Frågor från läsekretsen

Hur vet vi att beskrivningen av visheten i Ordspråksboken 8:22–31 gäller Jesus Kristus i hans föremänskliga tillvaro?

I den inspirerade beskrivningen av visheten, som vi finner i Ordspråksboken, sägs det: ”Jehova frambringade mig som begynnelsen av sin väg, det tidigaste av sina verk för länge sedan. ... Innan bergen sänktes på plats, före kullarna, frambringades jag som under födslosmärtor. ... När han beredde himlen var jag där; ... då var jag vid hans sida som en mästerlig arbetare; jag var den som han höll särskilt kär dag efter dag. Hela tiden gladdes jag inför honom, ... och min glädje var hos människosönerna.”

Det här avsnittet kan inte endast vara en beskrivning av Guds vishet eller en abstrakt beskrivning av visheten. Varför inte? Därför att visheten sägs vara ”frambringad”, eller skapad, som ”begynnelsen” av Jehovas väg. Jehova Gud har alltid funnits till, och han har alltid varit vis. (Psalm 90:1, 2) Hans vishet har ingen början. Den är varken skapad eller frambringad. Den ”frambringades” inte ”under födslosmärtor”. Dessutom sägs visheten här tala och handla, något som kännetecknar en person. (Ordspråksboken 8:1)

Ordspråksboken säger att visheten för länge sedan var vid Jehovas, Skaparens, sida som en ”mästerlig arbetare”. Det är verkligen tillämpligt på Jesus. Långt innan Jesus kom till jorden arbetade han så nära Jehova att det sägs i Bibeln: ”Han är före allt annat, och med hjälp av honom har allt annat kommit att existera.” (Kolosserna 1:17; Uppenbarelseboken 3:14)

Det är lämpligt att bildligt framställa Guds Son som visheten, eftersom han är den som har uppenbarat Jehovas visa avsikter och påbud. Under sin föremänskliga tillvaro var Jesus dessutom Guds Ord, hans talesman. (Johannes 1:1) Han beskrivs som ”Guds kraft och Guds vishet”. (1 Korinthierna 1:24, 30) Vilken vacker beskrivning av Guds Son, som kände en sådan tillgivenhet för människorna att han ville ge sitt liv som en lösen för dem! (Johannes 3:16)

[Bild på sidan 31]

”Innan bergen sänktes på plats ... frambringades jag”