Christophe Plantin – en föregångsman inom boktryckarkonsten

JOHANN GUTENBERG (omkring 1397–1468) är berömd för att ha framställt den första bibel som tryckts med lösa typer. Men det är inte många som känner till Christophe Plantin. Han var en föregångsman inom boktryckarkonsten och hade en viktig del i att göra böcker och biblar tillgängliga för människor i hela världen under 1500-talet.

Christophe Plantin föddes omkring 1520 i Saint-Avertin i Frankrike. Vid 28 års ålder bosatte han sig i Antwerpen i dåvarande Nederländerna, * eftersom han ville vara på en plats där det rådde större religiös tolerans och där det fanns bättre ekonomiska förutsättningar än i Frankrike.

Plantin började arbeta som bokbindare och gjorde även arbeten i läder. Hans utsmyckade läderarbeten var skickligt gjorda och mycket eftertraktade av de rika. Men 1555 hände något som gjorde att han blev tvungen att byta yrke. När han var på väg att leverera ett läderetui som beställts till den spanske kungen Filip II, som styrde över Nederländerna, blev han överfallen på en gata i Antwerpen. Några berusade män stack ett svärd i axeln på honom. Han återhämtade sig från skadan men kunde inte längre utföra kroppsarbete och tvingades därför överge sitt hantverk. Med ekonomiskt stöd från Hendrik Niclaes, ledaren för en anabaptistgrupp, blev Plantin boktryckare.

”Arbete och ståndaktighet”

Plantin kallade sitt tryckeri De Gulden Passer (Den gyllene passaren). Hans varumärke bestod av en gyllene passare med inskriften ”Labore et Constantia”, som betyder ”arbete och ståndaktighet”. Varumärket tycktes passa bra in på den här arbetsamme mannen.

Plantin levde i en tid då det var stora religiösa och politiska omvälvningar i Europa, och han försökte undvika problem. För honom var tryckeriverksamheten viktigare än allt annat. Även om han sympatiserade med den protestantiska reformationen, ”var han kluven i sin inställning i religionsfrågan”, säger författaren Maurits Sabbe. Därför gick det många rykten om att Plantin tryckte kätterska böcker. År 1562 tvingades han fly till Paris och stanna där i över ett år.

När Plantin återvände till Antwerpen 1563 inledde han ett samarbete med rika köpmän, av vilka flera var kalvinister. Tack vare detta kompanjonskap kunde man på fem år trycka 260 olika verk på Plantins tryckpressar. Däribland fanns hebreiska, grekiska och latinska bibelutgåvor och vackert dekorerade utgåvor av den nederländska katolska Leuvenbibeln.

”Den mest betydande typografiska bedriften”

År 1567, under en period då motståndet mot spanskt styre ökade i Nederländerna, såg kung Filip II av Spanien till att hertigen av Alba sändes till Nederländerna som ståthållare. Hertigen hade full myndighet från kungen att kväva det växande protestantiska motståndet. Plantin satte därför i gång ett stort  projekt som han hoppades skulle avlägsna alla misstankar om kätteri. Han önskade trycka en noggrann utgåva av bibeltexterna på originalspråken. Han lyckades få stöd från Filip II till att trycka den här nya utgåvan. Kungen lovade ekonomisk hjälp och skickade den kände humanisten Arias Montano till att övervaka projektet.

Montano var språkbegåvad, och han arbetade elva timmar om dagen. Han assisterades av spanska, belgiska och franska språkvetare. De hade som mål att färdigställa en ny version av den berömda Complutenserpolyglotten. * Förutom den latinska Vulgata-översättningen, den grekiska Septuaginta-översättningen och den hebreiska grundtexten innehöll Plantins nya polyglottbibel en av de arameiska targumerna och den syriska Peshitta-översättningen samt deras ordagranna latinska översättningar.

Man började trycka den här utgåvan 1568. Den enorma uppgiften var färdig 1572. Det var snabbt för att vara på den tiden. I ett brev till kung Filip II skrev Montano: ”På en månad uträttas det mer här än under ett år i Rom.” Plantin tryckte 1213 exemplar av den nya polyglottbibeln, och varje bibel bestod av åtta stora volymer. På titelsidan fanns en bild av ett lejon, en tjur, en varg och ett lamm som fridsamt åt tillsammans ur ett tråg, en illustration hämtad från Jesaja 65:25. Ett oinbundet verk kostade 70 gulden – en ansenlig summa med tanke på att en vanlig familj på den tiden tjänade omkring 50 gulden om året. Hela verket blev senare känt som Antwerpenpolyglotten. Den kallades också Biblia Regia (Den kungliga bibeln), eftersom kung Filip II var finansiär.

 Även om påven Gregorius XIII gav den här bibelutgåvan sitt godkännande, blev Arias Montano hårt kritiserad för sitt arbete. Ett skäl var att Montano ansåg att den hebreiska grundtexten var överlägsen den latinska Vulgata-översättningen. Hans främsta motståndare var León de Castro, en spansk teolog som betraktade Vulgata-översättningen som den enda auktoriserade översättningen. Montano anklagades av de Castro för att ha besmittat texten med filosofi som förkastade treenighetsläran. Bland annat påpekade de Castro att det oäkta tillägget i 1 Johannes 5:7 var utelämnat i den syriska Peshitta-översättningen. Tillägget lyder i vissa äldre översättningar: ”i himlen: Fadern, Ordet och den heliga anden; och dessa tre är ett”. (King James Version; se också J. P. E. Benelius katolska svenska översättning.) Spanska inkvisitionen däremot friade Montano från alla misstankar om kätteri. Antwerpenpolyglotten betraktas av somliga som ”den mest betydande typografiska bedriften av en enskild boktryckare under 1500-talet”.

Ett bestående bidrag

De flesta av den tidens boktryckare hade bara två eller tre tryckpressar. Men när Plantin var som mest produktiv hade han troligtvis inte mindre än 22 pressar och 160 arbetare. I hela den spansktalande världen blev han känd som en ledande boktryckare.

Under tiden ökade motståndet mot spanskt styre i Nederländerna. Antwerpen drogs in i konflikten. År 1576 plundrades staden av spanska legosoldater som gjort myteri därför att de inte hade blivit avlönade. Över 600 hus brändes ner, och tusentals invånare mördades. Köpmännen flydde från staden. Detta innebar stora ekonomiska förluster för Plantin. Dessutom tvingade myteristerna honom att betala orimligt mycket skatt.

År 1583 flyttade Plantin till Leiden, en stad cirka tio mil norr om Antwerpen. Där upprättade han ett tryckeri och fick trycka för stadens universitet, en inrättning som hade grundats av kalvinister. De gamla anklagelserna om otrohet mot katolska kyrkan dök åter upp. Plantin återvände därför till Antwerpen i slutet av 1585, kort efter det att staden återigen hade kommit under spanskt styre. Då var han i 60-årsåldern, och ”Den gyllene passaren” hade reducerats till bara fyra anställda som arbetade vid en enda tryckpress. Plantin satte i gång med att bygga upp tryckeriet igen. Men det återfick aldrig sitt forna anseende, och Plantin dog den 1 juli 1589.

Under en period på 34 år tryckte Christophe Plantin 1863 olika utgåvor, i genomsnitt nästan 55 om året. Detta skulle till och med i dag vara en häpnadsväckande bedrift av en enskild boktryckare! Även om Plantin inte ville inta någon bestämd hållning i fråga om religion, främjade hans arbete inte bara boktryckarkonsten och typografin utan också studiet av de inspirerade Skrifterna. (2 Timoteus 3:16) Ja, Plantin och hans samtida boktryckare bidrog mycket till att Bibeln slutligen blev tillgänglig för vanligt folk.

[Fotnoter]

[Ruta/Bild på sidan 15]

PLANTIN-MORETUSMUSEET

Den byggnad i Antwerpen där Plantin och hans ättlingar hade bott och arbetat blev museum och öppnades för allmänheten 1877. Det finns inget annat tryckeri från den tiden som är intakt. På museet finns fem tryckpressar från 1600- och 1700-talen. Två andra pressar är nästan ända från Plantins tid, och de är vad man vet världens äldsta tryckpressar. På museet finns 15 000 matriser, som användes till att gjuta trycktyper, 15 000 träplattor och 3 000 graverade kopparplåtar. Museets bibliotek innehåller 638 manuskript från 800- till 1500-talet och även 154 böcker tryckta före 1501. Det finns bland annat en originalutgåva av Gutenbergs bibel från 1461 eller tidigare och även en av Plantins berömda Antwerpenpolyglotter.

[Bild på sidan 15]

Arias Montano

[Bild på sidan 16]

Antwerpenpolyglotten innehåller den hebreiska texten, den latinska ”Vulgata”, den grekiska ”Septuaginta”, den syriska ”Peshitta” och en av de arameiska targumerna samt latinska översättningar av de båda sistnämnda

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från Museum Plantin-Moretus/Stedelijk Prentenkabinet Antwerpen

[Bildkälla på sidan 15]

Båda bilderna: Genom tillmötesgående från Museum Plantin-Moretus/Stedelijk Prentenkabinet Antwerpen