”Må era händer vara starka”
”Må era händer vara starka”
”Må era händer vara starka, ni som i dessa dagar hör dessa ord av profeternas mun.” (SAKARJA 8:9)
1, 2. Varför förtjänar Haggajs och Sakarjas böcker vår uppmärksamhet?
HAGGAJS och Sakarjas profetior skrevs för omkring 2 500 år sedan, men de är ändå av stor betydelse för ditt liv. Innehållet i de här båda böckerna är inte bara historia. Det är en del av ”allt som skrivits förr, ... till vår undervisning”. (Romarna 15:4) Mycket av det vi läser i dem får oss att tänka på verkliga händelser som har inträffat sedan Guds kungarike upprättades i himlen 1914.
2 Aposteln Paulus skrev angående sådant som Guds folk fick vara med om för länge sedan: ”Det som hände dem tjänar som exempel, och det skrevs ner till varning för oss, över vilka slutet på tingens ordningar har kommit.” (1 Korinthierna 10:11) Därför undrar du kanske: Vilket värde har Haggajs och Sakarjas bibelböcker i vår tid?
3. Vad inriktade Haggaj och Sakarja sig på?
3 Som den föregående artikeln visade gällde Haggajs och Sakarjas profetior bland annat tiden efter det att judarna hade återvänt till sitt land, som Gud gett dem, sedan de blivit frigivna från fångenskapen i Babylon. De båda profeterna inriktade sig på återuppbyggandet av templet. Judarna lade grunden till templet år 536 f.v.t. Somliga av de äldre judarna tänkte på det förgångna, men de flesta ”höjde upp sin röst i fröjderop”. Men något ännu viktigare har faktiskt inträffat i vår egen tid. Vad är det? (Esra 3:3–13)
4. Vad hände strax efter första världskriget?
4 Strax efter första världskriget befriades Jehovas smorda tjänare från fångenskapen i det stora Babylon. Detta var ett starkt bevis för att de hade Jehovas stöd. Tidigare hade det förefallit som om religiösa ledare och deras politiska bundsförvanter hade lyckats sätta stopp för bibelforskarnas offentliga arbete med att predika och undervisa. (Esra 4:8, 13, 21–24) Men Jehova avlägsnade alla hinder som stod i vägen för det här arbetet. Under de år som gått sedan 1919 har arbetet med att predika om Guds kungarike blomstrat, och ingenting har kunnat stoppa det.
5, 6. Vilken storslagen uppfyllelse pekar Sakarja 4:7 fram emot?
5 Vi kan vara övertygade om att det arbete med att predika och undervisa som Jehovas lydiga tjänare i våra dagar utför med hans stöd kommer att fortsätta. I Sakarja 4:7 läser vi: ”Han skall föra fram huvudstenen. Höga rop skall höjas till den: ’Så behagfull! Så behagfull!’” Vilken storslagen uppfyllelse i vår egen tid pekar detta fram emot?
6 Sakarja 4:7 pekar fram emot den tid då den sanna tillbedjan av den suveräne Herren skall fullkomnas i hans andliga tempels jordiska förgård. Detta tempel är Jehovas anordning för att ge människor möjlighet att närma sig honom i tillbedjan på grundval av Kristi Jesu försoningsoffer. Det är sant att det stora andliga templet har funnits till ända sedan det första århundradet. Men den sanna tillbedjan i dess jordiska förgård måste fullkomnas. Miljontals tillbedjare tjänar nu i den jordiska förgården till det andliga templet. Alla dessa och stora skaror av uppväckta kommer att lyftas upp till fullkomlighet under Jesu Kristi tusenåriga styre. Vid slutet av de tusen åren kommer endast Guds sanna tillbedjare att finnas kvar på den renade jorden.
7. Vilken uppgift har Jesus när det gäller att fullkomna den sanna tillbedjan i våra dagar, och varför bör vi känna oss uppmuntrade av detta?
7 Ståthållaren Serubbabel och översteprästen Josua fick vara med om att se templet färdigställas år 515 f.v.t. I Sakarja 6:12, 13 förutsades den motsvarande uppgift som Jesus har när det gäller att fullkomna den sanna tillbedjan: ”Detta är vad härarnas Jehova har sagt: ’Här är den man vars namn är Telningen. Och från sin plats skall han skjuta upp, och han skall bygga Jehovas tempel. Och ... det är han som skall bära värdigheten; och han skall sitta som härskare på sin tron, och han skall bli en präst på sin tron.’” Kan någon hindra Rikets verk vid det andliga templet från att ha framgång, med tanke på att det stöds av Jesus, som är i himlen och får Davids kungliga släktlinje att skjuta upp? Nej, det kan ingen göra! Bör inte detta uppmuntra oss att fortsätta i vår tjänst och inte låta vardagliga bekymmer distrahera oss?
Det som bör komma främst
8. Varför måste arbetet vid det andliga templet komma främst i vårt liv?
8 För att vi skall få Jehovas stöd och välsignelse måste vi sätta arbetet vid det andliga templet främst i vårt liv. Till skillnad från de judar som sade: ”Tiden har inte kommit”, måste vi komma ihåg att vi lever i ”de sista dagarna”. (Haggaj 1:2; 2 Timoteus 3:1) Jesus förutsade att hans lojala efterföljare skulle predika de goda nyheterna om Guds kungarike och göra lärjungar. Vi måste se till att inte försumma vår privilegierade tjänst. Arbetet med att predika och undervisa som tillfälligt stoppades på grund av världens motstånd återupptogs 1919, men det är ännu inte slutfört. Men du kan vara övertygad om att det kommer att bli det!
9, 10. Vad måste vi göra för att få Jehovas välsignelse, och vad innebär det för oss?
9 Ju mer vi går in för detta arbete, desto större välsignelse kommer vi att få – både som ett folk och individuellt. Lägg märke till Jehovas löfte som försäkrar oss om detta. När judarna på nytt helhjärtat tillbad Jehova och på allvar återupptog arbetet med templets grund sade Jehova: ”Från denna dag skall jag skänka välsignelse.” (Haggaj 2:19) De skulle åter få hans ynnest i fullt mått. Tänk nu på de välsignelser som Gud utlovar: ”Där skall fridens säd vara; vinstocken skall ge sin frukt, och jorden skall ge sin avkastning, och himlen skall ge sin dagg; och jag skall låta de kvarvarande av detta folk ta allt detta i arv.” (Sakarja 8:9–13)
10 Precis som Jehova välsignade dessa judar andligen och materiellt, så kommer han att välsigna oss när vi flitigt och med glatt hjärta utför det arbete som han har gett oss. Till välsignelserna hör inbördes frid, trygghet, välstånd och andlig tillväxt. Men vi inser att vi för att få Jehovas fortsatta välsignelse måste utföra arbetet vid det andliga templet så som han vill att det skall utföras.
11. Hur kan vi rannsaka oss själva?
11 Det är nu tid att vi låter vårt ”hjärta ge akt på” våra vägar. (Haggaj 1:5, 7) Vi bör ta oss tid att tänka över vad vi sätter främst i livet. För att vi skall få Jehovas välsignelse måste vi förhärliga hans namn och fortsätta vårt arbete vid hans andliga tempel. Vi kan fråga oss själva: Har mina prioriteringar ändrats? Är min nitälskan för Jehova, för hans sanning och för det arbete han har gett oss att utföra lika stark nu som den var när jag blev döpt? Påverkar en önskan att leva ett bekvämt liv det jag gör för Jehova och hans kungarike? Håller jag mig tillbaka lite grand på grund av människofruktan – rädsla för vad andra skall tycka och tänka? (Uppenbarelseboken 2:2–4)
12. Vilken situation bland judarna betonas i Haggaj 1:6, 9?
12 Vi vill inte att Gud skall hålla tillbaka sin rika välsignelse på grund av att vi försummar arbetet med att förhärliga hans namn. Kom ihåg att de återförda judarna, efter att ha börjat så bra, fick ”bråttom, var och en med sitt eget hus”, som det sägs i Haggaj 1:9. De gick upp i sina egna vardagliga angelägenheter. Därför förde man ”in litet”, och det rådde brist på god mat, dryck och varma kläder. (Haggaj 1:6) Jehova välsignade dem inte längre. Kan vi lära oss något av detta?
13, 14. Hur kan vi tillämpa lärdomen i Haggaj 1:6, 9, och varför är det viktigt att vi gör det?
13 Håller du inte med om att vi, för att också i fortsättningen få Jehovas välsignelse, måste se till att inte söka våra egna intressen på bekostnad av tillbedjan av Jehova? Detta gäller oavsett om det som avleder vår uppmärksamhet är en önskan att bli rik, tjäna snabba pengar, skaffa högre och tidskrävande utbildning för att kunna göra karriär i den här världen eller gå kurser för att förverkliga oss själva.
14 Sådant behöver inte vara fel i sig självt. Men du inser säkert att det är ”döda gärningar” jämfört med det eviga livet. (Hebréerna 9:14) På vilket sätt? De är andligen döda, tomma och fruktlösa. Om man håller i med att ägna sig åt sådant, kan det leda till andlig död. Detta hände några av de smorda kristna på apostlarnas tid. (Filipperna 3:17–19) Det har hänt somliga i vår egen tid. Du kanske känner några som undan för undan har upphört med den kristna verksamheten och slutat komma till församlingen och som inte visar några tecken på att vilja börja tjäna Jehova igen. Vi hoppas verkligen att de skall komma tillbaka till Jehova, men faktum är att ”döda gärningar” kan leda till att han drar tillbaka sin ynnest och välsignelse. Du inser nog hur sorglig en sådan utveckling skulle vara. Den skulle kunna innebära förlusten av den glädje och frid som Guds ande ger. Och tänk vilken förlust det skulle vara att inte längre kunna glädja sig åt ett varmt kristet broderskap! (Galaterna 1:6; 5:7, 13, 22–24)
15. Hur visar Haggaj 2:14 allvaret i vår tillbedjan?
15 Det här är mycket allvarligt. Lägg märke till hur Jehova, enligt Haggaj 2:14, betraktade de judar som försummade hans tillbedjans hus för att panela sina egna hus, bokstavligt eller bildligt. ”’Så är detta folk, och så är denna nation inför mig’, lyder Jehovas uttalande, ’och så är allt vad deras händer har arbetat med och vad de än frambär där. Det är orent.’” Vad judarna än halvhjärtat frambar som offer på det tillfälliga altaret i Jerusalem, var det oacceptabelt så länge de försummade den sanna tillbedjan. (Esra 3:3)
Jehova lovar att ge sitt stöd
16. Vad kunde judarna vara säkra på, med tanke på de syner Sakarja fick?
16 De judar som lydigt arbetade med att återuppbygga Guds tempel försäkrades om Guds stöd, vilket visas av en serie om åtta syner som Sakarja fick. Den första synen garanterade att templet skulle färdigställas och att det skulle gå väl för Jerusalem och Juda så länge de lydigt fortsatte med sitt arbete. (Sakarja 1:8–17) Den andra synen lovade att alla regeringar som motarbetade den sanna tillbedjan skulle få ett slut. (Sakarja 1:18–21) Andra syner gav en försäkran om att Jehova skulle beskydda byggnadsarbetet, att skaror av människor från många nationer skulle komma till hans färdigställda tempel för att tillbe, att det skulle råda verklig fred och trygghet, att till synes berglika hinder för deras gudagivna arbete skulle bli till ”slättland”, att ondskan skulle avlägsnas och att de skulle få tillsyn och skydd av änglar. (Sakarja 2:5, 11; 3:10; 4:7; 5:6–11; 6:1–8) Som du förstår fick en sådan försäkran om Guds stöd dem som var lydiga att ändra sin livsstil och inrikta sig på det arbete som de hade blivit befriade av Gud för att utföra.
17. Vad bör vi fråga oss själva med tanke på den försäkran vi fått?
17 På liknande sätt bör försäkran om att den sanna tillbedjan med visshet kommer att segra få oss att vara verksamma och motivera oss att allvarligt tänka på Jehovas tillbedjans hus. Fråga dig själv: Visar mina mål och min livsstil att jag verkligen är övertygad om att det nu är tid att predika de goda nyheterna om Guds kungarike och göra lärjungar? Använder jag tillräckligt med tid till att studera Guds profetiska ord och intressera mig för det och tala om det med mina medtroende och andra som jag träffar?
18. Vad kommer att hända i framtiden, enligt Sakarja, kapitel 14?
18 Sakarja beskrev tillintetgörandet av det stora Babylon som kommer att följas av striden vid Harmageddon. Vi läser: ”Det skall bli en dag om vilken det är känt att den tillhör Jehova. Det skall inte vara dag och inte heller natt; och vid kvällstiden skall det vara ljust.” Ja, Jehovas dag kommer verkligen att bli en mörk, dyster dag för hans fiender på jorden! Men den kommer att bli en dag av fortsatt ljus och ynnest för hans trogna tillbedjare. Sakarja beskrev också hur allting i den nya världen kommer att förkunna Jehovas helighet. Den sanna tillbedjan vid Guds stora andliga tempel kommer att vara den enda formen av tillbedjan på jorden. (Sakarja 14:7, 16–19) Vilket storslaget löfte! Vi kommer att få se uppfyllelsen av det som har förutsagts och hur Jehovas suveränitet kommer att hävdas. Det kommer att bli en unik dag som tillhör Jehova!
Bestående välsignelser
19, 20. Varför tycker du att orden i Sakarja 14:8, 9 är uppmuntrande?
19 Efter den här häpnadsväckande händelsen kommer Satan och hans demoner att kastas i overksamhetens avgrund. (Uppenbarelseboken 20:1–3, 7) Därefter kommer välsignelser att flöda över mänskligheten under Kristi tusenåriga styre. Sakarja 14:8, 9 lyder: ”På den dagen skall levande vatten utgå från Jerusalem, hälften därav till havet i öster och hälften därav till havet i väster. Sommar och vinter skall det ske. Och Jehova skall vara kung över hela jorden. På den dagen skall Jehova visa sig vara en och hans namn ett enda.”
20 ”Levande vatten”, eller ”en flod med livets vatten”, som är en bild av Jehovas anordningar för liv, kommer ständigt att flöda fram från sätet för det messianska kungariket. (Uppenbarelseboken 22:1, 2) En stor skara av Jehovas tillbedjare som har överlevt Harmageddon får nytta av detta genom att de blir befriade från den adamitiska dödens fördömelse. Också de döda får nytta av det genom en uppståndelse. Det här innebär att en ny fas av Jehovas styre över jorden kommer att börja. Människor på hela jorden kommer att erkänna Jehova som universums Suverän, den ende som förtjänar att bli tillbedd.
21. Vad bör vara vårt beslut?
21 Med tanke på allt som Haggaj och Sakarja förutsade och allt som har uppfyllts har vi all orsak att fortsätta med det arbete som Gud har gett oss att utföra i hans andliga tempels jordiska förgård. Må vi alla, tills den sanna tillbedjan har fullkomnats, sträva efter att sätta Guds kungarikes intressen främst. I Sakarja 8:9 uppmanas vi: ”Må era händer vara starka, ni som i dessa dagar hör dessa ord av profeternas mun.”
Minns du?
• Vilken historisk parallell gör Haggajs och Sakarjas bibelböcker aktuella i dag?
• Vad lär oss Haggaj och Sakarja om vad vi bör sätta främst?
• Varför kan vi känna tillförsikt inför framtiden när vi undersöker Haggajs och Sakarjas profetior?
[Frågor]
[Bild på sidan 26]
Haggaj och Sakarja uppmuntrade judarna att arbeta av hela sitt hjärta och därmed få Jehovas välsignelse
[Bilder på sidan 27]
Har du ”bråttom” med ditt ”eget hus”?
[Bild på sidan 28]
Jehova utlovade en välsignelse, och han har hållit sitt löfte