Viktiga detaljer från Andra boken i Psalmerna
Jehovas ord är levande
Viktiga detaljer från Andra boken i Psalmerna
SOM Jehovas tjänare vet vi att vi kommer att få utstå prövningar. ”Alla som önskar leva i gudhängivenhet i gemenskap med Kristus Jesus skall också bli förföljda”, skrev aposteln Paulus. (2 Timoteus 3:12) Vad kan hjälpa oss att hålla ut under prövningar och förföljelse så att vi kan bevara vår ostrafflighet inför Gud?
I den andra boken av Psalmernas fem böcker kan vi få den hjälp vi behöver. I Psalmerna 42–72 ser vi att vi för att kunna hålla ut under prövningar fullständigt måste förtrösta på Jehova och lära oss att vänta på hans befrielse. Det är en fin lärdom för oss! Det som står i Psalmernas andra bok är, precis som hela Guds ord, ”levande och utvecklar kraft” också i vår tid. (Hebréerna 4:12)
JEHOVA ÄR VÅR ”TILLFLYKT OCH STYRKA”
En levit är i landsflykt. Nedstämd över att han inte kan komma till Jehovas helgedom för att tillbe tröstar han sig med orden: ”Varför är du förtvivlad, min själ, och varför brusar du vilt i mig? Vänta på Gud.” (Psalm 42:5, 11; 43:5) Den här återkommande versen binder ihop de tre stroferna i Psalmerna 42 och 43 till en enda dikt. Psalm 44 är en vädjan för Juda – en nation i betryck, kanske under hotet om en assyrisk invasion på kung Hiskias tid.
Psalm 45, en sång som beskriver ett kungligt bröllop, är en profetia om den messianske kungen. I de tre följande psalmerna beskrivs Jehova som ”en tillflykt och styrka”, ”en stor Kung över hela jorden” och ”en säker höjd”. (Psalm 46:1; 47:2; 48:3) I Psalm 49 förklaras det mycket fint att det inte finns någon som ”på något sätt [kan] friköpa ens en broder”. (Psalm 49:7) De första åtta psalmerna i den andra boken tillskrivs Koras söner. Den nionde, Psalm 50, har Asaf skrivit.
Svar på bibliska frågor:
44:19 – Vad var ”schakalers plats”? Psalmisten kanske syftade på ett slagfält, där de slagna blev föda åt schakaler.
45:13, 14a – Vem är ”kungadottern” som ”förs ... till kungen”? Hon är dotter till ”evighetens Kung”, Jehova Gud. (Uppenbarelseboken 15:3) Hon representerar den förhärligade församlingen av de 144 000 kristna som Jehova adopterar som sina barn genom att smörja dem med sin ande. (Romarna 8:16) Denna ”kungadotter” är ”beredd som en brud smyckad för sin äkta man” och kommer att föras till sin brudgum, den messianske kungen. (Uppenbarelseboken 21:2)
45:14b, 15 – Vad representerar ”jungfrurna”? De representerar den ”stora skara” av sanna tillbedjare som förenar sig med den smorda kvarlevan och samarbetar med den. Eftersom de ”kommer ut ur den stora vedermödan” levande, kommer de att befinna sig på jorden när den messianske kungens bröllop fullbordas i himlen. (Uppenbarelseboken 7:9, 13, 14) Vid det tillfället kommer de att fyllas av ”glädje och fröjd”.
45:16 – Hur kommer det att vara söner i kungens förfäders ställe? När Jesus föddes på jorden hade han jordiska förfäder. De kommer att bli hans söner när han uppväcker dem från de döda under tusenårsregeringen. En del av dem kommer att vara bland dem som förordnas som ”furstar på hela jorden”.
50:2 – Varför kallas Jerusalem ”fullkomlig i skönhet”? Det var inte för utseendets skull, utan därför att Jehova använde staden och gav härlighet åt den genom att göra den till säte för sitt tempel och för sina smorda kungar.
Lärdomar för oss:
42:1–3. Som en hind i ett torrt land längtar efter vatten, längtade leviten efter Jehova. Han var så djupt nedstämd över att inte kunna tillbe Jehova i hans helgedom att han sade: ”Mina tårar har blivit mitt bröd dag och natt.” Han tappade aptiten. Bör vi inte uppodla djup uppskattning av att få tillbe Jehova tillsammans med medtroende?
42:4, 5, 11; 43:3–5. Om vi av någon orsak som vi inte kan göra något åt tillfälligt blir avskilda från den kristna församlingen, kan de glädjerika minnena av att ha varit tillsammans med församlingen uppehålla oss. Först kan minnena göra att vi känner oss ännu ensammare, men sedan blir vi påminda om att Gud är vår tillflykt och att vi måste vänta på honom för att få hjälp.
46:1–3. Oavsett vad som händer oss, måste vi fullständigt lita på att Gud är ”en tillflykt och styrka” för oss.
50:16–19. Den som talar svekfullt och gör det som är ont har ingen rätt att representera Gud.
50:20. I stället för att ivrigt berätta om andras fel och brister bör vi överse med dem. (Kolosserna 3:13)
”VÄNTA TYST PÅ GUD, MIN SJÄL”
De här psalmerna börjar med Davids innerliga bön sedan han syndat med Batseba. I Psalmerna 52–57 visas det att Jehova befriar dem som kastar sina bördor på honom och väntar på hans räddning. Som det uttrycks i Psalmerna 58–64 gör David Jehova till sin tillflykt när han har bekymmer. Han sjunger: ”Ja, vänta tyst på Gud, min själ, ty från honom kommer mitt hopp.” (Psalm 62:5)
Ett nära förhållande till vår befriare, Jehova, bör få oss att ”spela och sjunga till ära för hans namns härlighet”. (Psalm 66:2) Jehova prisas som en generös givare i Psalm 65, som en som utför räddningsgärningar i Psalmerna 67 och 68 och som den som för i säkerhet i Psalmerna 70 och 71.
Svar på bibliska frågor:
51:12 – Vems ”villiga ande” var det David bad om? Det här syftar varken på Guds villighet att hjälpa David eller på Guds heliga ande utan på Davids egen ande, hans sätt att tänka. Han ber till Gud om att få en önskan att göra det som är rätt.
53:1 – Hur är den som förnekar Guds existens ”oförståndig”? Det oförstånd som nämns här syftar inte på bristande intelligens, utan på avsaknad av moraliska värderingar. Det kan vi förstå av det moraliska förfall som blir resultatet och som beskrivs i Psalm 53:1–4.
58:3–5 – På vilket sätt är de ondskefulla som en orm? De lögner de talar mot andra är som en orms gift. De fördärvar sina offers goda namn och rykte. Likt ”kobran, som täpper till sitt öra”, lyssnar de ondskefulla inte på anvisningar eller tillrättavisningar.
58:7 – Hur försvinner de ondskefulla ”likt vatten som rinner bort”? David kan ha tänkt på vattenmassorna i vissa regnflodsdalar i det utlovade landet. En störtflod i en sådan dal skulle öka vattennivån men snart ebba ut och försvinna. David bad att de ondskefulla skulle försvinna snabbt.
68:13 – Hur skulle ”duvans vingar vara täckta med silver, ja, dess vingpennor med gulgrönt guld”? Vissa blågrå duvor har en del klara, regnbågsskimrande fjädrar. Deras fjäderdräkt får ett metalliskt sken i det varma solljuset. David kanske liknade en israelitisk krigare som segrande kom tillbaka från en strid vid en sådan duva, stark och glänsande. En del bibelforskare menar att beskrivningen också kan passa in på ett konstverk, en trofé, taget som byte. Hur det än förhåller sig syftade David på de segrar Jehova gav sitt folk över deras fiender.
68:18 – Vilka var ”gåvorna i form av människor”? Det var män som tagits till fånga under erövringen av det utlovade landet. Sådana män fick senare i uppdrag att hjälpa leviterna i deras arbete. (Esra 8:20)
68:30 – Vad betyder uppmaningen ”tala strängt till det vilda djuret i vassen”? David talade symboliskt om Jehovas folks fiender som vilda djur och bad att Jehova skulle tillrättavisa dem, begränsa deras makt att göra skada.
69:23 – Vad innebär det att låta fiendens ”höfter ständigt vackla”? Musklerna i höftpartiet är viktiga för att man skall kunna utföra ansträngande uppgifter, som att lyfta och bära tunga saker. Vacklande höfter antyder minskad kraft. David bad att hans motståndare skulle förlora sin kraft.
Lärdomar för oss:
51:1–4, 17. Att vi begått en synd behöver inte betyda att vi skadat vårt förhållande till Jehova Gud. Om vi ångrar oss, kan vi vara säkra på hans förlåtelse.
51:5, 7–10. Om vi på grund av vår medfödda syndfullhet har syndat, kan vi vädja till Jehova om hans förlåtelse. Vi bör också be att han skall rena oss, göra oss hela, hjälpa oss att få bort orätta begär från hjärtat och ge oss en fast ande.
51:18. Davids synder var ett hot för hela nationen. Därför bad han att Gud skulle visa sin välvilja mot Sion. Om vi begått en allvarlig synd, kan det ha dragit skam över Jehovas namn och över församlingen. Vi måste be till Gud att han rättar till den skada vi kan ha orsakat.
52:8. Genom att lyda Jehova och villigt ta emot hans tillrättavisning kan vi vara ”som ett frodigt olivträd i Guds hus” – nära honom och fruktbärande i vår tjänst för honom. (Hebréerna 12:5, 6)
55:4, 5, 12–14, 16–18. David plågades känslomässigt av sin egen son Absaloms konspiration och sin betrodde rådgivare Ahitofels svek. Men det minskade inte hans förtröstan på Jehova. Vi bör inte låta känslomässig smärta försvaga vår förtröstan på Jehova.
55:22. Hur kastar vi vår börda på Jehova? Det gör vi genom att 1) be till honom om det som bekymrar oss, 2) vända oss till hans ord och hans organisation för vägledning och stöd och 3) göra det bästa av situationen. (Ordspråksboken 3:5, 6; 11:14; 15:22; Filipperna 4:6, 7)
56:8. Jehova är inte bara medveten om vilken situation vi befinner oss i, utan också hur vi påverkas av den.
62:11. Gud är inte beroende av någon utomstående kraftkälla. Han är själva källan till all kraft. ”Styrka tillhör Gud.”
63:3. Jehovas ”kärleksfulla omtanke är bättre än livet”, eftersom livet utan den är meningslöst. Det är förståndigt av oss att utveckla ett nära förhållande till Jehova.
63:6. En bra tid att meditera kan vara på natten, då det är tyst och lugnt.
64:2–4. Skadligt skvaller kan fördärva en oskyldig persons goda namn och rykte. Vi bör varken lyssna till sådant skvaller eller föra det vidare.
69:4. För att vi skall bevara friden kan det ibland vara förståndigt av oss att ”ge tillbaka” genom att be om ursäkt, även om vi inte tycker att vi gjort något som är fel.
70:1–5. Jehova hör våra enträgna böner om hjälp. (1 Thessalonikerna 5:17; Jakob 1:13; 2 Petrus 2:9) Han kan tillåta att en prövning fortsätter, men han kommer att ge oss vishet att ta itu med vår situation och styrka att härda ut. Han låter oss inte bli prövade utöver vad vi kan tåla. (1 Korinthierna 10:13; Hebréerna 10:36; Jakob 1:5–8)
71:5, 17. David utvecklade mod och styrka genom att göra Jehova till sin tillförsikt när han var ung, redan innan han ställdes inför den filisteiske jätten Goljat. (1 Samuelsboken 17:34–37) Ungdomar gör väl i att alltid förlita sig på Jehova.
”Må hans härlighet fylla hela jorden”
Den sista sången i Psalmernas andra bok, Psalm 72, handlar om Salomos regering och ger en bild av hur livet kommer att vara under den messianska regeringen. Vilka underbara välsignelser som beskrivs där – fred i överflöd, frihet från förtryck och våld, fullt med brödsäd på jorden! Kommer vi att vara bland de lyckliga som får uppleva dessa och andra välsignelser under den regeringen? Det kommer vi att kunna vara om vi precis som psalmisten är nöjda med att vänta på Jehova och gör honom till vår tillflykt och styrka.
”Bönerna av David” slutar med orden: ”Välsignad vare Jehova Gud, Israels Gud, som ensam gör underbara gärningar. Välsignat vare hans härliga namn till oöverskådlig tid, ja, må hans härlighet fylla hela jorden. Amen och amen.” (Psalm 72:18–20) Vi bör på samma sätt helhjärtat välsigna Jehova och lovprisa hans härliga namn.
[Bild på sidan 9]
Vet du vem ”kungadottern” förebildar?
[Bild på sidorna 10, 11]
Vet du varför Jerusalem kallas ”fullkomlig i skönhet”?