Jehova skall ”se till att rätt skipas”

”Skulle ... inte Gud se till att rätt skipas åt hans utvalda, som ropar till honom dag och natt?” (LUKAS 18:7)

1. Vilka är en källa till uppmuntran för dig, och varför det?

BLAND Jehovas vittnen över hela jorden finns det kristna bröder och systrar som har tjänat Jehova troget i många år. Känner du några av dessa trogna bröder och systrar? Dina tankar kanske går till en äldre syster som blev döpt för många år sedan och som nästan aldrig missar ett möte i Rikets sal. Eller så kommer du kanske att tänka på en äldre broder som vecka efter vecka lojalt stöder församlingens verksamhet i tjänsten på fältet och har gjort det i åratal. Många av dessa trogna trodde nog att Harmageddon redan skulle vara förbi vid det här laget. Men det faktum att den här orättfärdiga världen fortfarande består har inte försvagat deras tro på Jehovas löften eller deras beslutsamhet att ”hålla ut till slutet”. (Matteus 24:13) Den starka tro som sådana lojala tjänare åt Jehova visar är verkligen en källa till uppmuntran för hela församlingen. (Psalm 147:11)

2. Vad gör oss ledsna?

² Ibland kan vi tyvärr se raka motsatsen. Somliga Jehovas vittnen tog i många år del i förkunnartjänsten, men med tiden försvagades deras tro på Jehova, och de slutade upp att komma tillsammans med församlingen. Det gör oss ledsna att somliga av våra tidigare medtroende har lämnat Jehova, och vi önskar innerligt fortsätta att hjälpa varje ”bortsprunget får” att vända tillbaka till hjorden. (Psalm 119:176; Romarna 15:1) Men det uppstår ändå frågor kring varför somliga förblir trogna medan andra förlorar tron. Vad är det som gör att ett stort antal Jehovas vittnen kan bevara sin tro på Jehovas löften medan andra förlorar den? Vad kan var och en av oss göra för att bevara en stark övertygelse om att ”Jehovas stora dag” närmar sig? (Sefanja 1:14) Vi skall nu behandla en liknelse i Lukas evangelium.

En varning till dem som lever ”när Människosonen kommer”

3. Vilka kan särskilt ha nytta av liknelsen om änkan och domaren, och varför det?

³ I Lukas, kapitel 18, kan vi läsa Jesu liknelse om en änka och en domare. Den påminner om liknelsen om den ihärdige värden, som behandlades i föregående artikel. (Lukas 11:5–13) Men sammanhanget till liknelsen om änkan och domaren visar att den är särskilt tillämplig på dem som lever ”när Människosonen kommer” som kung i Guds rike, den tidsperiod som började 1914. (Lukas 18:8) *

4. Vad sade Jesus innan han berättade liknelsen i Lukas, kapitel 18?

⁴ Innan Jesus berättade liknelsen om änkan och domaren sade han att tecknet på hans närvaro som kung i Guds rike skulle kunna urskiljas vida omkring, ”som blixten”  som ”lyser från ett område under himlen till ett annat område under himlen”. (Lukas 17:24; 21:10, 29–33) Trots det skulle de flesta i ”ändens tid” inte bry sig om det här tydliga tecknet. (Daniel 12:4) Varför inte det? Av samma anledning som människorna på Noas tid och på Lots tid ignorerade Jehovas varningar. Det sägs att människorna då ”åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde” ända till den dag då de blev tillintetgjorda. (Lukas 17:26–29) De förlorade livet därför att de var så upptagna med sådana här vardagliga aktiviteter att de inte brydde sig om Guds vilja. (Matteus 24:39) I vår tid är människor i allmänhet också så upptagna med vardagliga angelägenheter att de inte ser tecknet på att slutet för den här ogudaktiga världen är nära. (Lukas 17:30)

5. a) Till vilka riktade Jesus en varning, och varför det? b) Vad har fått somliga att förlora tron?

⁵ Jesus var orolig för att också hans efterföljare skulle bli distraherade av Satans värld, ja, så distraherade att de skulle kunna ”vända tillbaka till tingen bakom sig”. (Lukas 17:22, 31, fotnoten) Detta är precis vad som hänt somliga kristna. I många år såg de fram emot den dag då Jehova skall göra slut på den här onda världen. Men när Harmageddon inte kom vid den tidpunkt de trodde blev de besvikna. De försvagades i sin övertygelse att Jehovas domsdag är nära. De saktade farten i förkunnartjänsten och blev gradvis så upptagna med vardagliga aktiviteter att det inte blev så mycket tid över till andliga intressen. (Lukas 8:11, 13, 14) Med tiden vände de sorgligt nog ”tillbaka till tingen bakom sig”.

Behovet av ”att alltid be”

6–8. a) Återge liknelsen om änkan och domaren. b) Hur tillämpade Jesus den här liknelsen?

⁶ Vad kan vi göra för att se till att vår tro på uppfyllelsen av Jehovas löften inte försvagas? (Hebréerna 3:14) Jesus ställde en sådan fråga när han hade varnat lärjungarna för att vända tillbaka till Satans onda värld.

⁷ Lukas skriver att Jesus ”övergick ... till att framställa en liknelse för dem om hur nödvändigt det var för dem att alltid be och att inte ge upp”. Jesus sade: ”I en stad fanns det en domare som inte hyste fruktan för Gud och inte hade respekt för någon människa. Men det fanns en änka i den staden, och hon gick gång på gång till honom och sade: ’Se till att jag får min rätt av den som är min motpart inför domstol.’ Nu var han ovillig till en tid, men efteråt sade han för sig själv: ’Fastän jag inte fruktar Gud eller har respekt för någon människa, skall jag i alla fall, på grund av det obehag den här änkan jämt ställer till för mig, se till att hon får sin rätt, så att hon inte skall fortsätta att komma och puckla på mig tills jag är helt slut.’”

⁸ När Jesus var färdig med berättelsen gjorde  han den här tillämpningen: ”Hör vad domaren, fastän orättfärdig, sade! Skulle då inte Gud se till att rätt skipas åt hans utvalda, som ropar till honom dag och natt, även om han är tålmodig gentemot dem? Jag säger er: Han skall se till att det med hast skipas rätt åt dem. Men när Människosonen kommer, skall han då verkligen finna tron på jorden?” (Lukas 18:1–8)

”Se till att jag får min rätt”

9. Vilket tema framträder i liknelsen om änkan och domaren?

⁹ Det centrala temat i den här livfulla liknelsen framträder klart och tydligt. Det nämns både av personerna i liknelsen och av Jesus. Änkan vädjade: ”Se till att jag får min rätt.” Domaren sade: ”Jag [skall] ... se till att hon får sin rätt.” Jesus frågade: ”Skulle då inte Gud se till att rätt skipas?” Och Jesus sade om Jehova: ”Han skall se till att det med hast skipas rätt åt dem.” (Lukas 18:3, 5, 7, 8) I synnerhet när skall Jehova ”se till att rätt skipas”?

10. a) När utmättes rättskipning under det första århundradet? b) När och hur skall rätt skipas åt Guds tjänare i vår tid?

¹⁰ Under det första århundradet kom ”dagar för rättskipning” (ordagrant: ”hämndedagar”) år 70, när Jerusalem och dess tempel förstördes. (Lukas 21:22, fotnoten) För Guds folk i vår tid kommer rätt att skipas på ”Jehovas stora dag”. (Sefanja 1:14; Matteus 24:21) Då kommer Jehova att låta dem som vållar hans folk vedermöda ”få vedermöda i gengäld”, och detta kommer att ske när Jesus Kristus ”låter hämnd komma över dem som inte känner Gud och dem som inte lyder de goda nyheterna om vår Herre Jesus”. (2 Thessalonikerna 1:6–8; Romarna 12:19)

11. Hur skall rätt skipas ”med hast”?

¹¹ Hur skall vi då förstå Jesu försäkran om att Jehova skall skipa rätt ”med hast”? Guds ord visar att ”även om han [Jehova] är tålmodig”, skall han snabbt skipa rätt när tiden är inne. (Lukas 18:7, 8; 2 Petrus 3:9, 10) När den stora översvämningen på Noas tid kom tillintetgjordes de onda utan dröjsmål. Det var på samma sätt på Lots tid, då det regnade eld från himlen och de onda försvann. Jesus sade: ”På samma sätt skall det vara den dag då Människosonen uppenbaras.” (Lukas 17:27–30) De onda kommer återigen att gå en ”plötslig undergång” till mötes. (1 Thessalonikerna 5:2, 3) Ja, vi kan vara helt säkra på att Jehova inte kommer att låta Satans värld få finnas till en enda dag längre än rättvisan kräver.

”Han skall se till att det ... skipas rätt”

12, 13. a) Vad lär vi oss av Jesu liknelse om änkan och domaren? b) Varför kan vi vara säkra på att Jehova skall höra våra böner och se till att rätt skipas?

¹² Jesu liknelse om änkan och domaren belyser också andra viktiga sanningar. Hans tillämpning av liknelsen löd: ”Hör vad domaren, fastän orättfärdig, sade! Skulle då inte Gud se till att rätt skipas åt hans utvalda?” Jesus jämförde naturligtvis inte Jehova med domaren och menade att Jehova skulle behandla de troende på samma sätt. Jesus lärde i stället sina efterföljare något om Jehova genom att framhålla skillnaden mellan honom och den här domaren. Vad finns det för skillnader mellan dem?

¹³ Domaren i Jesu liknelse var ”orättfärdig”, medan ”Gud är en rättfärdig Domare”. (Psalm 7:11; 33:5) Domaren brydde sig inte ett dugg om änkan, men Jehova bryr sig om varje enskild individ. (2 Krönikeboken 6:29, 30) Domaren ville inte hjälpa änkan, men Jehova vill hjälpa dem som tjänar honom, ja, han är ivrig att få göra det. (Jesaja 30:18, 19) Vad kan vi lära oss av det här? Om nu den orättfärdige domaren lyssnade på änkans begäran och såg till att rätt skipades åt  henne, då kan vi vara säkra på att Jehova i ännu högre grad kommer att lyssna på sitt folks böner och se till att rätt skipas åt dem. (Ordspråksboken 15:29)

14. Varför bör vi inte förlora tron på att Guds domsdag skall komma?

¹⁴ De som förlorar tron på att Guds domsdag skall komma begår ett allvarligt misstag. Varför det? Därför att de genom att ge upp sin starka tro på att ”Jehovas stora dag” är nära i själva verket ifrågasätter att man kan lita på att Jehova troget skall hålla sina löften. Men ingen kan med rätta ifrågasätta Jehovas trofasthet. (Job 9:12) En välgrundad fråga är: Kommer vi personligen att förbli trogna? Jesus tog upp precis det här i samband med liknelsen om änkan och domaren.

”Skall han då verkligen finna denna tro på jorden?”

15. a) Vilken fråga ställde Jesus, och varför gjorde han det? b) Vad bör vi fråga oss?

¹⁵ Jesus ställde den intressanta frågan: ”När Människosonen kommer, skall han då verkligen finna denna tro på jorden?” (Lukas 18:8, fotnoten) Uttrycket ”denna tro” visar att Jesus inte syftade på tro i allmänhet, utan på ett särskilt slags tro, en sådan tro som änkan hade. Jesus besvarade inte sin fråga. Han ställde den för att hans lärjungar skulle tänka över vad de själva hade för slags tro. Höll deras tro gradvis på att försvagas, så att det fanns risk för att de skulle vända tillbaka till det som de hade lämnat bakom sig? Eller hade de en sådan tro som änkan visade? Vi bör därför fråga oss: Vilket slags tro ser ”Människosonen” hos mig?

16. Vilket slags tro hade änkan?

¹⁶ Om vi vill vara bland dem som skall få del av Jehovas rättvisa, behöver vi följa änkans exempel. Vilket slags tro hade hon? Hon visade sin tro genom att hon gång på gång gick ”till honom [domaren] och sade: ’Se till att jag får min rätt.’” Den här änkan höll ut för att få en orättfärdig man att skipa rätt åt henne. På samma sätt är Guds tjänare i vår tid övertygade om att Jehova kommer att skipa rätt åt dem – även om det tar längre tid än de hade tänkt sig. Dessutom visar de att de litar på Guds löften genom att vara ihärdiga i bönen, ja, genom att ”ropa till honom [Jehova] dag och natt”. (Lukas 18:7) Om en kristen slutar be om att rätt skall skipas, visar han i själva verket att han inte längre litar på att Jehova skall handla till nytta för sina tjänare.

17. Vad har vi för skäl att vara ihärdiga i bönen och bevara vår tro på att Jehovas domsdag helt säkert skall komma?

¹⁷ När vi tänker på den här änkans omständigheter ser vi att vi har ännu större skäl till att vara ihärdiga i bönen. Vi skall se på några skillnader mellan hennes situation och vår. Änkan fortsatte att gå till domaren trots att ingen uppmuntrade henne till att göra det, men vi får mycket uppmuntran i Guds ord till att ”vara ihärdiga i bönen”. (Romarna 12:12) Änkan hade ingen försäkran om att hon skulle få vad hon begärde, men Jehova försäkrar oss om att rätt skall skipas. Jehova sade genom sin profet: ”Även om den dröjer, så vänta tåligt på den; ty den skall helt  visst bli verklighet. Den skall inte bli försenad.” (Habackuk 2:3; Psalm 97:10) Änkan hade ingen som förde hennes talan för att ge kraft åt hennes begäran. Men vi har en mäktig hjälpare, Jesus, ”som är på Guds högra sida och som lägger sig ut för oss”. (Romarna 8:34; Hebréerna 7:25) Om därför änkan, trots sin svåra situation, fortsatte att vädja till domaren i hopp om att få sin rätt, så bör vi i ännu högre grad bevara vår tro på att Jehovas domsdag helt säkert skall komma.

18. Hur kommer bönen att stärka vår tro och hjälpa oss att få rättvisa?

¹⁸ Liknelsen om änkan lär oss att det finns ett nära samband mellan bön och tro och att vi genom att vara ihärdiga i bönen kan hindra sådant inflytande som skulle kunna försvaga vår tro. Det här betyder naturligtvis inte att vi avhjälper brist på tro bara genom att utåt sett be mycket. (Matteus 6:7, 8) När vi drivs att be till Gud därför att vi förstår att vi är helt beroende av honom, drar bönen oss närmare honom och stärker vår tro. Och eftersom det krävs tro för att bli räddad, är det inte så konstigt att Jesus tyckte att det var nödvändigt att uppmuntra sina lärjungar ”att alltid be och att inte ge upp”! (Lukas 18:1; 2 Thessalonikerna 3:13) Det är sant att ”Jehovas stora dag” inte kommer för att vi ber om det – den kommer antingen vi ber om det eller inte. Men om vi skall få rättvisa och överleva Guds krig eller inte beror definitivt på vad vi har för slags tro och på hur vi låter bönen påverka vårt liv.

19. Hur visar vi att vi är övertygade om att Gud skall ”se till att rätt skipas”?

¹⁹ Vi kommer ihåg att Jesus frågade: ”När Människosonen kommer, skall han då verkligen finna denna tro på jorden?” Vad är svaret på hans intressanta fråga? Vi är verkligen glada över att det finns miljontals trogna tjänare åt Jehova jorden runt som genom sina böner, sitt tålamod och sin ihärdighet visar att de har sådan tro! Därför kan Jesu fråga besvaras med ett ”ja”. Trots de orättvisor vi utsätts för i Satans värld är vi helt övertygade om att Gud skall ”se till att rätt skipas åt hans utvalda”.

[Fotnot]

Minns du?

• Vad har fått somliga kristna att förlora tron?

• Varför kan vi vara helt övertygade om att Jehovas domsdag skall komma?

• Vad har vi för skäl att vara ihärdiga i bönen?

• Hur får vi hjälp att bevara vår tro genom att vara ihärdiga i bönen?

[Frågor]

[Bild på sidan 26]

Vad blir belyst genom liknelsen om änkan och domaren?

[Bilder på sidan 29]

Miljontals människor i vår tid är övertygade om att Gud skall ”se till att rätt skipas”