”Vi måste lyda Gud som vår härskare mer än människor”

”Vår Gud” är ”i stånd att rädda oss”

DET hela var avsett att inge vördnad. En kolossal gyllene bildstod hade ställts upp på Duraslätten, av allt att döma i närheten av staden Babylon. Den skulle invigas under en speciell ceremoni, vid vilken höga ämbetsmän förväntades falla ner för bildstoden vid ljudet av ett antal musikinstrument. Babylons kung, Nebukadnessar, hade påbjudit att alla som vägrade att tillbe bildstoden skulle dö genom att kastas i en överhettad ugn. Vem skulle våga trotsa en sådan befallning?

Till åskådarnas förvåning vägrade tre gudfruktiga tillbedjare av Jehova – Sadrak, Mesak och Abed-Nego – att böja sig ner. De visste att om de gjorde detta skulle det innebära att de inte ägnade Jehova Gud odelad hängivenhet. (5 Moseboken 5:8–10) När de uppmanades att förklara sin ståndpunkt, sade de oförskräckt till Nebukadnessar: ”Om det sker, är vår Gud som vi tjänar i stånd att rädda oss. Ur den brinnande eldsugnen och ur din hand, o kung, skall han rädda oss. Men om inte, må det bli känt för dig, o kung, att dina gudar tjänar vi inte, och den bildstod av guld som du har ställt upp tillber vi inte.” (Daniel 3:17, 18)

Det var endast ett underverk som kunde rädda de tre hebréernas liv när de kastades i den brinnande ugnen. Och Gud sände en ängel för att skydda sina trogna tjänare. Men de hade redan valt att riskera livet hellre än att vara olydiga mot Jehova. * Deras ståndpunkt liknade den ståndpunkt som Jesu Kristi apostlar intog över sex hundra år senare, när de förklarade för judarnas högsta domstol: ”Vi måste lyda Gud som vår härskare mer än människor.” (Apostlagärningarna 5:29)

Värdefulla lärdomar för oss

Sadrak, Mesak och Abed-Nego är goda exempel på sådana som visade tro, lydnad och lojalitet. Dessa tre hebréer utövade tro på Jehova. Deras samveten tillät dem inte att ta del i någon form av falsk tillbedjan eller i några nationalistiska ceremonier. Nutida kristna förtröstar också helt på den sanne Guden. Vägledda av Bibeln och sitt samvete vägrar de att ta del i handlingar av falsk tillbedjan eller i ceremonier som är i strid med Guds lagar och principer.

De tre trogna hebréerna förtröstade på Jehova och vägrade att byta ut sin lydnad mot honom mot något som Babylon skulle kunna erbjuda i form av erkännande, status eller ära. Dessa unga män var villiga att lida och dö hellre än att fördärva sitt förhållande till Gud. I likhet med Mose före dem stod de fasta som om de ”såg den Osynlige”. (Hebréerna 11:27) Antingen Jehova valde att rädda dem från döden eller inte var de beslutna att bevara sin ostrafflighet mot  honom och inte söka rädda sitt liv genom att vara olydiga mot honom. Det var antagligen deras exempel aposteln Paulus hade i tankarna, när han nämner trogna personer som ”dämpade eldens kraft”. (Hebréerna 11:34) Jehovas tjänare i våra dagar visar också sådan tro och lydnad när deras ostrafflighet prövas.

Av Sadraks, Mesaks och Abed-Negos exempel lär vi oss också att Gud belönar lojalitet mot honom. Psalmisten sjöng: ”Jehova ... överger inte sina lojala.” (Psalm 37:28) I våra dagar kan vi inte förvänta att Gud skall rädda oss på ett övernaturligt sätt så som han gjorde med de tre hebréerna. Men vi kan lita på att vår himmelske Fader kommer att uppehålla oss vilka svårigheter vi än kan möta. Gud kan avlägsna problemet, ge oss styrka att uthärda det eller uppväcka oss om vi bevarar vår ostrafflighet in i döden. (Psalm 37:10, 11, 29; Johannes 5:28, 29) Tro, lydnad och lojalitet segrar varje gång vår ostrafflighet prövas och vi väljer att lyda Gud mer än människor.

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidan 9]

VISSTE DU?

• De tre hebréerna var närmare 30 år när deras ostrafflighet prövades på det här sättet.

• Ugnen hade tydligen hettats upp så mycket det bara gick. (Daniel 3:19)