De har glatt sina föräldrars hjärta

”MIN son, om ditt hjärta är vist, skall också mitt hjärta glädja sig.” (Ordspråksboken 23:15) Kristna föräldrar gläder sig verkligen när deras barn skaffar sig vishet från Gud. Lördagen den 10 september 2005 var en internationell skara på 6 859 personer med vid examen för den 119:e klassen i Vakttornets Bibelskola Gilead. Alla var mycket glada och i synnerhet föräldrarna till de 56 eleverna.

David Walker, som under lång tid tillhört Betelfamiljen i USA, inledde programmet med en innerlig bön. Därefter riktade sig ordföranden, David Splane i Jehovas vittnens styrande krets, till elevernas föräldrar: ”Ni är värda vårt uppriktiga beröm. De egenskaper ni har inplantat hos era söner och döttrar har fått dem att vilja börja i missionärstjänsten.” Dessa föräldrar kan ha känt en viss oro, eftersom deras söner och döttrar snart skulle resa till sina missionärsdistrikt i främmande land. Men broder Splane försäkrade dem: ”Var inte oroliga för era barn. Jehova kan ta långt bättre vård om dem än vad ni kan göra.” Sedan sade han: ”Tänk på allt gott som era söner och döttrar kommer att uträtta. Människor som lider kommer för första gången i sitt liv att få verklig tröst.”

Hur man kan fortsätta att glädja andra

Ordföranden introducerade fyra talare. Den förste var Ralph Walls från avdelningskontorets kommitté i USA som talade över temat: ”Håll era ögon öppna”. Han betonade att andlig blindhet är långt värre än fysisk blindhet. Församlingen i Laodikeia under det första århundradet hade förlorat sin andliga syn. De kristna i den församlingen som var blinda erbjöds hjälp, men det är alltid mycket bättre att förhindra sådan blindhet genom att hålla sina andliga ögon öppna. (Uppenbarelseboken 3:14–18) Talaren sade: ”Håll era ögon öppna och betrakta ansvariga män så som Jehova betraktar dem.” Eleverna bör inte bli överdrivet oroliga om det uppstår problem i församlingen. Herren Jesus Kristus är medveten om allt sådant. Han kommer att se till att saker och ting rättas till i sinom tid.

Därefter besvarade Samuel Herd i den styrande kretsen frågan: ”Är du redo?” Precis som den som skall ut och resa tar med sig de kläder han behöver, så måste eleverna alltid klä sig i den nya personlighetens egenskaper. De måste ha Jesu medkänsla. När en spetälsk man sade till Jesus: ”Om du bara vill, kan du göra mig ren”, svarade Jesus: ”Jag vill. Bli ren.” (Markus 1:40–42) Broder Herd sade därefter: ”Om ni verkligen vill hjälpa människor, kommer ni att komma på hur ni skall göra det.” I Filipperna 2:3  uppmanas de kristna att sätta ”andra högre än” sig själva. Broder Herd sade: ”Att vara ödmjuk i hjärtat är viktigare än att ha kunskap. De som ni träffar i tjänsten och era bröder och systrar i församlingen kommer endast att få nytta av er kunskap om ni är ödmjuka.” Han avslutade genom att säga att om eleverna fortsätter att ikläda sig kristen kärlek är de redo att fara till sina distrikt och få framgång. (Kolosserna 3:14)

Mark Noumair, en av lärarna vid Gilead, skapade förväntan genom titeln på sitt tal: ”Kommer ni att bevara den?” ”Den” syftar på vår tacksamhet för Jehovas godhet. I Psalm 103:2 heter det: ”Välsigna Jehova, min själ, och kom ihåg alla hans gärningar.” Israeliterna visade brist på tacksamhet för det manna som uppehöll livet på dem genom att kalla det för ”det föraktliga brödet”. (4 Moseboken 21:5) Mannats värde hade inte förändrats under tidens gång, men de hade förlorat sin uppskattning. Broder Noumair sade: ”Om ni glömmer det Jehova gör och låter er tjänst i ett annat land bli något vardagligt, då kommer det att påverka er syn på det arbete som Jehova har gett er.” Han sade också att Jehova enligt Psalm 103:4 skall kröna dem ”med kärleksfull omtanke”. I sina nya församlingar kommer de att få uppleva Guds kärleksfulla omtanke.

En annan Gileadlärare, Lawrence Bowen, talade över ämnet ”Kommer du att bli upphunnen?” Han sade att de som hade gått igenom Gileadskolans 119:e klass hade ansträngt sig mycket för att bli framgångsrika missionärer. Men nu måste de hålla sig till Jehova och det arbete han har gett dem. I Uppenbarelseboken 14:1–4 beskrivs de 144 000 som de ”som följer Lammet vart det än går”. Oavsett sina prövningar håller sig alla i den skaran lojalt till Jehova och hans Son, och de når sitt mål. ”Vad som än sker håller vi också fast vid Jehova och det arbete som han har gett oss”, sade talaren. Genom att handla så kommer eleverna att finna att Jehovas välsignelse ”hinner upp” dem. (5 Moseboken 28:2)

De frambringar frukt i sin tjänst

Varje veckoslut under kursen tog eleverna del i tjänsten på fältet. När Wallace Liverance, skolans rektor, intervjuade dem under programmet blev det uppenbart att de hade haft framgång. De hade predikat de goda nyheterna på åtminstone tio språk och satt i gång ett antal bibelstudier. Ett par hade börjat ett bibelstudium med en kines. Efter två besök frågade de honom vad han tyckte om att lära känna Jehova. Han slog då upp sin bibel och bad dem att läsa Johannes 17:3. Han kände att han var på livets väg.

Sedan intervjuade Anthony Morris i den styrande kretsen tre bröder som tjänar i avdelningskontorens kommittéer i Dominikanska republiken, Ecuador och Elfenbenskusten. Dessa bröder försäkrade att avdelningskontorens kommittéer såg fram emot att eleverna skulle komma och att de ville hjälpa dem att finna sig till rätta på sina distrikt.

Därefter talade Leonard Pearson från Betelfamiljen i USA med bröder i avdelningskontorens kommittéer i Demokratiska republiken Kongo, Papua Nya Guinea och Uganda. Dessa bröder uppmuntrade eleverna att gå in för tjänsten på fältet. Ett missionärspar som har varit i Kongo i över 21 år har hjälpt 60 personer fram till överlämnande och dop. Det paret leder nu 30 bibelstudier, och 22 av dessa som de studerar med kommer till församlingens möten. Nu, när den andliga skörden är så stor, är det underbart att få tjäna som missionär.

Att vittna med en känsla av brådska

Gerrit Lösch i den styrande kretsen höll det avslutande talet. Hans tema var: ”Att tala om Gud och vittna om Jesus på Herrens dag”. Ord och ordkombinationer med ”vittne” och ”vittna” förekommer 19 gånger i Uppenbarelseboken. Jehova visar således tydligt  vad hans folk skall göra. När skall detta vittnande ske? Det är under ”Herrens dag”. (Uppenbarelseboken 1:9, 10) Den dagen började 1914, och den pågår fortfarande och sträcker sig in i framtiden. Enligt Uppenbarelseboken 14:6, 7 har detta verk att tala om Gud stöd av änglar. Uppenbarelseboken 22:17 visar att ansvaret att leda arbetet att vittna om Jesus har getts åt kvarlevan av smorda kristna. Men vi måste alla ta vara på detta privilegium nu. I vers 20 läser vi att Jesus säger: ”Jag kommer snabbt.” Broder Lösch uppmanade alla de närvarande: ”Ropa ut till människorna att de skall komma och ta av livets vatten fritt. Jesus kommer snabbt. Är vi redo?”

Fred Rusk, som själv varit lärare vid Gilead i elva år, avslutade programmet med en bön av tack till Jehova som rörde alla de närvarandes hjärtan. Det var en lämplig avslutning på en dag som hade varit mycket glädjerik.

[Ruta på sidan 13]

KLASSTATISTIK

Antal länder representerade: 10

Antal länder eleverna sändes till: 25

Antal elever: 56

Genomsnittsålder: 32,5

Genomsnittligt antal år i sanningen: 16,4

Genomsnittligt antal år i heltidstjänsten: 12,1

[Bild på sidan 15]

Den 119:e klassen som utexaminerats från Vakttornets Bibelskola Gilead

Från vänster till höger.

Första raden: S. Helgesen; H. Daugaard; A. Pierluissi; I. Joseph; C. Racanelli. Andra raden: T. Byrge; D. Butler; J. Freedlun; K. Nuñez; C. Pavageau; T. Doumen. Tredje raden: O. Camacho; L. Lindqvist; A. Broomer; E. Wessels; J. Burton; O. Woodhouse; A. Doumen. Fjärde raden: A. Tirion; L. Connally; C. Fournier; A. Gil; K. Johnsson; L. Hamilton. Femte raden: D. Byrd; I. Scribner; B. Camacho; H. Laschinski; M. Hallahan; O. Libuda. Sjätte raden: A. Joseph; M. Lindqvist; C. Helgesen; D. Nuñez; S. Scribner; J. Fournier. Sjunde raden: F. Pierluissi; T. Pavageau; C. Broomer; P. Racanelli; T. Butler; M. Woodhouse; J. Libuda. Åttonde raden: M. Laschinski; S. Freedlun; I. Burton; M. Tirion; M. Byrd; J. Byrge. Nionde raden: T. Wessels; D. Hallahan; S. Connally; D. Gil; P. Daugaard; S. Hamilton; T. Johnsson.