Skapelsens under prisar Jehova

JEHOVA GUD är mer upphöjd än ofullkomliga människor kan föreställa sig. Hans skaparverk på jorden och i himlen prisar honom och fyller oss med vördnad. (Psalm 19:1–4)

Som universums Skapare och Suverän förtjänar Jehova ett hörande öra när han talar. Men vi skulle verkligen bli förundrade om han skulle tala till oss små människor här på jorden! Tänk dig att han skulle tala till dig, kanske genom en ängel. Du skulle utan tvivel lyssna uppmärksamt. Den rättrådige mannen Job lyssnade säkert mycket uppmärksamt när Gud talade till honom för omkring 3 500 år sedan. Vad kan vi lära av det Gud sade till Job om jorden och den fysiska himlen?

Vem lade jordens grund, och vem råder över havet?

Ur en stormvind ställer Gud frågor om jorden och havet till Job. (Job 38:1–11) Ingen mänsklig arkitekt avgjorde hur stor jorden skulle vara eller hjälpte till att forma den. Gud jämför jorden med en byggnad och frågar Job: ”Vem lade dess hörnsten?” Ingen människa! Jehova skapade den här planeten, och hans änglasöner såg på och gladde sig.

I förhållande till Gud är havet ett spädbarn som han bildligt talat ger en klädnad. Havet ”kom ut”, ”det bröt fram ur moderlivet”. Gud spärrar in havet som med bommar och reglade dörrar, och tidvattnet styrs av månens och solens dragningskraft.

I The World Book Encyclopedia sägs det: ”Vinden framkallar de flesta vågor på havet – från små krusningar till gigantiska, mer än 30 meter höga, orkanvågor. ... När vinden upphör fortsätter vågorna att röra sig över havsytan och kan färdas långa sträckor från den plats där de uppstod. De blir mjukare och längre. Till slut når vågorna kustlinjen, där de bryts och bildar bränningar.” Havet lyder Guds befallning: ”Hit får du komma, men inte längre, här har dina stolta vågor sin gräns.”

Vem får en ny dag att gry?

Gud frågar sedan Job om verkningarna av ljuset och om annat skapat. (Job 38:12–18) Ingen människa kan ge befallning om växlingen mellan natt och dag. Morgonljuset griper bildligt talat tag i jordens yttersta ändar och skakar bort de ondskefulla. Syndare kanske kan bedriva sin ondska i ”skymningen”, men när en ny dag gryr skingras många ogärningsmän. (Job 24:15, 16)

 I Guds hand är morgonljuset likt ett sigill som sätter sitt vackra avtryck på jorden. Solljuset ger liv åt mängder av färger som får jordklotet att verka omslutet av en praktfull klädnad. Detta var inte Jobs verk, och inte heller hade han vandrat omkring i havets djup för att utforska dess skatter. Än i dag har forskarna bara begränsad kunskap om livet i haven.

Vem råder över snöns och haglets förrådshus?

Ingen människa har slagit följe med ljuset eller mörkret till dess hem, och ingen människa har varit inne i snöns och haglets förrådshus, de förråd som Gud har sparat till ”kampens och krigets dag”. (Job 38:19–23) När Jehova använde hagel mot sina fiender vid Gibeon, var ”de som dog på grund av hagelstenarna ... fler än de som Israels söner dräpte med svärd”. (Josua 10:11) Han kan använda hagelstenar, vars storlek vi inte kan föreställa oss, för att tillintetgöra onda människor som leds av Gog, dvs. Satan. (Hesekiel 38:18, 22)

Hagelstenar stora som ägg dödade 25 människor och skadade 200 i centrala Henanprovinsen i Kina i juli 2002. Den italienske skulptören Benvenuto Cellini skrev så här om en hagelstorm i Italien 1545: ”En dag när vi befann oss en dagsresa från Lyon ... kom det några hårda åskskrällar från himlen. ... Efter åskskrällarna hördes ett sådant hemskt och fasaväckande buller från himlen att jag för min del trodde att domedagen var inne. Jag stannade ett slag och då började det hagla utan att en regndroppe kom. ... Haglen blev allt större och var till slut som citroner. ... Ovädret fortsatte en stund till och sedan upphörde det tvärt. ... Medan vi fortsatte till värdshuset visade vi alla våra skråmor och blånader för varandra. En mil längre fram fick vi skåda en ödeläggelse som trotsar all beskrivning, vad vi varit ute för var ingenting i jämförelse därmed. Alla träd var stympade och uppryckta med rötterna och alla djur som hade befunnit sig i närheten hade dödats och likaså var många herdar dödade. Vi såg en massa hagel som var så stora att de inte kunde omfattas med två händer.” (Benvenuto Cellinis liv, del 2, 1969, sid. 88, 89)

Vad kommer att hända när Jehova öppnar sina förrådshus och sätter in snö och hagel mot sina fiender? De kan omöjligen överleva när han använder snö eller hagel för att utföra sin vilja.

Vems händers verk är regn, dagg, frost och is?

Sedan ställer Jehova frågor till Job om regnet, daggen, frosten och isen. (Job 38:24–30) Gud är den store regnmakaren, och till och med ”vildmarken där ingen jordemänniska finns” får del av hans välsignelse. Ingen människa är fader eller upphovsman till regnet, isen och frosten.

 I Nature Bulletin sägs följande om is: ”Det märkligaste och kanske allra viktigaste ... är att vatten utvidgas när det fryser. ... Det istäcke som bildas på en damm under vintern flyter och gör det möjligt för vattenlevande växter och djur (som fiskar) att överleva i vattnet under isen. Om ... vattnet drog sig samman och fick högre densitet när det frös, skulle isen vara tyngre än vattnet och sjunka till botten. Mer is skulle bildas på ytan tills dammen var bottenfrusen. ... I de kallare delarna av världen skulle vattendrag, dammar och sjöar vara frusna året om – till och med havet skulle vara fruset.”

Vi kan verkligen vara tacksamma över att vattenmassorna inte bottenfryser! Och vi uppskattar sannerligen att regnet och daggen – Jehovas händers verk – får växtligheten att spira på jorden.

Vem har fastställt himlens stadgar?

Gud ställer sedan frågor om himlen till Job. (Job 38:31–33) Stjärnbilden Kima identifieras vanligen med Plejaderna, en stjärnhop som består av sju stora och åtskilliga mindre stjärnor omkring 380 ljusår från solen. Människan kan inte ”knyta stjärnbilden Kimas band”, dvs. föra samman dess stjärnor till en hop. Ingen människa kan ”lossa stjärnbilden Kesils linor”, en stjärnbild som vanligen identifieras med Orion. Oavsett vilka stjärnbilder som avses med Massarot och Ash kan människan inte styra och leda dem. Vi kan inte förändra ”himlens stadgar”, de lagar som styr universum.

Gud har fastställt de lagar som styr himlakropparna, vilka påverkar vädret, tidvattnet, atmosfären och själva livet här på jorden. Och tänk på solen. Om den sägs det i The Encyclopedia Americana (1996 års upplaga): ”Solens strålar förser jorden med värme och ljus, medverkar till att växtligheten spirar, får vatten att avdunsta från haven och andra vattensamlingar, bidrar till att vindar uppstår och har många andra funktioner som är avgörande för livet på jorden.” Det sägs vidare:  ”För att inse vilken väldig kraft som finns i solljuset behöver man bara tänka på att all den energi som finns i vindar, dammar och floder samt all den energi som finns i bränslen i naturen som trä, kol och olja inte är något annat än energi från solen som har lagrats upp av en liten planet [jorden] 150 miljoner kilometer från solen.”

Vem lade vishet i molnen?

Jehova ber sedan Job att tänka på molnen. (Job 38:34–38) Människan kan inte befalla ett enda moln att formas och ge ifrån sig sitt vatten. Men så beroende vi är av vattnets kretslopp, som Skaparen är upphovet till!

Hur fungerar vattnets kretslopp? Ett uppslagsverk förklarar: ”Vattnets kretslopp består av fyra avgränsade steg: lagring, avdunstning, nederbörd och avrinning. Vatten kan tillfälligt lagras dels i marken, dels i hav, sjöar och vattendrag och dels i glaciärer och iskalotter. Det avdunstar från jordens yta, kondenseras och bildar moln, faller tillbaka till jorden som nederbörd (regn eller snö) och rinner till slut ut i haven eller avdunstar åter till atmosfären. Så gott som allt vatten på jorden har genomgått vattnets kretslopp otaliga gånger.” (Microsoft Encarta Reference Library 2005)

De regntunga molnen är som ”vattenkrukor” i himlen. När Jehova stjälper omkull dem kan de ge ifrån sig så mycket regn att stoftet blir till gyttja och jordkokorna klibbar samman. Gud kan framkalla regn eller hålla regnet tillbaka. (Jakob 5:17, 18)

Regn åtföljs ofta av blixtar, men människan kan inte få dem att fullgöra hennes önskningar. Det sägs om blixtarna att de rapporterar till Gud: ”Här är vi!” Compton’s Encyclopedia uppger: ”Blixturladdningar frambringar betydelsefulla kemiska förändringar i atmosfären. När en blixt rör sig genom luften genererar den en enorm hetta som får kväve och syre att bilda nitrater och andra föreningar. Dessa föreningar följer med regnet till jorden. På detta sätt hjälper atmosfären kontinuerligt till med att fylla på det förråd av näringsämnen som marken behöver för att frambringa växter.” Blixten fortsätter att vara ett mysterium för människan, men inte för Gud.

Skapelsens under prisar Gud

Skaparen förhärligas på ett mäktigt sätt av allt skapat. (Uppenbarelseboken 4:11) Så imponerad Job måste ha blivit av det Jehova sade om jorden och himlakropparna!

Den här artikeln har inte behandlat alla de skapelsens under som Jehova gjorde Job uppmärksam på. Men det som har behandlats får oss ändå att instämma i orden: ”Se, Gud är mer upphöjd än vi kan förstå.” (Job 36:26)

[Bildkälla på sidan 14]

Snöflinga: snowcrystals.net

[Bildkälla på sidan 15]

Plejaderna: NASA, ESA, och AURA/Caltech; fisk: U.S. Fish & Wildlife Service, Washington, D.C./William W. Hartley