Det lönar sig att vara ärlig

OÄRLIGHET fanns redan i Eden. Men i de flesta kulturer och samhällen värdesätter man ändå ärlighet och betraktar lögn och bedrägeri som något dåligt och förkastligt. Att betraktas som pålitlig är något att vara stolt över. Men i dagens samhälle blir det allt vanligare att man betraktar oärlighet som något nödvändigt för att klara sig. Vad tycker du? Lönar det sig att vara ärlig? Hur avgör du vad som är ett ärligt uppförande och vad som inte är det?

För att behaga Gud måste vi vara ärliga i vårt tal och i vår livsföring. Aposteln Paulus uppmanade medkristna: ”Tala sanning var och en av er med sin nästa.” (Efesierna 4:25) Paulus skrev också: ”Vi önskar uppföra oss ärligt i allting.” (Hebréerna 13:18) Vårt motiv till att vi vill vara ärliga är inte att få beröm av andra människor. Vi är ärliga därför att vi respekterar vår Skapare och vill behaga honom.

Dölj inte vem du är

I många länder ger människor en missvisande bild av sig själva för att vinna fördelar. De skaffar falska dokument, diplom och legitimationshandlingar för att komma in i ett land olagligt eller för att få ett arbete eller en ställning som de inte är kvalificerade för. En del föräldrar förfalskar sina barns födelseattester för att barnen skall få längre skolgång.

Men om vi skall vara välbehagliga för Gud, kan vi inte handla bedrägligt. I Bibeln sägs det att Jehova är ”sanningens Gud” och att han förväntar att de som har ett nära förhållande till honom skall vara sannfärdiga. (Psalm 31:5) Om vi vill bevara ett nära förhållande till Jehova, kan vi inte efterlikna ”osanningens män”, de som ”döljer vad de är”. (Psalm 26:4)

Det är också vanligt att människor döljer sanningen när de riskerar att bli tillrättavisade för något fel de gjort. Till och med i den kristna församlingen kan en person känna sig frestad att göra det. I en församling erkände en ung man för de äldste att han hade begått vissa synder. Men han erkände inte att han hade stulit, trots att det fanns bevis som pekade på det. Till slut uppdagades sanningen, och han blev utesluten ur församlingen. Hade det inte varit förståndigare av honom att vara fullständigt ärlig och ta emot hjälp för att återställa sitt värdefulla förhållande till Jehova? Bibeln säger faktiskt: ”Förringa  inte tuktan från Jehova, och förlora inte modet när du blir tillrättavisad av honom; ty den som Jehova älskar, den tuktar han.” (Hebréerna 12:5, 6)

Emellanåt händer det att en broder som strävar efter ansvar i församlingen försöker dölja personliga problem eller ett tidigare orätt uppförande. När han fyller i en ansökan om att få utföra ett särskilt slag av tjänst kanske han inte ger fullständiga svar på frågor om hälsa och moral, därför att han tänker att sanningen skulle kunna diskvalificera honom. Han kanske resonerar som så att han ”faktiskt inte ljög”, men var han verkligen uppriktig och ärlig mot andra? Tänk på vad som sägs i Ordspråksboken 3:32: ”Den som går krokiga vägar är avskyvärd för Jehova, men de rättrådiga har hans förtroliga vänskap.”

Om vi vill vara ärliga, måste vi först av allt vara ärliga mot oss själva. Vi tror ofta det vi vill tro, i stället för det som är rätt eller sant. Det är så lätt för oss att skjuta skulden på någon annan. Kung Saul försökte rättfärdiga sin olydnad genom att skylla på andra. Det gjorde att Jehova förkastade honom så att han inte längre skulle vara kung. (1 Samuelsboken 15:20–23) Vilken skillnad mot kung David, som i bön till Jehova sade: ”Min synd bekände jag till slut för dig, och min missgärning övertäckte jag inte. Jag sade: ’Jag vill bekänna  mina överträdelser för Jehova.’ Och du förlät min synd och min missgärning.” (Psalm 32:5)

Ärlighet medför välsignelser

Ärlighet, eller brist på ärlighet, påverkar hur andra människor betraktar dig. Om andra får reda på att du har bedragit dem, om så bara en enda gång, förlorar de förtroendet för dig, och det är inte lätt att återfå det. Om du å andra sidan är sannfärdig och ärlig, kommer du att få rykte om dig att vara hederlig och pålitlig. Jehovas vittnen har fått ett sådant gott anseende. Här följer några exempel.

Chefen för ett företag fick klart för sig att många av hans anställda stal från företaget, så han bad att polisen skulle ingripa. När han fick veta att en anställd som var ett Jehovas vittne var bland dem som hade gripits, gick han till polisen, och vittnet kunde bli frisläppt på en gång. Varför gjorde han så? Därför att han visste att den här brodern var pålitlig och att han var oskyldig. Brodern fick behålla sitt arbete, medan andra blev avskedade. Hans medvittnen var glada över att hans uppförande hade skänkt ära åt Jehovas namn.

Ett gott uppförande går inte obemärkt förbi. I en by i Afrika behövde man reparera en bro över ett stort dike, eftersom några träplankor hade blivit stulna. Byborna beslöt sig för att samla in pengar för att ersätta plankorna som stulits. Men vem skulle ta hand om pengarna, vem kunde man lita på? Alla var överens om att det måste vara ett Jehovas vittne.

När ett land i Afrika drabbades av politiska och etniska oroligheter blev ett vittne som arbetade som revisor för ett internationellt företag förflyttad av företaget, eftersom hans liv var i fara. På företagets bekostnad arbetade han under flera månaders tid i ett annat land tills situationen lugnade ner sig. Varför gjorde de en sådan anordning? Därför att han tidigare hade vägrat att delta i ett planerat bedrägeri mot företaget. Ledningen visste att han hade namn om sig att vara fullständigt ärlig. Skulle de ha varit villiga att hjälpa honom, om han hade varit känd för att ta del i skumraskaffärer?

”Den rättfärdige vandrar i sin ostrafflighet”, sägs det i Ordspråksboken 20:7. En ärlig person är en ostrafflig person, en som aldrig lurar eller bedrar sin medmänniska. Är det inte så du vill att andra skall handla mot dig? Ärlighet är grundläggande för sann tillbedjan. Det är ett uttryck för vår kärlek till Gud och vår nästa. Genom att vara ärliga visar vi att vi vill följa den princip för uppförande som Jesus gav uttryck åt: ”Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem.” (Matteus 7:12; 22:36–39)

Det kan ha sitt pris att alltid vara ärlig, men det är värt mycket mer än det kan kosta, eftersom det ger ett rent samvete. I det långa loppet leder ärlighet och hederlighet till den största av alla belöningar. Sanningen är den att ett gott förhållande till Jehova är ovärderligt. Varför skada det genom att göra något oärligt för att rädda ansiktet eller för att få fördelar som man inte har rätt till? Vilka utmaningar vi än kan ställas inför kan vi lita på psalmistens ord: ”Lycklig är den kraftfulle man som gör Jehova till sin förtröstan och som inte vänder sitt ansikte till de trotsiga, inte heller till dem som avfaller till lögn.” (Psalm 40:4)

[Bilder på sidan 18]

Sanna kristna varken köper eller använder förfalskade dokument