Tidig bekräftelse av Bibelns kanon

”VARJE rad verkar ha blivit skriven för att väcka nyfikenhet hos dem som har intresse av de första kristnas historia.” Så beskrevs ett forntida dokument. Vet du vad det var för ett dokument?

Det var det muratoriska fragmentet. Antingen du har hört talas om det eller inte, kanske du undrar: Varför är det muratoriska fragmentet så speciellt? Det är den äldsta kända förteckningen över Bibelns kristna grekiska skrifter. En sådan förteckning över vilka skrifter eller böcker som med rätta tillhör en samling kallas kanon.

Du kanske tar för givet att vissa böcker bara hör till Bibeln. Men du kanske blir förvånad över att få höra att det en gång var ifrågasatt av några vilka böcker som skulle ingå i den. Det muratoriska fragmentet, eller den muratoriska kanon, har en förteckning över vilka skrifter som betraktades som inspirerade. Som du säkert förstår är det oerhört viktigt att innehållet i Bibeln är korrekt. Vad uppenbarar då detta dokument om de böcker som utgör de kristna grekiska skrifterna? Låt oss först se lite på bakgrunden till detta dokument.

Upptäckten av det

Det muratoriska fragmentet är en del av en handskrift på 76 pergamentark, vart och ett 27 gånger 17 centimeter. Ludovico Antonio Muratori (1672–1750), en känd italiensk historiker, upptäckte denna handskrift i Ambrosianska biblioteket i Milano i Italien. Muratori publicerade sitt fynd 1740, och det förklarar varför det kallas det muratoriska fragmentet. Det verkar som om handskriften gjordes på 700-talet i det forntida klostret i Bobbio, nära Piacenza i norra Italien. Den flyttades till Ambrosianska biblioteket i början av 1600-talet.

Det muratoriska fragmentet består av 85 textrader, funna på ark 10 och 11 av denna handskrift. Texten är på latin och verkar vara avskriven av en skrivare som inte var alltför noggrann. Men några av hans fel  har upptäckts genom att man har jämfört texten med samma text i fyra handskrifter från 1000- och 1100-talen.

När skrevs det?

Men du kanske undrar när upplysningarna i det muratoriska fragmentet ursprungligen skrevs. Det verkar som om originalet utarbetades på grekiska flera hundra år före texten i fragmentet, som ju är en översättning från grekiska till latin. Här är en ledtråd som hjälper oss att datera originalet. Fragmentet nämner en skrift som inte hör till Bibeln, Hermas Herden, och säger att en man som hette Hermas skrev den ”helt nyligen, i vår tid, i staden Rom”. Forskare daterar den slutliga skriften av Hermas Herden till mellan 140 och 155 v.t. Därför förstår vi varför det grekiska originalet av det latinska muratoriska fragmentet dateras till mellan 170 och 200 v.t.

De direkta och indirekta hänvisningarna till Rom antyder att det kan ha blivit skrivet i den staden. Men det råder delade meningar om vem som har skrivit det. Klemens av Alexandria, Melito av Sardes och Polykrates av Efesos har föreslagits. Men de flesta forskare pekar på Hippolytos, en produktiv författare som skrev på grekiska och bodde i Rom under den period då innehållet i det muratoriska fragmentet antagligen skrevs. Även om du inte tycker att detta är så intressant, kanske du skulle vilja veta mer om vad det innehåller som gör det så värdefullt.

Upplysningar det innehåller

Texten är inte bara en förteckning över böckerna i de kristna grekiska skrifterna. Den kommenterar också böckerna och deras skribenter. Om man läser texten, så ser man att de första raderna i manuskriptet fattas, och den verkar också sluta tvärt. Det muratoriska fragmentet börjar med att nämna Lukas evangelium, och det sägs att den som skrev den bibelboken var läkare. (Kolosserna 4:14) Det nämner också att Lukas evangelium är det tredje evangeliet, och därför förstår man att den saknade inledande delen sannolikt nämnde Matteus och Markus evangelier. Detta resonemang får stöd i det muratoriska fragmentet som säger att det fjärde evangeliet är Johannes evangelium.

 Fragmentet bekräftar att Apostlagärningarna skrevs av Lukas till den ”ädlaste Theofilos”. (Lukas 1:3; Apostlagärningarna 1:1) Därefter räknar det upp aposteln Paulus (två) brev till korinthierna, hans brev till efesierna, filipperna, kolosserna, galaterna, hans (två) brev till thessalonikerna, hans brev till romarna, till Filemon, till Titus och hans (två) brev till Timoteus. Judas brev och två brev av Johannes nämns också som inspirerade böcker. Aposteln Johannes första brev hade redan nämnts tillsammans med hans evangelium. Apokalypsen, eller Uppenbarelseboken, avslutar uppräkningen av de böcker som ansågs vara inspirerade.

Fragmentet nämner en apokalyps av Petrus men säger att somliga menar att den inte borde läsas av de kristna. Skribenten varnar och säger att oäkta skrifter var i omlopp redan på hans tid. Det muratoriska fragmentet förklarar att dessa inte skulle godkännas, ”eftersom det inte är lämpligt att blanda honung med galla”. Dokumentet nämner också andra texter som inte skulle tas med bland de heliga skrifterna. Orsaken var att de hade skrivits efter den apostoliska tiden, som Hermas Herden, eller att de hade skrivits för att stödja irrläror.

Som du kanske har lagt märke till nämns inte Hebréerbrevet, Petrus båda brev eller Jakobs brev i denna förteckning över äkta bibelböcker. Men med tanke på att den som skrev av manuskriptet inte var så noggrann säger dr Geoffrey Mark Hahneman att det är ”rimligt att anta att fragmentet kan ha innehållit andra hänvisningar, som nu har gått förlorade, och att Jakobs brev och Hebréerbrevet (och Petrus första brev) kan ha varit bland dessa”. (The Muratorian Fragment and the Development of the Canon)

Det muratoriska fragmentet bekräftar således att flertalet av de böcker som nu finns i de kristna grekiska skrifterna redan på 100-talet v.t. betraktades som kanoniska. Bibelböckernas äkthet, dvs. deras rätt att vara med i Bibeln, avgörs naturligtvis inte av om de omnämns i en viss forntida förteckning. Det är innehållet i bibelböckerna som visar om de är en produkt av helig ande. Alla dessa böcker är i fullständig harmoni, och de vittnar om att Jehova Gud är deras författare. Harmonin och balansen i Bibelns 66 kanoniska böcker vittnar om deras enhet och fullständighet. Vi gör därför väl i att ta emot dem för vad de verkligen är, Jehovas inspirerade sanningsord, som bevarats fram till vår tid. (1 Thessalonikerna 2:13; 2 Timoteus 3:16, 17)

[Bild på sidan 13]

Ludovico Antonio Muratori

[Bild på sidan 14]

Ambrosianska biblioteket

[Bild på sidan 15]

Det muratoriska fragmentet

[Bildkälla]

Diritti Biblioteca Ambrosiana. Vietata la riproduzione. Aut. No. F 157/05

[Bildkällor på sidan 13]

Fragment: Diritti Biblioteca Ambrosiana. Vietata la riproduzione. Aut. No. F 157 / 05; Muratori: © 2005 Brown Brothers