Jehova är en Gud som visar uppskattning
Jehova är en Gud som visar uppskattning
”Gud är inte orättvis, så att han glömmer ert arbete och den kärlek ni har visat mot hans namn.” (HEBRÉERNA 6:10)
1. Hur visade Jehova sin uppskattning av moabitiskan Rut?
JEHOVA sätter stort värde på de ansträngningar som görs av dem som uppriktigt söker göra hans vilja, och han ger dem rik belöning. (Hebréerna 11:6) Den trogne Boas kände till detta enastående drag i Guds personlighet, för han sade till moabitiskan Rut, som kärleksfullt tog hand om sin svärmor, som var änka: ”Må Jehova belöna ditt handlingssätt, och må du få full lön från Jehova.” (Rut 2:12) Blev Rut välsignad av Gud? Ja, det blev hon verkligen! Berättelsen om henne finns ju bevarad i Bibeln! Dessutom gifte hon sig med Boas och blev stammoder både till kung David och till Jesus Kristus. (Rut 4:13, 17; Matteus 1:5, 6, 16) Det här är bara ett av många exempel i Bibeln som visar att Jehova uppskattar sina tjänare.
2, 3. a) Vad är det som gör Jehovas uttryck för uppskattning så anmärkningsvärda? b) Varför kan Jehova ge uttryck åt uppriktig uppskattning? Illustrera.
2 Jehova anser att det skulle vara orättvist av honom att inte visa uppskattning. I Hebréerna 6:10 sägs det: ”Gud är inte orättvis, så att han glömmer ert arbete och den kärlek ni har visat mot hans namn genom att ni har tjänat de heliga och fortsätter att tjäna dem.” Vad som gör det här uttalandet så anmärkningsvärt är att Gud visar uppskattning av hängivna människor trots att de är syndare och saknar hans härlighet. (Romarna 3:23)
3 På grund av att vi är ofullkomliga kan vi tycka att våra handlingar av gudhängivenhet är obetydliga och inte värda Guds välsignelse. Men Jehova förstår helt och fullt våra motiv och omständigheter, och han sätter stort värde på vår helhjärtade tjänst. (Matteus 22:37) Vi kan illustrera det så här: En mamma hittar en gåva – ett billigt halsband – på sitt bord. Hon skulle kunna betrakta gåvan som värdelös och inte bry sig om den. Men det medföljande kortet visar att gåvan kommer från hennes lilla flicka, som tagit alla sina besparingar för att kunna köpa halsbandet. Mamman ser nu på gåvan med helt andra ögon. Hon kramar om sin dotter, kanske med tårar i ögonen, och talar om för henne hur mycket hon uppskattar det hon fått.
4, 5. Hur efterliknade Jesus Jehova i att visa uppskattning?
4 Jehova är fullständigt medveten om våra motiv och begränsningar, och därför uppskattar han att vi gör vårt bästa för honom, oavsett om det är mycket eller lite. I det här avseendet återspeglade Jesus fullkomligt sin Fader. Vi kan påminna oss Bibelns berättelse om änkans två små mynt. ”När han [Jesus] ... såg upp, fick han se de rika lägga sina gåvor i bidragsbössorna. Han såg då en viss behövande änka lägga i två små mynt av mycket ringa värde där, och han sade: ’Jag säger er sanningsenligt: Denna änka har, fast hon är fattig, lagt i mer än alla de andra. Alla dessa lade ju i gåvor av sitt överflöd, men denna kvinna lade i av sin fattigdom alla de medel hon hade att leva av.’” (Lukas 21:1–4)
5 Jesus kände till kvinnans omständigheter – han visste att hon var en fattig änka – och insåg därför det verkliga värdet av hennes gåva, och han uppskattade den mycket. Detsamma kan sägas om Jehova. (Johannes 14:9) Är det inte uppmuntrande att veta att Gud och hans Son uppskattar det du gör och att du kan finna ynnest i deras ögon, hur dina omständigheter än är?
Jehova belönar en gudfruktig etiopier
6, 7. Varför och hur visade Jehova sin uppskattning av Ebed-Melek?
6 Att Jehova visar sin uppskattning av dem som gör hans vilja visas på många ställen i Bibeln. Tänk till exempel på hur han handlade mot den gudfruktige etiopiern Ebed-Melek, som var samtida med Jeremia och tjänade i Juda i den otrogne kung Sidkias hushåll. Ebed-Melek fick veta att Judas furstar hade riktat falska anklagelser mot profeten Jeremia och kastat honom i en cistern för att han skulle dö där utan mat. (Jeremia 38:1–7) Ebed-Melek, som visste att Jeremia var mycket hatad på grund av det budskap han predikade, riskerade sitt liv och vädjade till kungen. Han sade modigt: ”Min herre kung, dessa män har handlat illa i allt som de har gjort mot profeten Jeremia, som de har kastat i cisternen, så att han kommer att dö där han är på grund av hungersnöden.” På kungens order tog Ebed-Melek med sig 30 män och räddade Guds profet. (Jeremia 38:8–13)
7 Jehova såg att Ebed-Melek handlade i tro, och denna tro hjälpte honom att övervinna den eventuella rädsla som han kan ha känt. Jehova visade därför sin uppskattning och sade till Ebed-Melek genom Jeremia: ”Se, jag låter mina ord bli verklighet med avseende på denna stad till dess olycka och inte till dess lycka. ... Och jag skall befria dig på den dagen, ... och du skall inte bli given i de mäns hand som du är förskräckt för. Ty jag skall helt visst föra dig i säkerhet, ... och du skall få din själ som ett byte, därför att du har förtröstat på mig.” (Jeremia 39:16–18) Ja, Jehova befriade Ebed-Melek och Jeremia från de onda furstarna i Juda och längre fram från babylonierna, som ödelade Jerusalem. I Psalm 97:10 heter det: ”Han [Jehova] bevarar sina lojalas själar, ur de ondskefullas hand befriar han dem.”
”Din Fader, som ser på i det fördolda, [skall] återgälda dig”
8, 9. Vilket slags böner uppskattar Jehova, enligt vad Jesus visade?
8 Något annat som visar att Jehova sätter stort värde på vår gudhängivenhet är det Bibeln säger om bön. ”De rättrådigas bön är välbehaglig för honom [Gud]”, framhöll den vise mannen. (Ordspråksboken 15:8) På Jesu tid bad många religiösa ledare offentligt, inte därför att de fruktade Gud, utan därför att de ville göra intryck på människor. ”De får nu sin lön fullt ut”, sade Jesus till sina efterföljare och gav sedan uppmaningen: ”Men ... när du ber, gå då in i ditt inre rum, och när du har stängt din dörr, be då till din Fader som är i det fördolda; då skall din Fader, som ser på i det fördolda, återgälda dig.” (Matteus 6:5, 6)
9 Jesus fördömde naturligtvis inte att man bad offentligt, för han bad själv offentligt vid vissa tillfällen. (Lukas 9:16) Jehova sätter stort värde på att vi uppriktigt ber till honom utan en tanke på att vilja göra intryck på andra. Våra enskilda böner är i själva verket en god värdemätare på hur djup vår kärlek till Gud är och hur mycket vi förtröstar på honom. Därför är det inte förvånande att Jesus ofta sökte upp ensliga platser för att be. Vid ett tillfälle gjorde han det ”tidigt på morgonen, medan det ännu var mörkt”. En annan gång ”gick han upp på berget för sig själv för att be”. Och innan han utvalde sina 12 apostlar bad han ensam en hel natt. (Markus 1:35; Matteus 14:23; Lukas 6:12, 13)
10. Vad kan vi vara övertygade om när våra böner återspeglar innerliga och djupa känslor?
10 Föreställ dig hur uppmärksamt Jehova måste ha lyssnat på sin Sons innerliga böner! Ja, Jesus bad ibland ”med starka rop och tårar, ... och han blev bönhörd för sin gudsfruktans skull”. (Hebréerna 5:7; Lukas 22:41–44) När våra böner återspeglar sådana innerliga och djupa känslor kan vi vara övertygade om att vår himmelske Fader uppskattar det och lyssnar uppmärksamt. Ja, ”Jehova är nära alla ... som ropar till honom i sanning”. (Psalm 145:18)
11. Hur påverkas Jehova av det vi gör när vi är för oss själva?
11 Om Jehova uppskattar att vi ber till honom i det fördolda, måste han naturligtvis också uppskatta att vi lyder honom i det fördolda. Ja, Jehova vet vad vi gör när vi är för oss själva. (1 Petrus 3:12) Att vi är trogna och lydiga när ingen ser oss visar att vi har ett ”odelat hjärta” för Jehova, ett hjärta som har rena motiv och som står fast för det som är rätt. (1 Krönikeboken 28:9) Ett sådant uppförande gläder Jehovas hjärta! (Ordspråksboken 27:11; 1 Johannes 3:22)
12, 13. Hur kan vi skydda vårt sinne och hjärta och bli lika den trogne lärjungen Natanael?
12 Därför är trogna kristna på sin vakt mot att begå hemliga synder som fördärvar sinnet och hjärtat, till exempel att titta på pornografi och våld. Somliga synder kan kanske döljas för människor, men vi inser att ”allting ligger naket och blottat inför ögonen på honom som vi har att avlägga räkenskap för”. (Hebréerna 4:13; Lukas 8:17) Genom att vi strävar efter att inte göra något som misshagar Jehova bevarar vi vårt samvete rent och får den glädje som kommer av att veta att vi har hans godkännande. Ja, det råder inget tvivel om att Jehova verkligen uppskattar den ”som vandrar oklanderligt och utövar rättfärdighet och talar sanning i sitt hjärta”. (Psalm 15:1, 2)
13 Hur kan vi då skydda vårt sinne och hjärta i en värld som är genomsyrad av ondska? (Ordspråksboken 4:23; Efesierna 2:2) Vi måste inte bara dra full nytta av allt det andligt goda vi får från Jehova, utan också göra allt vi kan för att motstå det som är ont och göra det som är gott. Det är då viktigt att vi reagerar snabbt, så att orätta begär inte blir havande och föder synd. (Jakob 1:14, 15) Tänk så lycklig du skulle bli om Jesus sade samma sak om dig som han sade om Natanael: ”Se, ... [en man] som det inte finns något svek i.” (Johannes 1:47) Natanael, som också kallades Bartolomeus, fick längre fram förmånen att bli en av Jesu 12 apostlar. (Markus 3:16–19)
”En barmhärtig och trogen överstepräst”
14. Hur reagerade Jesus för det Maria gjorde, i motsats till vissa andra?
14 Jesus är ”den osynlige Gudens [Jehovas] avbild”, och han återspeglar alltid fullkomligt sin Fader i fråga om att visa uppskattning av dem som tjänar Gud med ett rent hjärta. (Kolosserna 1:15) Fem dagar före sin död var han till exempel gäst hos Simon i Betania tillsammans med några av sina lärjungar. Under kvällen tog Maria, syster till Lasarus och Marta, ”ett pund välluktande olja, äkta, mycket kostsam nardus” (värt omkring en årslön), och hällde på Jesu huvud och fötter. (Johannes 12:3) ”Varför detta slöseri?” sade några. Men Jesus såg det Maria gjorde med helt andra ögon. Han såg det som en mycket frikostig handling som hade en rik innebörd med tanke på hans förestående död och begravning. Så i stället för att klandra Maria ärade han henne. Han sade: ”Varhelst i hela världen dessa goda nyheter blir predikade skall också vad den här kvinnan har gjort bli omtalat till minne av henne.” (Matteus 26:6–13)
15, 16. Hur har vi nytta av att Jesus har levt och tjänat Gud som människa?
15 Vilken förmån det är att ha en så uppskattande person som Jesus som vår ledare! Jesu liv som människa förberedde honom för den uppgift som Jehova hade i beredskap åt honom – att tjäna som överstepräst och kung, först för församlingen av de smorda och sedan för världen. (Kolosserna 1:13; Hebréerna 7:26; Uppenbarelseboken 11:15)
16 Redan innan Jesus kom till jorden visade han stort intresse för människorna och kände varmt för dem. (Ordspråksboken 8:31) Genom att han själv blev människa kom han att ännu bättre förstå de prövningar som vi får utstå när vi tjänar Gud. Aposteln Paulus skrev: ”[Jesus] måste ... i alla avseenden bli lik sina ’bröder’, för att han skulle bli en barmhärtig och trogen överstepräst. ... Ty i kraft av att han själv led, när han sattes på prov, kan han komma dem till hjälp som nu sätts på prov.” Jesus kan ”hysa medkänsla med våra svagheter” därför att han ”har blivit prövad i alla avseenden liksom vi, men utan synd”. (Hebréerna 2:17, 18; 4:15, 16)
17, 18. a) Vad visar breven till de sju församlingarna i Mindre Asien beträffande hur stor Jesu uppskattning är? b) Vad förbereddes dessa smorda kristna för?
17 När Jesus hade uppstått blev det uppenbart att han ännu bättre förstod vad hans efterföljare fick gå igenom. Tänk på hans brev till de sju församlingarna i Mindre Asien som aposteln Johannes fick nedteckna. Till församlingen i Smyrna sade Jesus: ”Jag känner din vedermöda och fattigdom.” I själva verket säger Jesus här: ”Jag förstår fullständigt era problem. Jag vet vad ni får gå igenom.” Sedan tillade han, med både medkänsla och den myndighet som kom av att han själv hade lidit och dött: ”Bevisa dig trogen intill döden, så skall jag ge dig livets krona.” (Uppenbarelseboken 2:8–10)
18 I breven till de sju församlingarna finns många uttryck som visar att Jesus var väl medveten om sina lärjungars prövningar och att han uppskattade deras ostrafflighet. (Uppenbarelseboken 2:1–3:22) Vi får inte glömma att Jesus riktade sig till smorda kristna, som hade hoppet att få regera tillsammans med honom i himlen. När de vandrade i sin Herres fotspår förbereddes de för sin viktiga uppgift att med stor medkänsla hjälpa till med att låta den sjuka mänskligheten få del av nyttan av Kristi lösenoffer. (Uppenbarelseboken 5:9, 10; 22:1–5)
19, 20. Hur visar de som utgör den ”stora skaran” sin uppskattning av Jehova och hans Son?
19 Jesus älskar naturligtvis inte bara sina smorda efterföljare utan också sina lojala ”andra får”, som nu uppgår till flera miljoner och utgör ”en stor skara ... ur alla nationer” som kommer att överleva den kommande ”stora vedermödan”. (Johannes 10:16; Uppenbarelseboken 7:9, 14) Dessa ställer sig på Jesu sida därför att de uppskattar hans lösenoffer och hoppet om evigt liv. Hur visar de sin uppskattning? Det gör de genom att ”ägna ... [Gud] helig tjänst dag och natt”. (Uppenbarelseboken 7:15–17)
20 Den världsvida rapporten för tjänsteåret 2006, som finns på sidorna 27–30, visar tydligt att dessa trogna tjänare verkligen ägnar Jehova ”helig tjänst dag och natt”. Ja, enbart under detta år har de tillsammans med den relativt lilla kvarlevan av smorda kristna använt sammanlagt 1 333 966 199 timmar i den offentliga förkunnartjänsten – vilket motsvarar mer än 150 000 år!
Fortsätt att visa uppskattning!
21, 22. a) Varför måste de kristna i vår tid vara särskilt uppmärksamma när det gäller att visa uppskattning? b) Vad skall vi behandla i följande artikel?
21 När Jehova och hans Son har handlat med ofullkomliga människor har de verkligen visat stor uppskattning. Sorgligt nog tänker de flesta inte särskilt mycket på Gud, utan går helt in för sina egna intressen. Paulus beskriver dem som lever i ”de sista dagarna” med orden: ”Människorna kommer att bli oerhört självupptagna, giriga efter pengar. ... De kommer att vara i fullständig avsaknad av tacksamhet.” (2 Timoteus 3:1–5, Phillips) Vilken kontrast det är mellan sådana människor och de sanna kristna, som genom uppriktiga böner, villig lydnad och helhjärtad tjänst visar sin uppskattning av allt som Gud har gjort för dem! (Psalm 62:8; Markus 12:30; 1 Johannes 5:3)
22 I följande artikel skall vi se lite närmare på de många andliga gåvor som Jehova kärleksfullt har gett oss. När vi tänker på dessa goda gåvor kommer vår uppskattning att bli ännu större. (Jakob 1:17)
Hur skulle du svara?
• Hur har Jehova visat att han är en Gud som visar uppskattning?
• Hur kan vi glädja Jehovas hjärta när vi är för oss själva?
• Hur visade Jesus uppskattning?
• Hur hjälpte Jesu liv som människa honom att bli en härskare som visar medkänsla och uppskattning?
[Frågor]
[Bild på sidan 17]
Jehova uppskattar när vi ger honom vårt bästa, alldeles som en förälder älskar sitt barns enkla uttryck för tillgivenhet