Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Modiga tack vare tro och gudsfruktan

Modiga tack vare tro och gudsfruktan

Modiga tack vare tro och gudsfruktan

”Var modig och stark. ... Jehova, din Gud, är med dig.” (JOSUA 1:9)

1, 2. a) Hur var israeliternas utsikter att besegra kanaanéerna från mänsklig ståndpunkt sett? b) Vilken försäkran fick Josua?

ÅR 1473 f.v.t. var Israels nation redo att gå in i det utlovade landet. Mose påminde folket om de svårigheter som låg framför dem: ”Du går i dag över Jordan för att dra in och driva undan nationer som är större och mäktigare än du och besegra städer som är stora och befästa ända till himlen, ett stort och högväxt folk, anakiternas söner, ... om vilka du har hört sägas: ’Vem kan hålla stånd mot Anaks söner?’” (5 Moseboken 9:1, 2) Ja, dessa väldiga krigare var ökända! Vissa kanaanéer hade också välutrustade härar med hästar och vagnar som hade järnliar på hjulen. (Domarboken 4:13)

2 Israel, å andra sidan, hade varit en nation av slavar och hade just tillbringat 40 år i vildmarken. Från mänsklig ståndpunkt sett var därför deras möjligheter att segra ytterst små. Men Mose hade tro. Han ”såg” hur Jehova ledde dem. (Hebréerna 11:27) Han sade till folket: ”Jehova, din Gud, går över framför dig. ... Han skall förinta dem, och han skall kuva dem för dig.” (5 Moseboken 9:3; Psalm 33:16, 17) När Mose hade dött försäkrade Jehova Josua om sitt stöd och sade: ”Bryt nu upp och gå över denna Jordan, du och hela detta folk, in i det land som jag ger åt dem, åt Israels söner. Ingen skall kunna hålla stånd mot dig i alla dina livsdagar. Alldeles som jag har visat mig vara med Mose, skall jag visa mig vara med dig.” (Josua 1:2, 5)

3. Vad bidrog till Josuas tro och mod?

3 För att få Jehovas stöd och vägledning måste Josua läsa och begrunda Guds lag och leva i enlighet med den. Jehova sade: ”Då kommer du att göra din väg framgångsrik, och då kommer du att handla med insikt. Jag har ju befallt dig: Var modig och stark. Bli inte uppskakad och var inte förfärad, ty Jehova, din Gud, är med dig överallt där du går.” (Josua 1:8, 9) Josua lyssnade till Gud, och därför visade han sig vara modig, stark och framgångsrik. Men de flesta i hans generation lyssnade inte. Därför gick det inte bra för dem, och de dog i vildmarken.

Ett folk utan tro och mod

4, 5. a) Hur var de tio spejarnas inställning i jämförelse med Josuas och Kalebs? b) Hur reagerade Jehova för folkets brist på tro?

4 Fyrtio år tidigare, när Israel första gången närmade sig Kanaan, sände Mose ut 12 män för att bespeja landet. Tio av dem kom tillbaka skräckslagna. De utropade: ”Allt det folk som vi såg där var män av osedvanlig storlek. Och vi såg de så kallade nefilim där, Anaks söner, som är av nefilimsläkten. Så vi var som gräshoppor i våra egna ögon.” Var ”allt det folk” de såg – inte bara anakiterna – jättar? Nej. Var anakiterna avkomlingar av nefilim, som levde före den stora översvämningen? Naturligtvis inte! Men på grund av dessa överdrifter spred sig fruktan i lägret. Folket ville till och med återvända till Egypten, det land där de hade varit slavar! (4 Moseboken 13:31–14:4)

5 Två av spejarna, Josua och Kaleb, var däremot ivriga att få komma in i det utlovade landet. Kanaanéerna ”är som bröd för oss”, sade de. ”Deras skydd har vikit bort från dem, och Jehova är med oss. Frukta inte för dem.” (4 Moseboken 14:9) Var Josua och Kaleb dumdristiga optimister? Inte alls! Tillsammans med de övriga i nationen hade de sett hur Jehova förödmjukade det mäktiga Egypten och dess gudar genom de tio plågorna. Sedan såg de Jehova dränka farao och hans militärstyrkor i Röda havet. (Psalm 136:15) Den fruktan som de tio spejarna och de som lät sig påverkas av dem kände var därför oursäktlig. ”Hur länge skall de vägra tro på mig trots alla de tecken som jag har gjort bland dem?” sade Jehova som ett uttryck för att han kände sig djupt sårad. (4 Moseboken 14:11)

6. Hur har mod samband med tro, och hur visas detta i våra dagar?

6 Jehova pekade på orsaken till problemet – folkets fega inställning avslöjade deras brist på tro. Ja, tro och mod har ett nära samband med varandra, så nära att aposteln Johannes kunde skriva beträffande den kristna församlingen och dess andliga krigföring: ”Detta är den seger som har segrat över världen: vår tro.” (1 Johannes 5:4) I våra dagar har en tro lik Josuas och Kalebs fått till följd att de goda nyheterna om Guds kungarike predikas i hela världen av över sex miljoner vittnen för Jehova, unga och gamla, starka och bräckliga. Ingen motståndare har lyckats tysta denna mäktiga, modiga här. (Romarna 8:31)

Dra dig inte undan

7. Vad innebär det att ”dra sig undan”?

7 Jehovas tjänare i våra dagar predikar modigt de goda nyheterna därför att de har samma inställning som aposteln Paulus, som skrev: ”Vi [hör] inte till dem som drar sig undan [eller: ”ryggar tillbaka”, fotnoten], så att de blir tillintetgjorda, utan till dem som har tro, så att själen bevaras vid liv.” (Hebréerna 10:39) Det grekiska ord som Paulus använde för ”dra sig undan” innebär inte att man drar sig tillbaka bara för att man tillfälligtvis känner viss fruktan, för många av Guds trogna tjänare har ibland känt sig rädda. (1 Samuelsboken 21:12; 1 Kungaboken 19:1–4) Uttrycket innebär i stället att man är ”försumlig i fråga om att hålla fast vid sanningen”, enligt en biblisk ordbok. Enligt samma ordbok kan det också vara fråga om ett bildligt uttryck som för tanken till att ”hala seglen så att man saktar farten”, i det här fallet när det gäller att tjäna Gud. De som har stark tro har naturligtvis inte en tanke på att ”sakta farten” när det uppstår svårigheter – oavsett om det är fråga om förföljelse, dålig hälsa eller någon annan prövning. De fortsätter i stället att tjäna Jehova, medvetna om att han har stor omsorg om dem och känner till deras begränsningar. (Psalm 55:22; 103:14) Har du sådan tro?

8, 9. a) Hur stärkte Jehova de första kristnas tro? b) Vad kan vi göra för att bygga upp vår tro?

8 Vid ett tillfälle kände apostlarna att de brast i tro, och därför sade de till Jesus: ”Ge oss mera tro.” (Lukas 17:5) Deras uppriktiga begäran beviljades, särskilt vid pingsten år 33 v.t., då den utlovade heliga anden utgöts över lärjungarna och gav dem större insikt i Guds ord och avsikter. (Johannes 14:26; Apostlagärningarna 2:1–4) Lärjungarnas tro stärktes, och de påbörjade en predikokampanj som trots motstånd ledde till att de goda nyheterna nådde ut till ”hela skapelsen under himlen”. (Kolosserna 1:23; Apostlagärningarna 1:8; 28:22)

9 För att vi skall kunna bygga upp vår tro och fortsätta i vår tjänst måste också vi studera Bibeln, meditera över det vi läser och be om att få del av helig ande. Endast om vi inskärper Guds sanning i vårt sinne och hjärta – vilket Josua, Kaleb och de första kristna lärjungarna gjorde – kommer vi att ha en tro som ger oss det mod vi behöver för att härda ut i vår andliga krigföring och avgå med seger. (Romarna 10:17)

Det räcker inte med att bara tro att Gud finns

10. Vad innefattas i sann tro?

10 De som bevarade sin ostrafflighet i forna tider visade att den tro som ger mod och kraft att uthärda innefattar mer än att bara tro att Gud finns. (Jakob 2:19) Den kräver att vi lär känna Jehova som en person och att vi helt och fullt sätter vår tillit till honom. (Psalm 78:5–8; Ordspråksboken 3:5, 6) Den innebär att vi av hela vårt hjärta tror att det är till vårt eget bästa att vi lyder Guds lagar och principer. (Jesaja 48:17, 18) Tro inbegriper också att vi helt och fullt förtröstar på att Jehova kommer att hålla alla sina löften och att han ”belönar dem som uppriktigt söker honom”. (Hebréerna 11:1, 6; Jesaja 55:11)

11. Hur välsignades Josua och Kaleb för sin tro och sitt mod?

11 En sådan tro är inte statisk. Den växer när vi lever enligt sanningen, ”smakar” välsignelserna, ”ser” svaren på våra böner och, på andra sätt, får erfara Jehovas vägledning i vårt liv. (Psalm 34:8; 1 Johannes 5:14, 15) Vi kan vara förvissade om att Josuas och Kalebs tro stärktes när de fick erfara Guds godhet. (Josua 23:14) Tänk på följande: De överlevde den 40-åriga vandringen i vildmarken, alldeles som Gud hade lovat. (4 Moseboken 14:27–30; 32:11, 12) De spelade en aktiv roll i den sex år långa erövringen av Kanaan. Dessutom kunde de glädja sig åt ett långt liv med god hälsa och fick till och med en egen arvedel. Ja, Jehova välsignar verkligen dem som troget och modigt tjänar honom! (Josua 14:6, 9–14; 19:49, 50; 24:29)

12. Hur gör Jehova sitt ”ord stort”?

12 Den kärleksfulla omtanke som Gud visade Josua och Kaleb påminner oss om psalmistens ord: ”Du har gjort ditt ord stort, ja, utöver allt vad ditt namn står för.” (Psalm 138:2) När Jehova förbinder sitt namn med ett löfte, görs uppfyllelsen av detta löfte till något ”stort” i den bemärkelsen att den överträffar alla förväntningar. (Efesierna 3:20) Jehova gör aldrig dem besvikna som låter honom vara sin ”största glädje”. (Psalm 37:3, 4)

En man som ”behagade Gud”

13, 14. Varför behövde Enok ha tro och mod?

13 Vi kan lära oss mycket om tro och mod genom att se på det exempel som ett annat förkristet vittne, Enok, utgör. Redan innan Enok började profetera kände han förmodligen till att hans tro och mod skulle sättas på prov. Hur kunde han göra det? Jo, Jehova hade i Eden sagt att fiendskap, eller hat, skulle råda mellan dem som tjänar Gud och dem som tjänar Satan, Djävulen. (1 Moseboken 3:15) Enok kände också till att detta hat hade visat sig tidigt i människans historia när Kain mördade sin bror Abel. Ja, deras far, Adam, levde i nästan 310 år efter det att Enok hade fötts. (1 Moseboken 5:3–18)

14 Trots allt detta fortsatte Enok modigt att ”vandra med den sanne Guden”, och han fördömde ”de chockerande ord” som människorna uttalade mot Jehova. (1 Moseboken 5:22; Judas, vers 14, 15) Enoks oförskräckta försvar för den sanna tillbedjan gjorde tydligen att han fick många fiender, och hans liv var i fara. I det här fallet lät Jehova sin profet slippa uppleva dödens våndor. När Jehova hade låtit Enok förstå ”att han hade behagat Gud”, ”förflyttade” han honom från livet till döden, kanske genom att försätta honom i profetisk trance. (Hebréerna 11:5, 13; 1 Moseboken 5:24)

15. Hur är Enok ett utmärkt föredöme för Jehovas tjänare i vår tid?

15 Omedelbart efter det att Paulus nämnt Enoks förflyttning betonade han återigen vikten av tro med orden: ”Men utan tro är det omöjligt att behaga honom [Gud].” (Hebréerna 11:6) Ja, Enoks tro gav honom mod att vandra med Jehova och att förkunna hans domsbudskap mot en gudlös värld. I det här avseendet är Enok ett utmärkt föredöme för oss. Vi har en liknande uppgift i en värld som motarbetar den sanna tillbedjan och är uppfylld av allt slags ondska. (Psalm 92:7; Matteus 24:14; Uppenbarelseboken 12:17)

Gudsfruktan gör oss modiga

16, 17. Vem var Obadja, och vilken situation befann han sig i?

16 Förutom tro finns det en annan egenskap som skänker mod, nämligen vördnadsfull fruktan för Gud. Vi skall nu se på ett framträdande exempel på en gudfruktig man som var samtida med profeten Elia och kung Ahab, som härskade i nordriket Israel. Under Ahabs styre hade baalsdyrkan besmittat det norra riket i en omfattning som aldrig tidigare. Fyrahundrafemtio baalsprofeter och 400 profeter för den heliga pålen, en fallossymbol, fick till och med äta ”vid Isebels bord”. Isebel var Ahabs hustru. (1 Kungaboken 16:30–33; 18:19)

17 Isebel, som var en hänsynslös fiende till Jehova, försökte utplåna den sanna tillbedjan i landet. Hon mördade några av Jehovas profeter och försökte till och med döda Elia, som lyckades undkomma genom att på uppmaning av Jehova fly till andra sidan Jordan. (1 Kungaboken 17:1–3; 18:13) Kan du föreställa dig hur svårt det måste ha varit att upprätthålla den rena tillbedjan i det norra riket vid den tiden? Och skulle det inte ha varit ännu svårare om du arbetade i det kungliga palatset? I den situationen befann sig den gudfruktige Obadja, * som var satt över Ahabs hushåll. (1 Kungaboken 18:3)

18. Vad var det som gjorde Obadja så enastående som en Jehovas tillbedjare?

18 Obadja var utan tvivel både försiktig och taktfull i sin tillbedjan av Jehova. Men han kompromissade inte. I Första Kungaboken 18:3 sägs det: ”Obadja hade visat sig vara en man som hyste stor fruktan för Jehova.” Ja, Obadja hade en enastående gudsfruktan! Denna hälsosamma fruktan gjorde honom mycket modig, vilket visade sig omedelbart efter det att Isebel hade mördat Jehovas profeter.

19. Vad gjorde Obadja som visade att han var modig?

19 Vi läser: ”När Isebel var i färd med att utrota Jehovas profeter hade Obadja tagit hundra profeter och hållit dem gömda, femtio och femtio, i en grotta och försett dem med bröd och vatten.” (1 Kungaboken 18:4) Som du förstår var det mycket farligt att i hemlighet ge mat åt hundra man. Obadja måste inte bara undvika att bli gripen av Ahab och Isebel, utan också undgå att bli upptäckt av de 850 falska profeterna som regelbundet kom till palatset. Dessutom fanns det många andra falska gudsdyrkare i landet, från jordbrukare till furstar, som säkert skulle ha tagit varje tillfälle i akt att avslöja Obadja för att vinna ynnest hos kungen och drottningen. Men mitt framför näsan på alla dessa avgudadyrkare sörjde Obadja modigt för de behov som Jehovas profeter hade. Vilken kraft gudsfruktan kan ha!

20. Hur hjälpte Obadjas gudsfruktan honom, och hur är hans exempel till hjälp för dig?

20 Eftersom Obadja på grund av sin gudsfruktan visade stort mod, beskyddade Jehova honom tydligen mot hans fiender. Så här sägs det i Ordspråksboken 29:25: ”Fruktan för människor lägger en snara, men den som förtröstar på Jehova blir beskyddad.” Obadja var ingen övermänniska. Han var rädd att bli tagen till fånga och dödad, alldeles som vi skulle vara. (1 Kungaboken 18:7–9, 12) Men gudsfruktan gav honom mod att övervinna den människofruktan han kan ha haft. Obadja är ett utmärkt exempel för oss alla, särskilt för dem som riskerar friheten eller till och med livet för att de tillber Jehova. (Matteus 24:9) Ja, låt oss alla sträva efter att tjäna Jehova ”med gudsfruktan och vördnad”. (Hebréerna 12:28)

21. Vad skall vi behandla i nästa artikel?

21 Tro och gudsfruktan är inte de enda egenskaper som kan göra oss modiga. Kärlek kan vara en ännu större kraft. ”Gud har inte gett oss en ande som präglas av feghet, utan en som präglas av kraft och av kärlek och av sundhet i sinnet”, skrev Paulus. (2 Timoteus 1:7) I nästa artikel skall vi se hur kärlek kan hjälpa oss att modigt tjäna Jehova under dessa kritiska sista dagar. (2 Timoteus 3:1)

[Fotnot]

^ § 17 Inte profeten Obadja.

Kan du svara?

• Vad bidrog till att Josua och Kaleb var modiga?

• Vad innefattas i sann tro?

• Varför var Enok inte rädd för att förkunna Guds domsbudskap?

• Hur bidrar gudsfruktan till mod?

[Frågor]

[Bild på sidorna 16, 17]

Jehova uppmanade Josua: ”Var modig och stark”

[Bild på sidan 18]

Obadja tog hand om Guds profeter och beskyddade dem

[Bilder på sidan 19]

Enok talade frimodigt Guds ord