Nyårsgranen – Är den rysk? Är den kristen?

”I BÖRJAN av 1830-talet betraktades den vintergröna granen fortfarande som en ’charmig tysk företeelse’. Vid slutet av det årtiondet hade den ’gjort sitt intåg’ i de finare hemmen i Sankt Petersburg. ... Det var bara i prästernas och i böndernas hem som den inte lyckades få fäste under 1800-talet. ...

Dessförinnan hade granen ... inte varit särskilt populär. Enligt rysk tradition stod den som en symbol för död och förknippades med underjorden, och det var också tradition att ställa en gran på värdshusens tak, men i mitten av 1800-talet var synen på granen en helt annan. ... Det är fullt förståeligt att granen, när den väl kommit in i hemmen, kom att få samma innebörd som julgranen i Väst och upptogs som en juldekoration. ...

Den här utvecklingen, där granen alltmer kom att få en kristen prägel, var inte problemfri i Ryssland. Den stötte på motstånd från ortodoxa kyrkan. Prästerna såg det nya firandet som ett ’demoniskt påfund’, en hednisk sedvänja, som inte hade något som helst att göra med Räddarens födelse och som till råga på allt var en västerländsk sedvänja.” (Jelena V. Dusjetjkina, professor i filologi vid Petersburguniversitetet i Sankt Petersburg)

[Bildkälla på sidan 32]

Foto: Nikolaj Rachmanov