Viktiga detaljer från Höga Visan
Jehovas ord är levande
Viktiga detaljer från Höga Visan
”SOM en lilja bland törnigt ogräs, så är min älskade bland döttrarna.” ”Som ett äppelträd bland skogens träd, så är min vän bland sönerna.” ”Vem är denna kvinna som blickar ner likt morgonrodnaden, vacker som fullmånen, ren som den glödande solen.” (Höga Visan 2:2, 3; 6:10) Dessa verser från bibelboken Höga Visan är verkligen högstämda! Hela boken är en dikt som är så full av innebörd och skönhet att den kallas ”den skönaste (förnämsta) sången”. (Höga Visan 1:1, fotnoten)
Sången skrevs av kung Salomo i det forntida Israel under den första delen av hans 40-åriga regering, troligen omkring 1020 f.v.t., och är en kärleksberättelse om en ung herde och en lantflicka från Shulem. Andra personer som också nämns i dikten är flickans mor och bröder, ”Jerusalems döttrar [hovdamer]” och ”Sions döttrar [kvinnor i Jerusalem]”. (Höga Visan 1:5; 3:11) Det är svårt för en läsare att urskilja vilka det är som talar i Höga Visan, men det går om man tänker på vad de säger eller på vad som sägs till dem.
Höga Visan är en del av Guds ord, och dess budskap är av stort värde för oss av två skäl. (Hebréerna 4:12) För det första lär vi oss vad sann kärlek mellan en man och en kvinna är. För det andra belyser sången det slags kärlek som finns mellan Jesus Kristus och församlingen av smorda kristna. (2 Korinthierna 11:2; Efesierna 5:25–31)
FÖRSÖK INTE ”EGGA KÄRLEKEN I MIG”
”Må han kyssa mig med kyssar av sin mun – för dina ömhetsbetygelser är bättre än vin.” (Höga Visan 1:2) Dialogen i Höga Visan inleds med de här orden av en ödmjuk lantflicka som har förts in i kung Salomos tält. Hur hamnade hon där?
”Min mors söner blev vreda på mig”, säger hon. ”De satte mig till att vakta vingårdarna.” Hennes bröder blev arga på henne därför att hennes älskade unge herde hade frågat om hon ville följa med ut och gå en underbar vårdag. För att hindra henne från att följa med honom har de satt henne till att vara en vakt till skydd mot ”de små rävarna som fördärvar vingårdarna”. Genom den här uppgiften kommer hon i närheten av Salomos läger. När hon går ner till ”trädgården med nötträd”, lägger man där märke till hennes skönhet och för henne till lägret. (Höga Visan 1:6; 2:10–15; 6:11)
När flickan förklarar hur hon längtar efter sin älskade herde, säger hovdamerna till henne att ”gå ut i småboskapshjordens spår” och titta efter honom. Men Salomo vill inte låta henne gå. Han uttrycker sin beundran för hennes skönhet och lovar henne ”ringar av guld ... med kulor av silver”. Men flickan blir inte imponerad. Den unge herden kommer in i Salomos läger, finner henne och utropar: ”Se! Du är vacker, min älskade. Se! Du är vacker.” Den unga flickan vädjar till hovdamerna att inte försöka ”väcka eller egga kärleken i ... [henne] förrän den själv så vill”. (Höga Visan 1:8–11, 15; 2:7; 3:5)
Svar på bibliska frågor:
1:2, 3 – Varför är minnet av den unge herdens ömhetsbetygelser som vin och hans namn som olja? Precis som vin gläder en människas hjärta och precis som det har en lindrande verkan att hälla olja på huvudet, så blev flickan styrkt och tröstad när hon tänkte på pojkens kärlek och namn. (Psalm 23:5; 104:15) Sanna kristna, särskilt de smorda, finner på samma sätt styrka och uppmuntran av att tänka på den kärlek som Jesus Kristus har visat dem.
1:5 – Varför liknar lantflickan sin svarta hud vid ”Kedars tält”? Gethår, som vävts till tyg, användes till mycket. (4 Moseboken 31:20) Så till exempel användes ”dukar av gethår” till att göra ”tältet över tältboningen”. (2 Moseboken 26:7) Och precis som nutida beduintält kan Kedars tält ha varit gjorda av svart gethår.
1:15 – Vad menade herdepojken när han sade: ”Dina ögon är duvors ögon”? Herdepojken säger att hans älskades ögon är milda och vänliga, som duvors ögon.
2:7; 3:5 – Varför säger den shulemitiska flickan till hovdamerna: ”Jag besvär er ... vid gasellhonorna och fältens hindar”? Gaseller och hindar är kända för att vara graciösa och vackra. Så den shulemitiska flickan får hovdamerna att lova vid allt som är vackert och behagfullt att de inte skall försöka väcka kärleken i henne.
Lärdomar för oss:
1:2; 2:6. Ömhetsbetygelser som är moraliskt rena kan vara passande under ett sällskapande. Men ett par bör se till att dessa ömhetsbetygelser är uttryck för verklig tillgivenhet och inte för orena begär, som kan leda till sexuell omoral. (Galaterna 5:19)
1:6; 2:10–15. Bröderna till den shulemitiska flickan ville inte låta henne gå till ett ensligt ställe uppe i bergen med sin älskade, men inte på grund av att hon var omoralisk eller hade orätta motiv. De vidtog i stället den här försiktighetsåtgärden för att hon inte skulle hamna i en situation som skulle kunna leda till frestelse. Lärdomen för sällskapande par är att de bör undvika avskilda platser.
2:1–3, 8, 9. Trots att flickan från Shulem var vacker, var hon blygsam och såg sig själv som ”blott en saffranskrokus [en vanlig blomma] på kustslätten”. På grund av hennes skönhet och trohet mot Jehova såg herdepojken henne ”som en lilja bland törnigt ogräs”. Och hur kan man beskriva honom? Eftersom han var stilig, var han för henne som ”en gasell”. Han måste också ha varit andligt sinnad och hängiven Jehova. Hon säger: ”Som ett äppelträd [som ger skugga och frukt] bland skogens träd, så är min vän bland sönerna.” När någon letar efter en blivande äktenskapspartner är tro och hängivenhet för Gud önskvärda egenskaper att titta efter.
2:7; 3:5. Lantflickan hade inga romantiska känslor för Salomo. Hon fick också hovdamerna att lova att inte försöka väcka hennes kärlek för någon annan än herdepojken. Det är varken möjligt eller lämpligt att bli förälskad i vem som helst. En ogift kristen som önskar gifta sig bör endast söka någon som är en lojal tjänare åt Jehova. (1 Korinthierna 7:39)
”VAD SER NI HOS FLICKAN FRÅN SHULEM?”
Något ”kommer upp från vildmarken likt rökpelare”. (Höga Visan 3:6) Vad är det Jerusalems kvinnor får se när de går ut för att se efter vad det är? Se, det är Salomo och hans tjänare som återvänder till staden! Och kungen har tagit med sig flickan från Shulem.
Herdepojken har följt efter flickan och kommer snart på ett sätt att kunna träffa henne. När han försäkrar henne om sin kärlek, uttrycker hon sin önskan att lämna staden genom att säga: ”Tills vinden fläktar och skuggorna flyr vill jag ge mig av till myrraberget och till virakkullen.” Hon uppmanar herdepojken att gå ”in i sin trädgård och äta dess mest utsökta frukter”. Han svarar: ”Jag har kommit in i min trädgård, min syster, min brud.” Jerusalems kvinnor säger till dem: ”Ät, kära vänner! Drick och berusa er av ömhetsbetygelser!” (Höga Visan 4:6, 16; 5:1)
Den shulemitiska flickan berättar en dröm för hovdamerna och säger sedan till dem: ”Jag är sjuk av kärlek.” De frågar: ”Hur är din vän förmer än den någon annan har kär?” Hon svarar: ”Min vän är bländande och rödlätt, den mest iögonenfallande bland tio tusen.” (Höga Visan 5:2–10) När Salomo överöser henne med lovord, svarar hon ödmjukt: ”Vad ser ni hos flickan från Shulem?” (Höga Visan 6:4–13) Kungen såg detta som ett tillfälle att vinna hennes kärlek och överöste henne med fler komplimanger. Men hon är orubblig i sin kärlek till herdepojken. Till slut låter Salomo henne gå hem.
Svar på bibliska frågor:
4:1; 6:5 – Varför liknas flickans hår vid ”en hjord av getter”? Jämförelsen antyder att hennes hår var lika glänsande och kraftigt som det svarta håret på getter.
4:11 – Vad menas med att den shulemitiska flickans läppar dryper ”av honung från vaxkakor” och att ”honung och mjölk är under” hennes tunga? Honung från vaxkakor är mer smakrik och sötare än honung som har stått en tid. Denna jämförelse, och även tanken att honung och mjölk var under den shulemitiska flickans tunga, visar hur goda och behagfulla hennes ord var.
5:12 – Vad är tanken bakom uttalandet att ”hans ögon är som duvor vid vattenrika bäckar; de badar i mjölk”? Flickan talar här om sin älskades vackra ögon. Hon liknar kanske poetiskt det mörka iris omgivet av det vita i hans ögonvitor vid blågrå duvor som badar i mjölk.
5:14, 15 – Varför beskrivs herdens händer och fötter på det här sättet? Flickan talade tydligtvis om herdens fingrar som guldcylindrar och hans naglar som krysolit. Hon liknar hans ben vid ”marmorpelare”, eftersom de är starka och vackra.
6:4 – Varför jämförs flickan med staden ”Tirsa”? Den här kanaaneiska staden, som intogs av Josua, blev efter Salomos tid den första huvudstaden i det norra tiostammarsriket Israel. (Josua 12:7, 24; 1 Kungaboken 16:5, 6, 8, 15) ”Det verkar som om staden måste ha varit mycket vacker”, sägs det i ett referensverk, ”något som skulle kunna förklara varför den omnämns här.”
6:13, fotnoten – Vad är ”två lägers dans”? Det här uttrycket kan också återges med ”Mahanajims dans”. Staden som bar det här namnet låg på den östra sidan av Jordan i närheten av Jabboks regnflodsdal. (1 Moseboken 32:2, 22; 2 Samuelsboken 2:29) ”Två lägers dans” kan syfta på en särskild dans i samband med en högtid i den staden.
7:4 – Varför liknar Salomo den shulemitiska flickans hals vid ”ett elfenbenstorn”? Tidigare hade flickan fått följande komplimang: ”Din hals är lik Davids torn.” (Höga Visan 4:4) Ett torn är högt och smalt, och elfenben är slätt. Salomo är imponerad av hur slank och slät flickans hals är.
Lärdomar för oss:
4:1–7. Genom att motstå Salomos frestande erbjudanden visade den shulemitiska flickan att hon, trots sin ofullkomlighet, inte hade någon brist i moraliskt avseende. Hennes moraliska styrka gjorde henne än mer tilldragande. Så bör det också vara med kristna kvinnor.
4:12. Likt en vacker trädgård som var inhägnad av en häck eller mur och som man kunde komma in i enbart genom en port som hölls låst, gjorde den shulemitiska flickan sin ömma tillgivenhet tillgänglig endast för sin framtida man. Vilket fint exempel för ogifta kristna män och kvinnor!
”JAHS LÅGA”
När den shulemitiska flickans bröder ser henne återvända hem frågar de: ”Vem är denna kvinna som kommer upp från vildmarken, stödd på sin vän?” Något tidigare hade en av dem sagt: ”Om hon är en mur, bygger vi ett bröstvärn av silver på den, men om hon är en dörr, bommar vi för den med en cederplanka.” Nu när trofastheten i den shulemitiska flickans kärlek har testats och prövats, säger hon: ”Jag är en mur, och mina bröst är som torn. Så har jag i hans ögon blivit lik en som finner frid.” (Höga Visan 8:5, 9, 10)
Sann kärlek är ”Jahs låga”. Varför det? Därför att sådan kärlek har sitt ursprung hos Jehova. Det är han som har gett oss förmågan att visa kärlek. Det är en eld vars låga är outsläcklig. Höga Visan illustrerar på ett vackert sätt att kärleken mellan en man och en kvinna kan vara ”lika stark [osviklig] som döden”. (Höga Visan 8:6)
Salomos enastående sång kastar också ljus över det band som finns mellan Jesus Kristus och medlemmarna av hans himmelska ”brud”. (Uppenbarelseboken 21:2, 9) Jesu kärlek till de smorda kristna överträffar den kärlek som kan råda mellan en man och en kvinna. Brudklassens medlemmar är orubbliga i sin hängivenhet. Jesus gav kärleksfullt sitt liv också för de andra fåren. (Johannes 10:16) Alla sanna tillbedjare kan därför efterlikna den shulemitiska flickans exempel i fråga om att visa en aldrig sviktande kärlek och hängivenhet.
[Bild på sidorna 18, 19]
Vad lär Höga Visan oss att titta efter hos en blivande äktenskapspartner?