Följ med Paulus till Berea

De två missionärernas arbete hade stor framgång, och många blev troende. Sedan blev de hotade av en pöbelhop. Av hänsyn till den nybildade församlingen och av hänsyn till missionärernas egen säkerhet fattades därför beslutet att de skulle ge sig av omedelbart, mitt i natten. Så Paulus och Silas flydde från den makedoniska hamnstaden Thessalonike. Detta hände omkring år 50 v.t. De reste då till sitt nästa missionärsdistrikt – Berea.

PRECIS som forna tiders resenärer kan de som reser till Berea (Veroia) i dag på avstånd se staden ligga på östra sidan om det grönskande berget Bermios. Den ligger omkring 65 kilometer sydväst om Thessalonike (Thessaloniki) och omkring 35 kilometer från Egeiska havet. Berget Olympos, som enligt mytologin var boningsplats för de främsta gudarna i den hellenistiska gudavärlden, ligger söder om staden.

Berea är av intresse för dem som studerar Bibeln, eftersom Paulus predikade och omvände många till kristendomen i den staden. (Apostlagärningarna 17:10–15) Låt oss följa med Paulus och utforska stadens förflutna.

Tidig historia

Ingen vet med säkerhet när Berea grundades. De första invånarna, som troligen utgjordes av frygiska stammar, drevs ut av makedonierna någon gång på 600-talet f.v.t. Tre hundra år senare hade Alexander den stores erövringar gett Makedonien ökad rikedom. Man uppförde imponerande byggnader och murar och reste helgedomar åt Zeus, Artemis, Apollon, Athena och andra grekiska gudar.

I en historiebok konstateras det att Berea under århundradenas gång ”spelade en viktig roll både i den omgivande trakten och i de övriga delarna av norra Grekland”. Staden fick en särskilt framträdande ställning under den sista makedoniska dynastin, ätten Antigonos (306–168 f.v.t.), som till slut störtades av Rom.

När romarna besegrade kung Filip V år 197 f.v.t. ”rubbades den gamla maktbalansen, och Rom blev den mest inflytelserika makten i östra Medelhavsområdet”, sägs det i Encyclopædia Britannica. Vid Pydna, några kilometer söder om Berea, vann en romersk general år 168 f.v.t. en avgörande seger över den siste av Makedoniens forntida härskare, Perseus. Precis som det var förutsagt i den bibliska profetian hade det grekiska världsväldet  ersatts av det romerska. (Daniel 7:6, 7, 23) Efter den striden var Berea en av de första makedoniska städer som överlämnades till Rom.

I konflikten mellan Pompejus och Julius Caesar under det första århundradet f.v.t. kom Makedonien att bli ett slagfält. Pompejus förlade sin operationsbas och armé i närheten av Berea.

De blomstrande åren under romerskt styre

Under Pax Romana, den romerska freden, möttes besökare i Berea av stenbelagda vägar kantade av pelare. Staden hade allmänna badinrättningar, teatrar, bibliotek och byggnader för gladiatorspel. Dricksvatten leddes genom rörledningar, och man hade byggt ett avloppssystem under jorden. Berea blev ett känt kommersiellt centrum som besöktes av köpmän, konstnärer och idrottsmän, och många kom till staden för att titta på idrottstävlingar och andra evenemang. Utlänningar kunde hitta platser för tillbedjan där de kunde ta del i sin egen religions ritualer. Ja, i den här staden möttes och förenades kulter från hela den romerska världen.

Romerska kejsare som efter sin död upphöjts till gudar var bland de gudar som dyrkades i Berea. Kejsardyrkan kanske inte var så främmande för bereanerna, eftersom de sedan tidigare var bekanta med dyrkan av Alexander den store, som vördades som en gud. En grekisk källa säger: ”Hellenerna [grekerna] i det östromerska riket var vana vid att  hedra en kung som en gud medan han levde, och de hade inget emot att ge kultiska ärebetygelser även åt de romerska kejsarna. ... På deras mynt framställdes kejsaren förgudad med en krona av strålar. De hyllade honom på samma sätt som de åkallade gudarna, med hymner och sånger.” Altaren och tempel uppfördes, och offer frambars åt honom. I samband med kejsarkulten anordnades också festligheter, som bland annat bestod av idrottsliga, konstnärliga och litterära tävlingar, och även kejsare kom för att närvara.

Varför var Berea ett centrum för hednisk tillbedjan? Därför att staden var sätet för Makedoniens koinon. Det här var en rådsförsamling som bestod av delegater från olika städer i Makedonien. Delegaterna samlades regelbundet i Berea för att under Roms överinseende ta upp angelägenheter som gällde städerna och hela provinsen. En av församlingens främsta uppgifter var att ansvara för högtidligheterna i samband med kejsarkulten.

Det var till den här stadsmiljön Paulus och Silas kom när de hade flytt från Thessalonike. Berea hade då varit ockuperat av Rom i två hundra år.

De goda nyheterna når Berea

I Berea började Paulus med att predika i stadens synagoga. Vad fick han för mottagande? I den inspirerade skildringen sägs det: ”Judarna där var ädlare till sinnes än de i Thessalonike, för de tog emot ordet med allra största villighet och forskade dagligen i Skrifterna för att veta om det förhöll sig så med dessa ting.” (Apostlagärningarna 17:10, 11) Eftersom de var ”ädlare till sinnes”, höll de inte envist fast vid sina traditioner. Även om det de fick höra var nytt för dem, var de inte misstänksamma eller avogt inställda. De avvisade inte Paulus budskap, utan var uppmärksamma och lyssnade fördomsfritt och med ett öppet sinne.

Hur kunde de här judarna urskilja sanningens klang i Paulus undervisning? De prövade det de fick höra genom att jämföra det med det tillförlitligaste rättesnöret. De gjorde noggranna och grundliga efterforskningar i Skrifterna. Bibelkännaren Matthew Henry drog slutsatsen: ”Paulus resonerade med hjälp av skrifterna och hänvisade till Gamla testamentet för att ge bevis för det han sade, och de tog därför fram sina biblar, slog upp de ställen han hänvisade till, läste sammanhanget, begrundade innebörden och andan i  dem, jämförde dem med andra ställen och undersökte om hans slutledningar var logiska och trovärdiga och om hans argument var övertygande innan de godtog dem.”

Det här var inte ett ytligt studium någon enstaka gång. Bereanerna forskade djupt i Skrifterna, och de tog sig tid till detta varje dag, inte bara på sabbaten.

Och tänk vilket resultat det fick! Många judar i Berea tog emot budskapet och blev troende. Flera greker, varav några kanske var judiska proselyter, blev också troende. Men det här gick inte obemärkt förbi. När judarna i Thessalonike fick höra talas om det skyndade de sig till Berea ”för att egga upp och hetsa massorna”. (Apostlagärningarna 17:4, 12, 13)

Paulus blev tvungen att ge sig av från Berea, men han fortsatte att predika på andra platser. Den här gången gick han ombord på ett skepp som skulle till Athen. (Apostlagärningarna 17:14, 15) Han kunde i varje fall glädja sig över att hans arbete i Berea ledde till att kristendomen fick fäste i staden. Och det bär frukt än i dag.

Ja, det finns fortfarande människor i Berea (Veroia) som forskar i Skrifterna för att ”förvissa ... [sig] om allt” och ”hålla fast” vid det som är sant och rätt. (1 Thessalonikerna 5:21) Två livaktiga församlingar av Jehovas vittnen i staden följer i Paulus fotspår genom att tala med andra om Bibelns budskap. Vittnena söker efter sådana som är uppriktiga och resonerar med dem med hjälp av Bibeln, så att den motiverande kraften i Guds ord kan hjälpa alla som vill lära känna Jehova, den sanne Guden. (Hebréerna 4:12)

[Karta på sidan 13]

(För formaterad text, se publikationen)

En del av Paulus andra missionsresa

MYSIEN

Troas

Neapolis

Filippi

MAKEDONIEN

Amfipolis

Thessalonike

Berea

GREKLAND

Athen

Korinth

AKAJA

ASIA

Efesos

RHODOS

[Bild på sidan 13]

Silvermynt med Alexander den store avbildad som en grekisk gud

[Bildkälla]

Mynt: Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.

[Bild på sidan 14]

En port till de judiska kvarteren i Berea (Veroia)

[Bild på sidan 15]

En gammal synagoga i Berea (Veroia)