Pengar och moral – en lärdom från historien

DEN 7 april 1630 avseglade fyra skepp med omkring 400 man från Storbritannien till Amerika. Många av dem var högt utbildade. Några var framgångsrika affärsmän. Somliga var till och med parlamentsledamöter. Den lågkonjunktur som rådde där hemma i England hade förvärrats av trettioåriga kriget som pågick i Europa (1618–1648). De lämnade därför hus, arbete och släktingar och gav sig av för att söka efter något bättre.

Det här hoppfulla sällskapet var inte bara en grupp lycksökare. De var nitiska puritaner som flydde undan från religiös förföljelse. * Deras egentliga mål var att upprätta ett samhälle med gudfruktiga människor, där de och deras avkomlingar kunde uppnå materiellt välstånd utan att göra avkall på Bibelns principer. Strax efter det att de hade gått i land vid Salem i Massachusetts gjorde de anspråk på en liten bit land vid kusten. De kallade sitt nya hem Boston.

En svår balansakt

Deras ledare och guvernör, John Winthrop, gjorde sitt bästa för att främja både den enskilda individens intressen och allmänhetens intressen i den nya kolonin. Han ville att folket skulle ha både pengar och moral. Men det visade sig vara en svår balansakt. Eftersom han förutsåg att det här skulle bli svårt, talade han ingående med sina följeslagare om välståndets roll i ett gudfruktigt samhälle.

Likt andra puritanska ledare trodde Winthrop att jakten efter rikedom inte var fel i sig självt. Han hävdade att huvudsyftet med rikedomen var att hjälpa andra. Ju rikare en människa var, desto mer gott kunde hon göra. ”Det var få saker som puritanerna var så kluvna inför som rikedom och välstånd”, säger historikern Patricia O’Toole. ”Att vara rik var både ett tecken på Guds välsignelse och en frestelse som lätt kunde få en människa att bli stolt, vilket ansågs vara en synd, ... och att ge efter för köttets lustar.”

För att de inte skulle falla offer för de synder som kunde komma av rikedom och lyx manade Winthrop till måttlighet och återhållsamhet.  Men entreprenörsandan hos hans landsmän visade sig snart ha en tendens att stå i strid med hans försök att få dem att visa gudsfruktan och att älska varandra. Oliktänkande började protestera mot det som de betraktade som en beskäftig inblandning av Winthrop i deras privata affärer. Vissa började förespråka en vald församling som skulle vara delaktig i att fatta beslut. Andra visade vad de tyckte genom att helt enkelt flytta till det närbelägna Connecticut för att där kunna arbeta för sina egna intressen.

O’Toole säger: ”Möjligheter, välstånd, demokrati – detta utgjorde starka krafter i det puritanska samhällslivet i Massachusetts, och de hade en benägenhet att ge näring åt den enskildes ambitioner på bekostnad av Winthrops kollektiva ideal.” När Winthrop dog 1649, vid 61 års ålder, var han så gott som utfattig. Även om den bräckliga puritanska kolonin överlevde trots många vedermödor, fick Winthrop inte se sin dröm om en bättre värld bli verklighet under sin livstid.

Sökandet fortsätter

John Winthrops idealistiska vision om en bättre värld dog inte med honom. Varje år emigrerar hundratusentals människor från Afrika, Sydostasien, Östeuropa och Latinamerika i hopp om att finna ett bättre liv. En del av dem har inspirerats av de hundratals nya böcker, seminarier och webbplatser som varje år kommer med löften om att avslöja hemligheten med hur man blir rik. Det är tydligt att många fortfarande strävar efter att skaffa sig pengar, förhoppningsvis utan att överge moraliska värderingar.

Men resultaten har uppriktigt sagt varit nedslående. De som söker pengar och rikedom är alltför ofta villiga att offra sina principer och ibland till och med sin gudstro på Rikedomens altare. Därför kan man med rätta fråga sig: ”Kan man vara en sann kristen och samtidigt vara rik? Kommer det någonsin att finnas ett gudfruktigt samhälle som är både materiellt och andligt välmående?” Bibeln besvarar de här frågorna, vilket följande artikel visar.

[Fotnot]

[Bildkällor på sidan 3]

Båtar: The Complete Encyclopedia of Illustration/J. G. Heck; Winthrop: Brown Brothers