Frågor från läsekretsen

Varför sades det i den mosaiska lagen att vissa naturliga sexuella funktioner gjorde en person ”oren”?

Gud skapade det sexuella för att människorna skulle kunna fortplanta sig och för att skänka glädje åt gifta par. (1 Moseboken 1:28; Ordspråksboken 5:15–18) Men i Tredje Moseboken, kapitlen 12 och 15, finns detaljerade lagar som behandlar orenhet till följd av sädesuttömning, menstruation och barnafödande. (3 Moseboken 12:1–6; 15:16–24) Sådana lagar som gavs till det forntida Israel främjade en sund livsstil och hög moral. Lagarna betonade också blodets helgd och behovet av försoning för synder.

Den mosaiska lagens stadgar angående sexuella funktioner bidrog till god hälsa bland israeliterna. I boken The Bible and Modern Medicine sägs det: ”Lagens föreskrifter om att ta hänsyn till menstruationen, och att avhålla sig från sexuellt umgänge under den perioden, visade sig vara ett effektivt skydd mot vissa sexuellt överförda sjukdomar ... och motverkade utan tvivel livmoderhalscancer.” Sådana lagar skyddade Guds folk på den tiden mot sjukdomar som kan ha varit okända för dem eller till och med omöjliga att upptäcka. Sunda sexuella vanor ökade fruktsamheten hos en nation som Gud hade lovat befolkningstillväxt och välstånd. (1 Moseboken 15:5; 22:17) Guds folks känslomässiga hälsa var också inbegripen. Genom att följa dessa lagar lärde sig mannen och hustrun att kontrollera sin sexuella lust.

Men det var framför allt blödningar eller blodförlust som gav upphov till orenhet i det här sammanhanget. Jehovas lagar angående blodet påminde israeliterna inte bara om att blodet är heligt, utan också om vilken roll blodet har i tillbedjan av Jehova, dvs. i samband med offer och försoning för synder. (3 Moseboken 17:11; 5 Moseboken 12:23, 24, 27)

Lagens detaljerade föreskrifter när det gäller detta har därför nära samband med människans ofullkomlighet. Israeliterna visste att Adam och Eva – sedan de syndat – inte kunde frambringa fullkomliga barn. Alla deras avkomlingar skulle drabbas av arvsyndens verkningar, dvs. ofullkomlighet och död. (Romarna 5:12) På grund av detta kunde föräldrar endast föra vidare ett ofullkomligt och syndfullt liv, trots att människans fortplantningsorgan ursprungligen skapats för att vidarebefordra ett fullkomligt liv inom äktenskapets ram.

Lagens krav på rening skulle därför påminna israeliterna både om deras nedärvda syndfullhet och om behovet av ett lösenoffer som kunde täcka över synder och återställa människan till fullkomlighet. De djuroffer som de frambar kunde givetvis inte åstadkomma detta. (Hebréerna 10:3, 4) Syftet med den mosaiska lagen var att leda israeliterna till Kristus. De skulle inse att verklig förlåtelse var möjlig endast genom att Jesus offrade sitt fullkomliga mänskliga liv, och att detta skulle öppna vägen till evigt liv för alla som bevarade sig trogna. (Galaterna 3:24; Hebréerna 9:13, 14)