt.

Men vi kan inte blunda för den krassa verkligheten: Hundratals miljoner människors liv blir förstörda av krig, brottslighet, sjukdomar, svält och andra tragiska omständigheter. Enligt den irländska hjälporganisationen Concern ”dör 30 000 människor varje dag på grund av fattigdom”. Till och med slaveriet, som så många har arbetat för att avskaffa, är fortfarande utbrett. ”I dag finns det fler slavar än som sammantaget fördes bort från Afrika till andra sidan Atlanten under slavhandeln”, uppger en källa. (Disposable People—New Slavery in the Global Economy)

Vad har kullkastat människors försök att åstadkomma en genomgripande och bestående förändring? Är det enbart att de rika och mäktiga har ett sådant övertag, eller är mer inbegripet?

Hinder mot en förändring

Enligt Guds ord är Satan, Djävulen, det främsta hindret för att människor skall kunna få en verkligt rättvis värld. Aposteln Johannes säger att ”hela världen ligger i den ondes våld”. (1 Johannes 5:19) Just nu ”vilseleder” faktiskt Satan ”hela den bebodda jorden”. (Uppenbarelseboken 12:9) Människor kommer att drabbas av ondska och orättvisa ända tills hans onda inflytande avlägsnas. Varför uppstod denna sorgliga situation?

Våra ursprungliga föräldrar, Adam och Eva, fick som gåva en jord som var avsedd att bli ett fullkomligt paradisiskt hem för hela den mänskliga familjen – en värld där allt var ”mycket gott”. (1 Moseboken 1:31) Men varför fortsatte det inte att vara så? Därför att Satan ifrågasatte Guds rätt att utfärda lagar som människor skulle leva efter. Han antydde på ett försåtligt sätt att Guds sätt att styra var orättvist. Han lockade Adam och Eva att välja att vara oberoende och själva bestämma vad som var gott och ont. (1 Moseboken 3:1–6) Det förde med sig ett andra hinder för att människor skulle kunna få en rättvis värld – synd och ofullkomlighet. (Romarna 5:12)

Varför tilläts det?

Någon kanske undrar: ”Varför tillät Gud att synd och ofullkomlighet uppstod? Varför använde han inte sin obegränsade makt till att göra sig av med upprorsmakarna och börja  om från början?” Det låter som en enkel lösning. Men hur makt används väcker allvarliga frågor. Håller du inte med om att maktmissbruk är en av de främsta orsakerna till missnöje bland de fattiga och förtryckta i världen? Visst reagerar de flesta när någon despot använder sin makt för att skaffa undan dem som inte sluter upp kring hans linje?

För att försäkra uppriktiga människor om att han inte är en tyrannisk maktmissbrukare valde Gud att tillåta Satan och de upproriska människorna att leva utan att bry sig om Guds lagar och principer, men bara under en begränsad tid. Tiden skulle utvisa att Guds sätt att styra är det enda rätta. Det skulle bevisa att de begränsningar han sätter upp för oss är till vårt bästa. De tragiska följderna av upproret mot Guds styre har redan visat att det är så. Och de har visat att Gud är fullt berättigad att använda sin stora makt till att avlägsna all ondska när han väljer att göra det. Det kommer att ske mycket snart. (1 Moseboken 18:23–32; 5 Moseboken 32:4; Psalm 37:9, 10, 38)

Fram till den dag då Gud ingriper är vi fast i ett orättvist system där vi ”suckar tillsammans och lider smärta tillsammans”. (Romarna 8:22) Oavsett vad vi gör för att förändra situationen kan vi varken göra oss av med Satan eller få bort ofullkomligheten, som är roten till allt lidande som drabbar oss. Det ligger helt enkelt utanför vår förmåga att avlägsna följderna av den synd vi ärvt från Adam. (Psalm 49:7–9)

Jesus Kristus skall genomföra en bestående förändring

Innebär det här att situationen är fullständigt hopplös? Absolut inte! Någon som är långt mycket mäktigare än en dödlig människa har fått i uppdrag att genomföra en bestående förändring. Vem då? Jesus Kristus. Han är enligt Bibeln den som Gud har utsett till att rädda mänskligheten. (Apostlagärningarna 5:31)

Han väntar nu på den av Gud ”fastställda tiden” då han skall ingripa. (Uppenbarelseboken 11:18) Vad skall han då göra? Han skall återställa ”allt det som Gud har talat om förr i tiden genom sina heliga profeters mun”. (Apostlagärningarna 3:21) Jesus skall till exempel ”befria den fattige som ropar på hjälp, också den nödställde och den som ingen hjälpare har. ... Från förtryck och våld skall han friköpa deras själ.” (Psalm 72:12–16) Gud lovar att han genom Jesus Kristus skall få ”krigen att upphöra intill jordens yttersta ände”. (Psalm 46:9) Han lovar att ”ingen invånare [på hans renade jord] skall säga: ’Jag är sjuk.’” De blinda, de döva, de som har andra handikapp – ja, alla som är drabbade av sjukdomar – kommer att få fullkomlig hälsa. (Jesaja 33:24; 35:5, 6; Uppenbarelseboken 21:3, 4) Även de som har dött under historiens gång kommer att få nytta av detta. Han lovar att föra dem som fallit offer för orättvisa och förtryck tillbaka till livet. (Johannes 5:28, 29)

Jesus Kristus kommer inte att genomföra en ofullständig och tillfällig förändring. Han skall ta bort alla hinder för en verkligt rättvis värld. Han skall avlägsna synd och ofullkomlighet och tillintetgöra Satan, Djävulen, och alla dem som likt honom gjort uppror mot Gud. (Uppenbarelseboken 19:19, 20; 20:1–3, 10) Den nöd och det lidande som Gud har tillåtit under en tid ”skall inte uppstå en gång till”. (Nahum 1:9) Det var bland annat detta Jesus tänkte på när han lärde oss att be om att Guds kungarike skulle komma och att Guds vilja skulle ske ”så som i himlen så också på jorden”. (Matteus 6:10)

Någon kanske invänder: ”Sade inte Jesus själv att ’de fattiga har ni ju alltid bland er’? Innebär inte det att det alltid kommer att finnas orättvisa och fattigdom?” (Matteus 26:11) Ja, Jesus sade att det alltid skulle finnas fattiga. Men sammanhanget och löftena i Guds ord visar att han menade att det alltid skulle finnas fattiga så länge den här världsordningen finns kvar. Han visste att ingen människa  skulle kunna befria världen från fattigdom och orättvisa. Han visste också att han var den som skulle genomföra en förändring. Han skall snart införa en helt ny världsordning – ”nya himlar och en ny jord” där smärta, sjukdom, fattigdom och död inte skall finnas längre. (2 Petrus 3:13; Uppenbarelseboken 21:1)

”Glöm inte att göra gott”

Innebär detta att det är meningslöst att göra något för att hjälpa andra? Absolut inte. Bibeln uppmanar oss att hjälpa andra när de går igenom prövningar och har det svårt. ”Undanhåll inte det goda från dem som det tillkommer, när det står i din hands makt att göra gott mot dem”, skriver kung Salomo. (Ordspråksboken 3:27) ”Glöm inte att göra gott och att dela med er åt andra”, uppmanar aposteln Paulus. (Hebréerna 13:16)

Jesus Kristus själv uppmanade oss att göra vad vi kan för att hjälpa andra. Han berättade en liknelse om en samarier som träffade på en man som hade blivit misshandlad och rånad. Jesus sade att samariern ”greps av medlidande” och använde sina egna tillgångar till att förbinda såren på den misshandlade mannen och att hjälpa honom att tillfriskna efter överfallet. (Lukas 10:29–37) Det den barmhärtige samariern gjorde förändrade inte världen, men det betydde oerhört mycket för den här mannen. Vi kan göra på samma sätt.

Men Jesus Kristus kan göra mer än att bara hjälpa enskilda individer. Han kan verkligen åstadkomma en genomgripande förändring, och det skall han göra mycket snart. När han gör det kommer de som nu är drabbade av orättvisor att kunna få det bättre och få uppleva verklig frid och trygghet. (Psalm 4:8; 37:10, 11)

Låt oss, medan vi väntar på att det skall hända, aldrig tveka att göra vad vi kan, både andligt och materiellt, för att ”göra gott mot alla” som drabbats av orättvisorna i världen. (Galaterna 6:10)

[Bilder på sidan 5]

Florence Nightingale genomförde stora förändringar inom sjukvården

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från National Library of Medicine

[Bilder på sidan 7]

Kristi efterföljare gör gott mot andra

[Bildkälla på sidan 4]

The Star, Johannesburg, Sydafrika