Sanning – något som bara förväntas av andra?

”JAG hatar lögner, och jag hatar när andra ljuger för mig”, sade en 16-årig flicka. De flesta av oss känner likadant. Vi vill gärna utgå från att den information vi får – vare sig muntligen eller skriftligen – är sanningsenlig. Men talar vi själva sanning när vi för information vidare till andra?

En undersökning i Tyskland visade att det stora flertalet av de tillfrågade menade att ”det är tillåtet och rentav nödvändigt att ljuga om mindre viktiga saker för att skydda sig själv eller andra från obehag och för att människor skall hålla sams”. Och en journalist skrev: ”Att alltid tala sanning vid varje tillfälle är ett vackert, men tråkigt, ideal.”

Kan det vara så att vi tycker att andra människor skall tala sanning, men att vi tycker att vi själva har goda skäl att inte göra det? Spelar det någon roll om vi talar sanning eller inte? Vilka konsekvenser kan det få att ljuga?

Lögn skapar problem

Tänk på vilka problem som lögner kan skapa. Oärlighet leder till misstro mellan makar och bland familjemedlemmar. Skvaller som förs vidare kan skada en persons rykte. Bedrägerier bland anställda leder till ökade produktionskostnader och dyrare varor. Att man fuskar med deklarationen gör att staten går miste om nödvändiga intäkter till samhällsservice. Fabricerade forskningsresultat kan krossa en forskares karriär och svärta ner en respekterad institutions rykte. Oärliga affärsmetoder i syfte att göra snabba pengar kan ruinera intet ont anande personer eller få ännu värre konsekvenser. Inte att undra på att Bibeln säger att bland de ting som Gud avskyr är ”en falsk tunga” och ”ett falskt vittne som slungar ut lögner”! (Ordspråksboken 6:16–19)

Lögner kan orsaka mycket skada både för individer och för samhället i stort. De flesta skulle nog hålla med om det. Så varför ljuger människor medvetet? Och är varje osanning en lögn? Dessa och andra frågor tas upp och besvaras i nästa artikel.

[Bild på sidan 3]

Oärlighet leder till misstro mellan makar