Lyckliga medan vi väntar på Jehova

HAR du ätit omogen frukt någon gång? Förmodligen blev du besviken när du smakade på den. Det tar tid för frukt att mogna, men det är verkligen värt att vänta på det. Det finns andra tillfällen då det är värt att vänta. ”Det är gott att vänta i stillhet på räddning från Jehova”, sägs det i Bibeln. (Klagovisorna 3:26; Titus 2:13) På vilka sätt måste de kristna vänta på Jehova? Vilken nytta har vi av att göra det?

Vad innebär det att vänta på Gud?

Som kristna väntar vi på ”Jehovas dags närvaro” och har den ständigt i tankarna. Vi ser fram emot att bli befriade när Jehova ingriper och ”de ogudaktiga människorna ... förintas”. (2 Petrus 3:7, 12) Jehova själv längtar efter att göra slut på ondskan, men han inväntar rätt tidpunkt för att kunna rädda de kristna på ett sätt som kommer att förhärliga hans namn. I Bibeln sägs det att ”Gud, fastän han ville visa sin vrede och göra sin makt känd, i stort tålamod har haft fördrag med vredens kärl, som gjorts lämpade för tillintetgörelse, för att han skulle kunna göra sin härlighets rikedom känd på barmhärtighetens kärl”. (Romarna 9:22, 23) Precis som i Noas dagar vet Jehova när tiden är inne för honom att rädda sitt folk i vår tid. (1 Petrus 3:20) Att vänta på Gud innebär därför att vänta på hans ingripande.

Medan vi väntar på Jehovas dag blir vi ibland upprörda när vi ser hur moralen i världen omkring oss hela tiden försämras. I sådana stunder är det bra att tänka på det som Guds profet Mika skrev: ”Den lojale är försvunnen från jorden, och det finns ingen rättrådig bland människorna.” Sedan tillade han: ”Jag skall spana efter Jehova. Jag skall ha en väntande inställning gentemot min räddnings Gud.” (Mika 7:2, 7, fotnoten) Vad är det för ”väntande inställning” som vi bör odla? Det är ofta frustrerande att behöva vänta, men hur kan vi ändå känna glädje medan vi väntar på Jehova?

Lyckliga medan vi väntar

Vi kan försöka efterlikna Jehovas inställning. Han har aldrig upphört att vara ”den lycklige Guden”. (1 Timoteus 1:11) Han är lycklig medan han väntar, eftersom han fortsätter att arbeta hänemot att lyfta upp de människor som älskar honom till det fullkomliga tillstånd som han ursprungligen avsåg för människan. (Romarna 5:12; 6:23) Han ser ett gott resultat av sitt arbete. Miljoner människor har dragits till den sanna tillbedjan. Jesus sade: ”Min Fader arbetar ännu i denna stund, och även jag arbetar.” (Johannes 5:17) Om man vill känna sann lycka är det viktigt att göra något för andra. (Apostlagärningarna 20:35) De sanna kristna är därför inte sysslolösa medan de väntar. De arbetar i stället med att hjälpa andra att lära känna Guds avsikt med människan.

Guds trogna tjänare har alltid känt tillfredsställelse över att få lovprisa Gud medan de väntat på tiden för hans ingripande. Ta psalmisten David som exempel. Han blev förföljd av kungen, förrådd av en nära vän och sviken av en av sina söner. Kunde David under sådana  omständigheter vara lycklig medan han väntade på att bli befriad i Jehovas rätta tid? I Psalm 71, som av allt att döma skrevs av David, står det: ”Jag skall ständigt vänta, och jag skall foga mer till all din lovprisning. Min mun skall förkunna om din rättfärdighet, hela dagen om den räddning du ger.” (Psalm 71:14, 15) I stället för att vänta otåligt uttryckte David glädje över att få vara upptagen med att lovprisa Jehova och stärka andra i den sanna tillbedjan. (Psalm 71:23)

När man väntar på en försenad buss kan man känna sig väldigt otålig, men så är det inte när man väntar på Jehova. Det är mer likt den glädjefulla förväntan som föräldrar känner när deras barn växer upp till vuxna människor som de kan vara stolta över. Åren är fyllda av verksamhet – fostran och undervisning – allt i syfte att uppnå det önskade resultatet. På liknande sätt får vi som väntar på Jehova glädje av att hjälpa andra att närma sig honom. Vi vill också få Guds godkännande och till sist bli räddade.

Ge inte upp hoppet

Vi väntar på Jehova, och vi vill fortsätta att älska honom och tjäna honom utan att ge upp hoppet. Det kan vara en utmaning. Många av Guds tjänare i vår tid får utstå hån och förakt från människor i det samhälle där de bor för att de tror på Guds löften och lever enligt hans normer. Men tänk på de trogna israeliter som bevarade hoppet levande under den 70-åriga fångenskapen i Babylon. Vad hjälpte dem att göra det? De hämtade utan tvivel styrka ur psalmerna. I en uppmuntrande psalm som kan ha funnits på den tiden sägs det: ”Jag väntar på hans ord. Min själ väntar på Jehova mer än väktarna väntar på morgonen, ja, än väktarna väntar på morgonen. Må Israel vänta på Jehova.” (Psalm 130:5–7)

De judar som bevarade hoppet levande genom att läsa och tala om det blev belönade när Babylon till sist föll för invaderande fiender. Tusentals trogna judar gav sig snabbt av mot Jerusalem. Om den tiden står det: ”När Jehova lät Sions fångna vända tillbaka ... fylldes vår mun med skratt.” (Psalm 126:1, 2) Dessa judar gav inte upp, utan de fortsatte i stället att stärka sin tro. Och de slutade aldrig upp med att sjunga till Jehovas ära.

Det är på liknande sätt i vår tid. De sanna kristna som väntar på Gud under ”avslutningen på tingens ordning” försöker hela tiden hålla hoppet levande. De studerar Jehovas ord, uppmuntrar varandra och fortsätter att lovprisa Jehova genom att predika de goda nyheterna om hans kungarike. (Matteus 24:3, 14)

Vänta på Gud och få nytta av tillrättavisning

Guds profet Jeremia skrev: ”Det är gott att vänta i stillhet på räddning från Jehova.” (Klagovisorna 3:26) Jeremia menade att det skulle vara gott för Jehovas folk att inte klaga över hur Jehova hade tillrättavisat  dem när han lät Jerusalem förstöras. De borde i stället dra nytta av den erfarenheten genom att tänka på sin olydnad och på behovet av att ändra inställning. (Klagovisorna 3:40, 42)

Jehovas tillrättavisning kan leda till ett gott resultat på samma sätt som när frukt mognar. I Bibeln sägs det så här om tuktan från Gud: ”[Den] frambringar ... åt dem som har blivit övade genom den en frukt som leder till frid, nämligen rättfärdighet.” (Hebréerna 12:11) Precis som frukt behöver tid för att mogna, behöver vi tid för att ändra vår inställning som svar på den övning Gud ger. Om vi till exempel skulle förlora ansvarsuppgifter i församlingen på grund av att vi gjort något felaktigt, kommer vår villighet att vänta på Gud att hjälpa oss att inte bli modfällda och ge upp. I sådana situationer är Davids inspirerade ord uppmuntrande: ”Under hans [Guds] vrede är man blott ett ögonblick, under hans välvilja, hela livet. Om kvällen kommer gråt för att stanna över natten, men om morgonen ljuder högt fröjderop.” (Psalm 30:5) Om vi utvecklar en väntande inställning och tillämpar de råd vi får från Guds ord och hans organisation, kommer den dag då vi kan ge upp ett ”högt fröjderop”.

Det tar tid att bli mogen

Om du är ung eller nyligen har blivit döpt, är du kanske ivrig att få börja axla ansvar i den kristna församlingen. Men det tar tid att utveckla den andliga mogenhet som behövs för att axla sådant ansvar. Använd därför dina första år som kristen till att växa och bli en andlig människa. Det är bra att redan när man är ung läsa igenom Bibeln, utveckla kristna egenskaper och lära sig konsten att göra lärjungar. (Predikaren 12:1) Om du ödmjukt visar en väntande inställning, kommer du att få större ansvar i Jehovas rätta tid.

Arbetet med att göra lärjungar kräver också tålamod. Precis som jordbrukaren måste fortsätta att vattna tills Gud får säden att växa, måste vi hålla ut i arbetet med att göra lärjungar. (1 Korinthierna 3:7; Jakob 5:7) Det kan ta månader eller år av tålmodigt bibelstudium när vi skall hjälpa någon att utveckla tro på Jehova och uppskattning av honom. Dem vi studerar med kanske till en början inte verkar tillämpa det de får lära sig. Då måste vi vänta på Jehova och vara uthålliga. Om de visar åtminstone lite uppskattning, kan det vara ett tecken på att de är mottagliga för Jehovas ande. Om du är tålmodig kan du få glädjen att se hur Jehova får den du studerar med att göra framsteg och bli en Kristi lärjunge. (Matteus 28:20)

Visa kärlek genom att vänta

Att vänta kan vara ett uttryck för kärlek och förtroende. Vi kan ta ett exempel för att belysa det. En äldre kristen kvinna bor i en by i ett ödsligt område i Anderna i Sydamerika. Hon och en annan kvinna, som är hennes andliga syster, är de enda som är Jehovas vittnen i den byn. Kan du föreställa dig hur ivrigt de väntar på besök av medtroende? När en resande tillsyningsman skulle göra sitt första besök hos dem gick han vilse. Han var tvungen att gå tillbaka samma väg och blev försenad flera timmar. Det var långt efter midnatt innan han till sist fick syn på byn i fjärran. Eftersom det inte fanns någon elektricitet i området, blev han förvånad när han såg ett ljussken. Han blev mycket lycklig när han äntligen kom fram till byn och såg att ljuset kom från en oljelampa som den gamla systern höll upp! Hon var övertygad om att han skulle komma, och därför väntade hon tålmodigt på honom.

Med ett liknande tålamod väntar vi med glädje på Jehova. Vi är övertygade om att han kommer att hålla sina löften. Och i likhet med den resande tillsyningsmannen uppskattar vi dem som kärleksfullt väntar på oss. Det är därför inte förvånande att Jehova uppskattar dem som väntar på honom. I Bibeln sägs det: ”Jehova finner välbehag ... i dem som väntar på hans kärleksfulla omtanke.” (Psalm 147:11)

[Bild på sidan 18]

De som är upptagna med att lovprisa Jehova gläds medan de väntar på honom